Annons

Tomt fältSönderkritiserad tes om tysk historia går igen

Angela Merkel tänder ett ljus vid ett stycke av Berlinmuren som står kvar.
Angela Merkel tänder ett ljus vid ett stycke av Berlinmuren som står kvar. Foto: Michael Kappeler/TT

James Hawes bok om Tysklands förflutna är en besvikelse och hans tolkning är varken ny eller originell. Då finns mer att hämta i Barbro Eberans femte och avslutande bok i sviten om den tysk-europeiska historien i nazismens skugga.

Under strecket
Publicerad

Generalfältmarskalk Paul von Hindenburg (mitten).

Foto: Berliner Verlag/TT

Adolf Hitler i ett möte med barn i Hamburg 1936.

Foto: The Print Collector/TT

När blicken glider över min bokhylla är det svårt att inte stanna upp inför de tunga tyska pjäserna. Heinrich August Winkler: 1 394 sidor. Thomas Nipperdey: 2 671 sidor. Hans-Ulrich Wehler: 4 807 sidor. Efter en lång akademisk karriär, fylld av strider och strävanden, avslutade de alla sin bana med ett flerbandsverk om den tyska nationens tillblivelse, kriser och katastrofer. När dessa mastodontböcker blev till under 1980- och 1990-talen fanns det ännu en förväntan om att en historiker av rang skulle kröna sin gärning med ett magnum opus, med en massiv vetenskaplig framställning som nagelfors av forskarna, rörde upp känslorna i offentligheten och sålde i stora upplagor till en törstande bildningsborgerlighet.

Men vem läser dem i dag?

Annons
Annons
Annons