X
Annons
X
Recension

Into colour Soul som sover på sidenlakan

Rumer

Jag väljer att se "Into colour" som uppföljare till den lysande debuten "Seasons of my soul" – Rumers coveralbum "Boys don't cry" var ju mer att betrakta som en trivsam men rätt meningslös parantes.

Jämförd med debuten har "Into colour" ett souligare anslag. Inte stompig Motown utan mer soft Philly: soul som sover på sidenlakan, väljer elpiano av märket Wurlitzer och ibland går på disco. Det märks inte minst på "Dangerous" som öppet flirtar med McFadden & Whiteheads 70-talshit "Ain't no stoppin' us now".

Rumer

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X