Spänd väntan på älg

Manfred och Hilding ska följa med sina föräldrar på älgjakt. Stället de ska jaga på ligger cirka en timme från Jokkmokk, i Nautijaur.
Manfred och Hilding ska följa med sina föräldrar på älgjakt. Stället de ska jaga på ligger cirka en timme från Jokkmokk, i Nautijaur. Foto: Carl-Johan Utsi

Varje höst är det älgjakt på olika platser i Sverige. Bröderna Hilding och Manfred har följt med sina föräldrar flera gånger. ”Det är väldigt mycket spänning under jakten”, säger Manfred.

Under strecket
Publicerad
Manfred brukar öva på att göra lockljud, men det är svårt tycker han.

Manfred brukar öva på att göra lockljud, men det är svårt tycker han.

Foto: Carl-Johan Utsi
När det blir långtråkigt passar familjen på att fika.

När det blir långtråkigt passar familjen på att fika.

Foto: Carl-Johan Utsi
Manfred och mamma Emmelie har lämnat av resten av familjen och är på väg till ett annat jakttorn, för att sprida ut sig.

Manfred och mamma Emmelie har lämnat av resten av familjen och är på väg till ett annat jakttorn, för att sprida ut sig.

Foto: Carl-Johan Utsi
Manfred brukar öva på att göra lockljud, men det är svårt tycker han.

Manfred brukar öva på att göra lockljud, men det är svårt tycker han.

Foto: Carl-Johan Utsi

Brorsorna Manfred, 8, och Hilding, 7, bor tillsammans med sina föräldrar i byn Vaikijaur, cirka en mil från Jokkmokk i Norrbotten. Sedan de var små har de fått följa med mamma och pappa på älgjakt.

Under flera helger varje höst åker hela familjen iväg tidigt på morgonen och kommer hem sent på kvällen, och målet är att någon av de vuxna ska skjuta minst en älg.

– Det är väldigt roligt att följa med ut och se hur det går till när man skjuter en älg och tar reda på den. Det bästa är att få beröm av alla i jaktlaget. De tycker att vi är duktiga för vi hjälper till, säger Manfred.

Manfred brukar öva på att göra lockljud, men det är svårt tycker han. Foto: Carl-Johan Utsi

Syskonen måste sitta stilla och vara knäpptysta för att älgarna ska våga sig fram. Senast familjen jagade försökte de locka fram älgen med ett särskilt lockljud. Det kallas för lockjakt.

När det blir långtråkigt passar familjen på att fika.

När det blir långtråkigt passar familjen på att fika.

Foto: Carl-Johan Utsi
Manfred och mamma Emmelie har lämnat av resten av familjen och är på väg till ett annat jakttorn, för att sprida ut sig.

Manfred och mamma Emmelie har lämnat av resten av familjen och är på väg till ett annat jakttorn, för att sprida ut sig.

Foto: Carl-Johan Utsi

– Det är bara pappa som kan locka riktigt bra. Han gör ett ljud med munnen samtidigt som han håller för näsan med fingrarna. Det låter lite konstigt men väldigt högt. Det låter som en riktig älg. Sedan hör älgtjuren det och tror att det är en älgko som ropar på honom, men det är bara pappa, förklarar Manfred.

Har familjen tur kommer en älgtjur springandes i närheten och föräldrarna som har jaktvapnen redo kan skjuta. Men senast de var ute hade de otur.

– Det kom aldrig någon älg, vi hörde bara flera pinnar som knäcktes i skogen. Det var synd, säger Hilding.

När det blir långtråkigt passar familjen på att fika. Foto: Carl-Johan Utsi

När det inte dyker upp någon älg kan det bli långtråkigt tycker bröderna, för de får bara sitta stilla, tysta och vänta.

– Vi brukar spela på våra telefoner, eller så äter vi en banan eller bullar, säger Manfred.

Hilding och Manfred har varit med en gång när jaktlaget lyckades skjuta en älg.

– Då måste man ringa till alla i jaktlaget och säga att man skjutit den, sedan kommer de och hjälper till att köra hem älgen så att man kan slakta den, säger Manfred.

– Det är inte så läbbigt att se blod från det döda djuret, säger Hilding.

Manfred och mamma Emmelie har lämnat av resten av familjen och är på väg till ett annat jakttorn, för att sprida ut sig. Foto: Carl-Johan Utsi

Manfred håller inte med.

– När jag tittar på den döda älgen kan jag få rysningar ibland, men sedan blir jag glad när jag tänker på att den levt ett lyckligt liv i skogen. Då är köttet extra gott också. Jag tycker mest om att äta grillat älgkött, säger Manfred.

Efter flera timmar ute i skogen är killarna nöjda trots att ingen älg tittade förbi.

– Men när vi satt i bilen på väg hem, såg vi plötsligt en älg bredvid vägen. Den var jättenära oss, säger Manfred.

Prenumera på SvD Juniorjunior.prenservice.se
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons