Annons
Krönika

Anna-Malin Karlsson:Språkliga val avgör vem som dödas eller mördas

Publicerad

Ond, bråd död är ett vanligt tema i nyhetsrapporteringen – inte minst de senaste veckorna. Just ordval om dödande blev i slutet av 1970-talet utgångspunkten för forskningsinriktningen kritisk lingvistik. Brittiska språkvetare visade då hur olika tidningar skildrade ett upplopp i Salisbury, Rhodesia. The Guardians ”Riot police shot and killed 11 African demonstrators” kunde jämföras med The Times ”11 Africans were shot dead when police opened fire”. Genom att välja subjekt, objekt och verbform (aktiv eller passiv) avgör journalisten hur ansvar och avsikt fördelas.

Valet av verb ger fler möjligheter. Den skribent som väljer omkom tar inte ställning till om det fanns en dödande part över huvudtaget. Omkomma brukar innebära ungefär ’dö under våldsamma omständigheter’ men det vanligaste är att det handlar om olyckor eller möjligen plötsliga sjukdomsutbrott. Om någon omkommer under ett gisslandrama vet vi inte om någon dödade personen i fråga. Det kan ha varit en vägg som rasade.

Annons
Annons
Annons