Recension

I lie, I speakSpännande lek med vårt sug efter det autentiska

Under strecket
Publicerad
Annons

Ord kan ljuga men inte kroppen, brukar det heta. Men gäller det på scenen, där varje blicks riktning eller gest kan öppna för tolkning? I gästspelet I lie, I speak försiggår detta dessutom i en miljö lika superfejkad som trenden ”home staging”: Vem vill jag vara – rokokoimitation eller designmöbel? Medan rummet möbleras i stolliga stilkombinationer under föreställningens gång tycks dansarna pröva uttryck för att hitta sitt jag, sitt hjärta.

Parkteatern höjer onekligen ribban med gästspelet av Carte Blanche, Norges nationalkompani för samtida dans i Bergen. Inte bara därför att I lie, I speak i originalversion nyttjar ljussättningen för att skapa en teatral rumslig lek som delvis går förlorad i den ljusa sommarkvällen. Nej, också det faktum att koreografen Ina Christel Johannessen, under en period huskoreograf hos Carte Blanche, alltid arbetar mångtydigt utifrån filosofiska och ganska abstrakta utgångspunkter.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons