X
Annons
X
Recension

Pelikanen Spel värdigt traditionen

Teaterkonsten kommer aldrig att dö, sa Erland Josephson en gång. Om alla institutioner lägger ner kommer ändå någon till sist att ställa sig på en låda och spela, det ända man behöver är en text – om det så är telefonkatalogen – vilja och en publik.

En låda, eller en trädgård. Under flera år har Poppegården, Nils Poppes privata hem, fungerat som enkel teaterscen med hustrun Gunilla som teaterchef. Den gamla Skånelängan med sitt halmtak fungerar som fond. Publiken sitter under ett vårdträd, en ask. Bakom ett plank hör man bussen till Helsingborg växla ner på byvägen utanför. Det är en liten anspråkslös utomhusscen där ensemblen kommer mycket nära och där minnet av Nils Poppes gärning vårdas kärleksfullt.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X