Sorgens smärta ger gemenskap

Efter terrordåden i Norge blev domkyrkan den naturliga mötesplatsen för många sörjande. Men när Norge begravt sina döda väntar diskussioner om kyrkans budskap.

– Det som skett har varit en väckarklocka, säger Oslos biskop till SvD.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
”Jag får fortfarande ont i magen när jag tänker på vad som hänt. Men det har hjälpt att jobba praktiskt. Fundera får vi göra sen”, säger Maria Halldén, till höger, svensk diakon i Oslos domkyrka. Tusentals människor vallfärdade till domkyrkan på Karl Johan för att söka tröst efter terrorattacken den 22 juli. För Bente Engstad, frivillig, och Maria Halldén, har det varit hektiska dagar.

”Jag får fortfarande ont i magen när jag tänker på vad som hänt. Men det har hjälpt att jobba praktiskt. Fundera får vi göra sen”, säger Maria Halldén, till höger, svensk diakon i Oslos domkyrka. Tusentals människor vallfärdade till domkyrkan på Karl Johan för att söka tröst efter terrorattacken den 22 juli. För Bente Engstad, frivillig, och Maria Halldén, har det varit hektiska dagar.

Foto: KARIN NILSSON
För biskop Ole Christian Kvarme väntar begravningarna. Flera av de som dödades på Utøya var medlemmar i kyrkan. De kommer att hedras med officiell närvaro.

För biskop Ole Christian Kvarme väntar begravningarna. Flera av de som dödades på Utøya var medlemmar i kyrkan. De kommer att hedras med officiell närvaro.

Foto: KARIN NILSSON
Annons

En präst satte ut den första blomman. I dag är torget framför domkyrkan ett hav som fortsätter att växa. Rosorna i mitten har torkat, men kanterna är färska. Som ett sår som vägrar att läka.

–Det som skett har varit en väckarklocka, säger Oslos biskop Ole Christian Kvarme till SvD.

Annons
Annons
Annons