Annons
Recension

Igelkottens elegansSpänningen får ett lojt slut

En kvinnlig portvakt med intresse för filosofi, konst och litteratur hittar sin själsfrände i självmords­benägne tolvåringen Paloma. Deras liv skildras humoristiskt och knivskarpt, skriver Jeana Jarlsbo.

Publicerad
Muriel Barberys bok ”Igelkottens elegans” har redan filmatiserats och haft premiär i hemlandet Frankrike. Nu kommer boken i svensk översättning.
Muriel Barberys bok ”Igelkottens elegans” har redan filmatiserats och haft premiär i hemlandet Frankrike. Nu kommer boken i svensk översättning. Foto: CATHERINE HÉLIE

En parisisk 54-årig kvinnlig portvakt med förkärlek för filosofi, konst och rysk litteratur som lyssnar på Mahlersymfonier och är begeistrad över Yasujiro Ozus filmer, det är utan tvekan något som hör till ovanligheterna. Denna sällsamma, minnesvärda portvakten, Renée Michel, är det första berättarjaget i den franska författaren
Muriel Barberys bästsäljare
Igelkottens elegans som har översatts till otaliga språk (nyligen hade filmen efter Barberys roman premiär i Frankrike). Den barnlösa änkan Renée har i många år skött sina portvaktssysslor på Rue de Grenelle nummer sju i ett praktfullt före detta privatpalats med åtta ytterst exklusiva paradvåningar.

Muriel Barberys bok ”Igelkottens elegans” har redan filmatiserats och haft premiär i hemlandet Frankrike. Nu kommer boken i svensk översättning.

Foto: CATHERINE HÉLIE Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons