Annons

Spökslottet i Stockholm – ras fick grav att öppnas

Spökslottet år 1910.
Spökslottet år 1910. Foto: Stadsmuseet

Schefflerska palatset högt upp på Drottninggatan har de senaste 200 åren kallats för Spökslottet – det finns två huvudteorier om orsaken. SvD-läsaren Kenneth Andrén minns hur han och kompisarna på 1950-talet inte utan rysningar klättrade över planket som då omgärdade Spökparken.

Under strecket
Publicerad

Schefflerska palatset – Spökslottet – som det ser ut numera från Drottninggatan.

Foto: Holger Ellgaard

Spökparken ligger mellan Drottninggatan, Kungstensgatan, Holländargatan och Rådmansgatan.

Foto: Google Maps

SvD den 27 augusti 1963 – studenter har ”teparty” i Spökparken.

SvD den 28 maj 1968 – på bilden syns bland andra Anders Carlberg i Spökparken i samband med ockupationen av Kårhuset som ligger på parkens östra sida.

Foto: Okänd
Foto: Okänd

Som vanligt har det kommit in läsarhistorier efter Stockholmsgåtan – den senaste handlade ju om Sveriges första kvinnliga talman Ingegerd Troedsson som mötte sitt livs kärlek Tryggve på Kungstensgatan 45. Men innan rösterna från er läsare släpps fram ska vi reda ut varför parken som ligger på baksidan av huset heter Spökparken. I parken finns Schefflerska palatset – en byggnad som stod klar år 1701 och som på 1800-talet började kallas för Spökslottet. Det finns framför allt två teorier om orsaken.

Den ena bygger på att man trodde att en tidigare ägare spökade här. På slutet av 1700-talet tog den förmögne grosshandlaren Jacob von Balthasar Knigge över Schefflerska palatset. Knigge var även en fena på violin och valdes in som medlem nummer 50 i Kungliga musikaliska akademien. Innandömet i hans palats var rikt möblerat – här fanns sidenklädda soffor, skåp och bord av valnöt och mahogny, ostindiskt porslin och en stor samling målningar.

Annons
Annons
Annons