Hela denna artikel är en annons

Soptippar framtidens guldgruvor

Sedan EU skärpte reglerna för deponering av avfall har soptipparna slutat växa. Nu undersökts i stället möjligheten att gräva ut gamla deponier för att återvinna gammalt avfall.

Bild 1 av 1
Bild 1 av 1

Även om Sverige eldar sopor som få andra länder var det länge norm att lägga allt på hög, vilket inte minst syns på kullarna i storstädernas utkanter. Enligt återvinningsföretaget Ragn-Sells uppskattas värdet på soptipparnas metaller till mellan 50 och 75 miljarder kronor. Resten, det brännbara, antas ha ett energiinnehåll på upp emot 350 terawattimmar, vilket nära nog motsvarar Sveriges nuvarande årsförbrukning.

Därför, när medvetenheten nu är större, övervägs möjligheten att helt enkelt exploatera dem. Hitomi Lorentsson, projektledare på Stena Recycling, ser flera fördelar.

– Det ger en möjlighet att frigöra och nyttja marken som nu ofta ligger ganska centralt men som i dag utgörs av deponiområde. Risken minskar för urlakning av förorereningar till grundvattnet från dåligt täckta deponier. Det uppstår också värden av främst metaller och plaster som skulle kunna materialåtervinnas, säger hon.

Kan reducera utsläppen

Just den miljömässiga baksidan med gamla deponier är i sig ett argument som ofta får tala för att de också borde utvinnas, inte minst ur ett klimatperspektiv. Enligt Pär Frändegård, doktorand i industriell miljöteknik vid Linköpings Universitet, kan Sverige reducera utsläppen av koldioxid med upp emot 60 miljoner ton om gamla hushållsdeponier togs tillvara på.

– Miljörisken är väldigt beroende av lokala förhållanden och hur deponierna är uppbyggda. Miljöproblem för dessa äldre deponier kan vara läckage av tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen. Även läckage av metangas kan vara ett potentiellt problem som bland annat bidrar till klimatförändringen, säger han.

Markpriser och dricksvatten viktiga drivkrafter

En annan variabel i ekvationen är markpriser. Just i Sverige är det möjligen inte en avgörande fråga, men i länder som Belgien och Nederländerna är drivkrafterna starkare, enligt Lorentsson.
Belgien planerar nu ett stort deponiåtervinningsprojekt i Flandern, något som Stena Recycling följer med intresse.

– Det är rimligt att man börjar med deponiåtervinning i dessa länder och som vi kan lära oss av och nyttja erfarenheterna och tillämpa dem på svenska förutsättningar, säger hon.

Osäkerhet och stora kostnader

Det är dock ett område kantat av stora utmaningar. Utgrävning och sortering av gammalt avfall skulle medföra stora kostnader, och innebär samtidigt risk för oönskade utsläpp till luft och vatten. Det material som eventuellt måste depåneras på nytt, skulle dessutom träffas av deponiskatt, även om ingen sådan betalades första gången som materialet slängdes på hög.

– Skatten syfte är att minska mängden material som deponeras och främja återvinning, men den motverkar sitt eget syfte. En deponiåtervinning skulle minska mängden deponerat material och återföra material in i samhället, säger Hitomi Lorentsson.

Ämnet börjar bli stort

Hur mycket av värde som egentligen döljs i de gamla soptipparna förblir gissningar, om än kvalificerade. Osäkerheten kring kostnaderna, menar Per Frändegård, orsakar därför en passivitet inför frågan.

– Det finns osäkerheter kring tillståndsansökning, kring vad som finns i depån, vad som går att få ut med hjälp av tillgänglig separationsteknik, och även hur marknaden för det separerade materialet ser ut. Det behövs mycket mer forskning inom området, säger han.

För att adressera riskerna och osäkerheten måste reglerna förändras enligt Per Frändegård.

– Som med andra ”gröna näringar” så måste antagligen någon form av incitament eller subvention till för att någon aktör ska våga ta steget.

Ur ett internationellt perspektiv börjar ämnet bli stort – och det på tillsynes goda grunder. I USA är deponierna alltjämt slutstation för närmare 50 procent av hushållens sopor. I Kina, där avfallshanteringen är mindre genomlyst, antas det finnas nära 10 000 inofficiella deponier, varav många har används i decennier.

Läs fler artiklar om Nordeas arbete med ansvarsfulla investeringar i Nordeas Fondmagasin.

Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder finner du i fondernas Faktablad och Informationsbroschyrer. Faktablad, Informationsbroschyrer, samt hel- och halvårsrapporter finns på nordea.se/fondinfosamt på Nordeas bankkontor.

Annons
Annons
Annons