Splittring hotar nya grundlagen

Det brådskar för den irakiska författningskommittén att enas om ett förslag till ny grundlag. På måndag går den förlängda tidsfristen ut. Men i mångfaldens Irak är motsättningarna hårda kring tre frågor: fördelningen av oljeinkomsterna, islams roll i lagstiftningen och villkoren för ett federalt styre.

Under strecket
Publicerad
Annons

- Jag tror att det blir någon form av överenskommelse, men frågetecknet gäller sunniaraberna, förklarade Mahmoud Othman, kurdisk ledamot av grundlags-kommittén, häromdagen.
Det är inget litet frågetecken han pekar på. Den sunniarabiska minoritetens deltagande i den fortsatta politiska processen är avgörande för Iraks framtid. Tar merparten av sunniaraberna avstånd från grundlagsförslaget kan det föra landet från det trots allt lågintensiva krig som nu pågår till djupnande inbördesstrider och få fler sunniaraber att ge sitt tysta eller aktiva stöd till de sunniarabiska rebellerna.
Iraks sunniaraber - tidigare landets elit - bojkottade i stor skala parlamentsvalet i januari i år. Men i författningskommittén (där endast 9 av 71 ledamöter är kvinnor) har det största sunniarabiska partiet, Iraks islamiska parti, ingått, vilket varit en delseger för den politiska processen.
Medan shiitiska och kurdiska ledamöter har uttalat försiktig optimism kring möjligheten att enas om ett grundlagsförslag den 22
augusti, dömer det största sunniarabiska partiet ut författnings-arbetet och beskriver det som ”inkompetent och partiskt”.
Sunniaraberna i Iraks centrala delar, där det inte finns några oljekällor, är rädda för att bli missgynnade när oljeinkomsterna ska fördelas. Oljan finns i södern, där shiitiska araber är i bred majoritet, och i norr, framför allt kring staden Kirkuk som kurderna gör anspråk på och som de vill se som sin provinshuvudstad.
Kurdiska och shiitiska ledamöter har kompromissat sig fram till ge landet benämningen Republiken Irak, utan hänvisning till vare sig ”federalism” eller ”islam”. Sunniaraberna kämpar däremot för att Iraks arabiska identitet ska bekräftas.
Samtidigt gör det största sunnitiska partiet gemensam sak med shiiternas fromma huvudfåra genom att kräva att islam ska bli den främsta källan till lagstiftningen.
För islamister av båda trosriktningarna kan endast Gud ha suveränitet. Den islamiska lagen, sharia, må vara föremål för tolkningstvister bland de troende men
islamisternas grundsats är att sharian inte kan röstas bort av ett folkvalt parlament.
Sådan syn på religionens roll i politiken är oacceptabel för Iraks sekularister och feminister liksom för de två största kurdiska partierna KDP och PUK. ”Alla nationaliteter och trosriktningar ska vara fullt jämställda” och ”ingen religion ska vara en eller den enda källan till lagstiftning”, lyder budskapet från den kurdiska provinshuvudstaden Arbil (eller Hewler som staden heter på kurdiska).
Utomstående bedömare har länge varnat för riskerna med att forcera fram ett grundlagsförslag. Ett författningsarbete som saknar folklig förankring och där tidtabellen blir viktigare än medborgarnas känsla av delaktighet kan spela rebellerna i händerna, varnar tankesmedjan International Crisis Group.
Men Storbritannien och framför allt USA sätter hård press på de 71 potentiella författningsfäderna.

– Ibland verkar det som om det är viktigare för dem än för oss att vi lägger fram ett förslag. De är mycket angelägna och mycket
aktiva. Om det inte blir något resultat kommer det att påverka dem också, sade Mahmoud Othman, kurdisk ledamot i författningskommittén till Reuters i veckan.
Enligt tidtabellen ska en folkomröstning hållas om den nya grundlagen den 15 oktober. Om 3 av landets 18 provinser säger nej faller författningsförslaget. Både kurder och sunniaraber har på detta vis vetorätt. Om den nya författningen antas i tid ska nya parlamentsval hållas den 15 december.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons