Annons

Hans Ingvar Roth:Splittring bäddar för turkisk maktkamp

Efter år av gemensam kamp mot de sekulära kemalisterna har Turkiets två centrala maktblock, AKP och Gülen-rörelsen, vänt sig mot varandra. Fethullah Gülen och hans utbildningsimperium står utanför partipolitiken, men de politiska anspråken blir alltmer uppenbara.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Fethullah Gülen och Recep Tayyip Erdoğan.

Foto: Selahattin Sevi/AP och Rebecca Blackwell AP

För närvarande pågår en bitter maktkamp mellan Turkiets två ”titaner”, president Recep Tayyip Erdoğan och den religiöse ledaren Fethullah Gülen som har levt i USA sedan slutet av 90-talet. Den senaste tiden har konfliktnivån eskalerat, vilket stödjer uppfattningen att den främsta konfliktlinjen i dagens Turkiet inte står mellan ”islam” och ”sekularism” utan snarare mellan två relativt närliggande grupper som kämpar om dominans i den offentliga sfären. Ett politiskt samarbete som ledde till att Turkiet fick ett muslimskt styre i början av 2000-talet har således gått i graven.

Hur har då den aktuella konflikten gestaltat sig? Den turkiska staten med Erdoğan i spetsen har under senare tid attackerat Gülen-rörelsens mest centrala verksamheter genom att hota att stänga flera av dess utbildningsinstitutioner. Gülen-rörelsens främsta bank, Bank Asya, har även utmanats genom att flera företag som står Erdoğan nära har tagit ut sina tillgångar från banken. Enligt flera politiska kommentatorer är angreppen mot Gülen-rörelsen framför allt är en reaktion på den stora arresteringsvågen 2013, då flera högt uppsatta AKP-medlemmar och söner till ministrar anklagades för korruption. Denna arresteringsvåg misstänktes av flera vara igångsatt av Gülen och hans rörelse Hizmet.

Annons
Annons
Annons