Annons
X
Annons
X

Sparare har lagt miljoner på fonder med "osäkert värde"

Allras PPM-sparare har investerat hundratals miljoner kronor i värdepapper med osäkert värde, enligt en expert som SvD Näringsliv talat med.

Allras usla avkastning
Foto: Lars Pehrson

Pensionsmyndigheten har nu i veckan ställt 13 frågor till pensionsförvaltaren Allra, som bolaget måste ge tillfredsställande svar på om de ska få vara kvar inom premiepensionen. Här spelar Allras komplicerade företagsbygge med företag i både Luxemburg och Dubai en avgörande roll (se grafik nedan).

Grafik: Jenny Alvén

Många av Pensionsmyndighetens frågor gäller de innehav som finns i Allras Luxemburgska fondbolag. Enligt Patrick Siegbahn, vd för den oberoende placeringsrådgivaren Småspararguiden och tidigare hedgefondsanalytiker på Brummer & Partners, finns det osäkerheter i värderingen av vissa av fondens tunga innehav.

− De här innehaven går inte att värdera på traditionellt sätt utan man måste använda sig av avancerade matematiska modeller. Det gör värderingen osäker, säger Siegbahn.

Annons
X

Det han syftar på är ett stort innehav av så kallade warranter (se faktaruta) i Allras två största PPM-fonder Strategi Lagom och Strategi Modig. Warranterna innehåller en option som i sin tur är knuten ett antal asiatiska börsindex. Enligt den senaste redovisningen för Allra-fonderna (halvårsskiftet 2016) är warranterna det enskilt största innehavet i de båda fonderna med ett värde på totalt nära 600 miljoner kronor.

Det naturliga för en PPM-förvaltare av Allras snitt, vars kunder inte har en aning om hur indexoptioner fungerar, är att helt undvika den typen av investeringar. Om man ändå bestämmer sig för att göra det, finns en stor marknad för optioner knutna till olika välkända börsindex. Här sker handel varje dag och värdet på tillgången är tydligt för spararen.

Jag har aldrig tidigare stött på den här typen av option i en fond av det här slaget

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Allra har valt en helt annan väg. Med hjälp av den franska banken Natixis har man konstruerat en egen warrant som sedan den noterades på Luxemburgbörsen under 2015 inte har handlats en enda gång. Den enda investeraren i detta värdepapper är, som det verkar, drygt 100 000 PPM-sparare i Allras båda fonder.

    Att warranterna inte handlas betyder att det inte finns någon marknadsvärdering av dem. De måste därmed värderas på något annat sätt och enligt Siegbahn kan den vedertagna modellen för optionsvärdering, Black & Scholes, inte användas på Allras innehav.

    − Det har att göra med att det inte är en standardoption utan en warrant med fem underliggande index. Då måste man använda sig av andra avancerade modeller vilket betyder att värderingen blir osäker. Jag har aldrig tidigare stött på den här typen av option i en fond av det här slaget.

    I det här fallet rapporteras värderingen av den bank som satt ihop warranten, Natixis, men hur värderingen går till och vilken oberoende part som garanterar att den är korrekt har Allra inte informerat om.

    Vid sidan av den osäkra värderingen tror Siegbahn, liksom flera andra fondexperter som SvD talat med, att warranterna kan vara ett sätt för Allra att ta ut extra avgifter ur Allra-fonderna. Allras vd Alexander Ernstberger har i svar till SvD sagt att bolaget i Dubai har till uppgift att ge fondspararna bästa möjliga pris vid inköp av värdepapper.

    Upplägget med fondbolag i Luxemburg och ett insynsskyddat kapitalmarknadsbolag i Dubai gör att Siegbahn tvivlar på att det stämmer.

    − Det finns två sätt att ta ut höga avgifter i fondverksamhet, det ena är att ha en hög fondavgift och det andra är att man skär emellan i transaktioner mellan fonderna och en tredje part som på något sätt är knuten till det egna bolaget. Det är alltså motsatsen till ”best execution” som Allra talar om, säger han.

    SvD har skickat flera frågor till Allra om warranterna och dess utformning. Bolaget vill inte svara med hänvisning till Pensionsmyndighetens granskning. SvD har också frågat Allras vd Alexander Ernstberger hur mycket pengar dotterbolaget i Dubai tjänar och hur stor del av intäkterna som kommer från fondandelsägarna men han har inte velat svara.

    SvD frågade också Ebba Lindsö, innan hon avgick som ordförande, om hon kan garantera att fondandelsägarnas pengar inte går avancerade finansiella produkter med höga omkostnader. Det har Ebba Lindsö inte svarat på.

    Annons
    Annons
    Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

    Grafik: Jenny Alvén

    Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X