Om Nadja. En systers berättelseSorgeprocess tyngs av teoretisk fernissa

Fanny Ambjörnsson.
Fanny Ambjörnsson. Foto: Duygu Getiren/TT

Att ge röst åt någon som inte kan föra sin egen talan är inte lätt, men Fanny Ambjörnsson tar sig an utmaningen i boken om en syster. Alexandra Borg läser och undrar om sakprosa verkligen är den lämpligaste genren för en sorgeprocess.

Under strecket
Publicerad
Annons

En sommardag för över tre decennier sedan föds två flickor på ett sjukhus i Umeå. De kommer flera veckor för tidigt. Kejsarsnittet är planerat, men trots det går något fel. Den ena av flickorna, Nadja, drabbas av syrebrist, med grav cp-skada, allvarlig epilepsi och blindhet som följd. Hon kan inte äta själv eller kommunicera med omgivningen annat än med jollrande rop. Hon reagerar visserligen på ljud och beröring som alla andra små bebisar, men utvecklingen stannar där.

Några år senare, när systern skuttar runt och pekar och pratar, ska hon behöva så mycket assistans att hon tvingas flytta hemifrån.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons