Recension

De svarta svanarnas nattSpökerier som vill för mycket

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Gotland och dess småöar har lockat många författare, eftersom historien finns om hörnet. Också Jesper Tillberg gräver sig, i ”De svarta svanarnas natt”, ner genom skikt efter skikt och landar i en runsten. Fast först gör han en mellanlandning, som överstiger både läsarens och jag-berättarens kunnighet. När den trettonårige Jonas får klart för sig att den gubbe han pratat med utanför ett hus på Fårö är den döende Ingmar Bergman (eller rättare sagt dennes ande), säger det honom ingenting. Vad då världsberömd regissör? Avslöjandet blir platt fall.

Runorna sänder ut kraftigare signaler. Det spökar våldsamt i det gamla huset, som familjen ärvt och renoverar. Men bara ungdomarna märker vad som pågår. Så småningom förstår Jonas och hans syster Jenny, att förklaringen till nätternas mystiska händelser finns att läsa på den gamla runsten de gräver fram.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons