Annons

Jag hade så mycketSorgesång sjunger det stillastående livets lov

Norska författaren Trude Marstein (född 1973) har gett ut fem romaner och har tilldelats en rad litterära utmärkelser.
Norska författaren Trude Marstein (född 1973) har gett ut fem romaner och har tilldelats en rad litterära utmärkelser. Foto: Berit Roald/TT

I sin nya roman belyser Trude Marstein det existentiella vakuum som många verkar uppleva numera. Det skriver Yukiko Duke om en detaljrik och dramaturgiskt stilfull berättelse med längtans olika åldrar i fokus.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

I den japanska teceremonin, en av de zenbuddhistiska sköna konsterna, finns det centrala tänkespråket ”Ichi go, ichi e”. Det betyder ungefär: ”Detta möte sker endast en gång i livet” och uppmanar teutövarna att koncentrera sig på att vara närvarande i nuet. Att glömma det som varit innan och det som komma skall, bara göra det mesta av stunden och samvaron med andra deltagare i ceremonin. Jag kommer att tänka på uttrycket när jag läser norska Trude Marsteins senaste roman, ”Jag hade så mycket”. Hennes romangestalter tycks aldrig bottna i nuet; de jagar ständigt mot nya - och förmodat bättre – kärleksrelationer och arbeten.

Marstein gillrar snillrika fällor i sina romaner, får oss läsare att tro att de handlar om triviala vägval i livet. I själva verket är romanerna betydligt mer mångbottnade och komplexa än så; de handlar om det existentiella vakuum många i vår tid upplever att de befinner sig i. Utifrån sett lever hennes romangestalter goda liv, ändå upplever de själva att tillvaron skaver.

Annons
Annons
Annons