Språkförvirring i den eviga staden

Under strecket
Publicerad
Annons

August Strindberg, den gamle cynikern och vresgubben, tyckte inte om Rom. Rom byggdes inte på en dag men kan avfärdas på samma tid, skrev han i ett brev. Forum Romanum höll han för en vacker men en smula skräpig grop. Där kan man hålla med författaren och resenären Strindberg. Om Sahara är en plats där beduinerna tömmer sina gamla timglas så är Forum Romanum stället där byggbolagen försöker glömma sina misslyckanden.
Nej, så är det naturligtvis inte. Hade Skanska eller NCC stått för totalentreprenaden av Caracallas termer eller något av kejsarpalatsen uppe på Palatinen hade det förmodligen inte varit särskilt mycket kvar för arkeologerna i dag att gräva efter. Det mesta hade förmodligen rämnat som en Tranebergsbro efter ett par månader.
Men det var annan klass på byggherrar förr så det finns en del kvar att förundra sig över. I Rom kan vem som helst bli sin egen arkeolog - det är bara att sparka med foten i marken så dyker det upp en tidigare okänd triumfbåge eller några gamla termer som ingen
visste hade funnits. Det är det som gör Rom så intressant och värt många, många besök.
Den här gången kom vi lagom till Roms födelsedag den 23 april. Magnolian hade börjat sprida sin doft i små portioner och klövern stod röd på Forum Romanum, som väntade den på ett spann hungriga springare som dragit sig trötta på någon segerik generals eller kejsares triumfvagn.

Annons

De gamla romarna i all ära, men det tycks vara två strävsamma män som har stått för den mesta utsmyckningen i Rom: Bernini och Michelangelo. Och med bara två man förstår man att det inte gick på en dag även om de var flitigt i selen. Michelangelo hade så mycket att göra att han lämnade fler oavslutade än fullbordade verk bakom sig. Kanske det var han som gav uttrycket "gå in i väggen" ett ansikte.
Bernini var skulptör, arkitekt och målare men även en skicklig fontändesigner; det är aldrig fel att dra till med Bernini om någon frågar vem som skapat en viss vattenkaskad i Rom. Han hade till och med ett finger med i Fontana di Trevis
tillkomst. Kommer ni dit så ta er i akt, det är lätt att komma bort. Ni har väl hört visan om de tre flickorna som for till Rom men när de kom åter var de bara två för "En slant i fontänen".
Michelangelo å sin sida strävade på med taket i Sixtinska kapellet, klurade ut hur han skulle snitsa till den till synes kvadratiska piazzan på Capitolium - den är i verkligheten en ellips. Och han byggde den magnifika trappan upp till Capitolium. Han valde ut statyer och yxade för säkerhets skull själv till den mest berömda av dem alla: Pietá i Peterskyrkan.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons