Annons
X
Annons
X

Sommarlov – men samtidigt sänks lönen

Som lärare är det en förmån att få vara ledig några extra veckor på sommaren. Men det är en förmån som samtidigt kostar väldigt mycket, skriver läraren Daniel Sandin.

Skolministern borde ägna sig åt att genomföra reformer som gör att de bästa studenterna vill bli lärare.
Daniel Sandin

Sommarlov! Smaka på ordet. Visst ger det härliga associationer. De flesta av oss har härbärgerat minnet av sommarlovet i ett av de allra bästa gråcellsrummen. Barndomarnas sommarlov var alltid evighetslånga, äventyrsfyllda och soldränkta; saften var hemlagad, baden salta, benen bruna, ozonlagret tjockt och grillkorven innehöll kött.

Själv är jag lärare. Sommarlovet är fortfarande en realitet för mig. I dag är första dagen på detta lov och även om känslan inte kan jämföras med den jag hade som barn – eller tror mig minnas att jag hade – känner jag i dag en mycket stor frihetskänsla. Jag är priviligierad. Det vet jag. Jag sitter i trädgården och skriver denna text medan jag hör mina barns lek i bakgrunden. Det är inget annat än en förmån att få vara tillsammans med dem så mycket som jag är. Exakt åtta veckor är jag ledig i år. Det är flera veckor mer än vad de flesta svenskar kan vara lediga under ett helt år.

Annons
X

Ledigheten är dock långt ifrån gratis. I går, sista dagen på terminen, fick jag veta att min lön höjts med 311 kronor detta år. Det är inte bara ett litet belopp, det är dessutom en reallönesänkning om man beaktar inflationen; jag tjänar alltså mindre nu än för ett år sedan. Min löneökning är bara ytterligare ett litet exempel på det som slagits fast i åtskilliga debattartiklar och reportage under året: läraryrket har låg status och kommunerna tar inte sitt ansvar.

Så när jag nu påbörjar mitt långa sommarlov så vill jag understryka att den förmån som det innebär att vara ledig några veckor extra kostar väldigt mycket. Sedan jag tog min gymnasielärarexamen har jag arbetat i elva år. Hade jag istället satsat på en annan jämförbar akademisk yrkesexamen som till exempel jurist, läkare eller civilingenjör med vanlig avtalsenlig semester hade jag troligtvis tjänat 15000–30000 kronor mer i månaden.

Det är för övrigt viktigt att påpeka att lärares ledighet egentligen inte är något annat än kompensationsledigt för att vi enligt vårt arbetstidsavtal arbetar fler timmar per vecka än vad andra löntagare gör. Under terminen när arbetsbelastningen är väldigt hög känns denna arbetstidskonstruktion föga avundsvärd. En dag som denna känns det naturligtvis annorlunda.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Så nu sitter jag här i trädgården och lyssnar på mina barns sommarlek och funderar på hur mycket det blir över efter skatt på 311 kronor. Det är föga tröstande att utbildningsministern precis kastat fram ytterligare skolförbättringsförslag om att man bör granska studenter som vill bli lärare för att i god tid kunna avråda dem som inte är lämpliga; som om olämplighet vore ett problem bara inom läraryrket. Han borde naturligtvis ägna sig åt att genomföra reformer som gör att de bästa studenterna vill bli lärare, istället för att fundera på hur man kan sålla bort en del av dem som faktiskt väljer yrket trots allt som talar mot.

    Låt mig därför i all anspråkslöshet lägga fram ett förslag riktat direkt till utbildningsministern, som garanterat hade ökat statusen på läraryrket, höjt lärarlönerna till mer rimliga nivåer, fått fler duktiga studenter att söka till lärarutbildningarna, och på sikt lett till bättre kunskapsnivåer hos Sveriges elever eftersom de i skolan mött idel kompetenta och motiverade lärare.

    Jag föreslår att man inspireras av den utbildningspolitik som länge styrt landets lärosäten i medicin och som gör varje läkare oumbärlig: låt antalet nyutexaminerade kraftigt understiga marknadens efterfrågan. Eftersom högskolor och universitet är statligt styrda så är det fullt möjligt för utbildningsministern att driva och påverka i denna fråga.

    Kraftigt minskat antal utbildningsplatser hade inom några år lett till en lärarbrist i Sverige, och till skillnad från läkarbristen skulle denna vara hälsosam för landet. Tillsammans med legitimationsreformen som redan är genomförd, och som hindrar kommunerna från att anställa obehöriga, skulle en sådan åtgärd leda till att lönerna höjdes, befintliga lärare skulle återfå sin status och bli mer motiverade, och dagens ungdomar skulle återigen se det eftersträvansvärda i att bli lärare; kommunerna skulle helt enkelt tvingas ta det ansvar de inte tar i dag.

    För till syvende och sidst är läraryrket ytterst åtråvärt i sig själv. Yrkets attraktionskraft ligger inte i den långa ledigheten, utan om att få vara en del av så många människors framtid, och om att få en möjlighet att verkligen göra skillnad. Det är ett stort ansvar som kräver kunniga, motiverade och begåvade lärare. Vill vi behålla dem vi har och rekrytera nya krävs löneökningar som är betydligt större än 311 kronor per år.

    DANIEL SANDIN

    lärare och frilansskribent

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X