Annons

Spänningarna ökar inför avtalsrörelsen

De senaste tre åren har industriarbetarna i genomsnitt ökat sina löner med dryga 10 procent. Under samma tid har industritjänstemännen i genomsnitt ökat sina löner med dryga 14 procent, enligt Medlingsinstitutets statistik. Olikheterna i löneökningstakt är ett allvarligt orosmoment inför vinterns avtalsrörelse. Stabiliteten på lönemarknaden är hotad.

Under strecket
Publicerad

Lågkonjunkturen har de senaste åren pressat ner löneökningstakten över hela arbetsmarknaden. Men den svaga ekonomiska utvecklingen har tydligast kunnat avläsas i löneutvecklingen hos LO-förbundens medlemmar. Tjänstemännen har haft en snabbare löneutveckling än arbetarna. Detta trots att deras avtalade löneökningar var lägre än arbetarnas. Under de gångna tre åren är skillnaden mellan industriarbetare och industritjänstemän mellan 1 och 1,5 procentenhet om året till tjänstemännens fördel, enligt konjunkturstatistiken. Siffrorna från de inblandade parterna själva - fack och arbetsgivare - visar dock lägre skillnader. Men båda medger att lönerna ökar i två olika takter - en för arbetare och en för tjänstemän. Bilden av två olika takter för löneökningarna är densamma över nästan hela hela arbetsmarknaden.

Medlingsinstitutets statistik bygger på SCB:s månatliga konjunkturstatistik. Det innebär att siffrorna påverkas av övertidsuttag, ob-arbete, hur helgdagar infaller och strukturella effekter - till exempel varsel och neddragningar. Men också rensat för dessa effekter kvarstår skillnader. Olikheterna bygger in spänningar i den förestående avtalsrörelsen. Det gäller inte minst inom verkstadsindustrin, den enskilt största branschen inom industrin. Där samförhandlar Saco-förbundet Civilingenjörerna, TCO-förbundet Sif och LO-förbundet Metall i det som kallas Förhandlingsrådet.

Annons
Annons
Annons