Annons
X
Annons
X

Somaliska pirater jagades bort utan våld

I två små kuststäder i Somalia har piraterna jagats bort – utan militärer. Nyborna hade själva tröttnat på piraternas maffiametoder men nyheten har inte uppmärksammats. Kanske har vi något att lära av dess kuststäder istället för att sätta in mer militär kraft mot piraterna? skriver Tomas Magnusson, ordförande i International Peace Bureau.

Det är en fruktansvärd situation som drabbat en dansk familj på långfärdssemester i sin segelbåt – fångade av Somaliska pirater.

Varför fanns det inget skydd för dem på det fria öppna havet? Varför försökte regionala militärer befria dem, och därmed riskera att de dödades i striderna? Varför kan inte danska regeringen undsätta dem?

Frågorna är många, och som ofta helt fel ställda.

Annons
X

När regionala militära styrkor försökte befria de danska semesterseglarna som fångats av somaliska pirater, så var det bara ännu ett steg i en upptrappad militär kraftmätning, som gått helt fel.

Klart att den regionala regeringen hade fått internationellt anseende och säkert ekonomiska fördelar om man lyckats i sitt uppsåt. Men alltifrån de internationella styrkorna som patrullerar Somalias kust, till privata företag med tung beväpning och inhyrda legosoldater (också svenska bolag) som lotsar fartyg förbi de här vattnen – till piraternas stigande rikedom och militarisering, så utvecklar sig hela situationen bara från illa till värst.

Finns det bara möjlighet att tänka fler vapen och upptrappade hot? Vad händer om man försöker lösa situationen utan våld?

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den senaste nyheten från Somalias kust handlar just om ickevåld – en liten nyhet utan chans att ta sig igenom mainstream-filtret som dominerar medierna.

    Det var för några veckor sedan, först i den lilla kuststaden Eyl, sedan i grannstraden Gara’ad, mitt på den somaliska kusten mot Indiska Oceanen. Gara’ad och Eyl har nämnts bland de starkaste fästena för piratverksamhet. Inte nu längre.

    I Eyl och Gara’ad har lokalbefolkningen jagat bort piraterna. De äldre ledarna har mobiliserat sina klassiska instrument – folkets förtroende. Man hade helt enkelt tröttnat på att ha ett lokalsamhälle styrt av maffialiknande strukturer, med prostitution, droger och våld som dagliga ingredienser. Man ville inte ha en verksamhet som strider mot koranen och allt vad religionen lärt. Någon har till och med sagt att människor uppfattat det uteblivna regnet som Guds straff mot piraternas närvaro.

    Skälen kan väl egentligen kvitta. Och riktigt hur det går till när äldre ledare mobiliserar släktskap, förtroende och kollektivt ansvar är inte lätt för en utomstående att förstå. Men faktum kvarstår, de militärt mycket starka piraterna jagades bort från de här kuststäderna utan våld, samtidigt som ingen i västvärlden tycks vilja uppmärksamma att det går att komma åt den fördömda piratverksamheten.

    Piraterna har nog slagit sig ner någon annan stans nu, när de blev bortjagade från Eyls och Gara’ads gamla fiskesamhällen. Men det viktiga är – kan det internationella samfundet reagera positivt på denna händelse? Kan den fattiga fiskebefolkningen i Gara’ad belönas för sin heroiskt lyckade insats mot piraterna? Samma för Eyl. Kan Sverige, eller något annat biståndsland, ge pengar till en skola för barnen i Gara’ad för att visa vår uppskattning? Kan vi erbjuda utbildning och sysselsättning för de ungdomar som växer upp i det här området, så att de inte lockas av somaliska piraternas dollarstinna uppdrag?

    Sverige ger förvisso redan idag många biståndsmiljoner till Somalia, främst kanaliserat via de olika FN-organens tjusiga kontor i Nairobi, Kenya. Men det är hela tiden långa program och inga kvicka effektiva insatser där hjälpen skulle kunna ge blixtsnabb effekt.

    Sverige har också deltagit i de militära operationerna i Somalia, under EU:s och Natos överinseende. Fösta gången riksdagen bestämde att skicka tre militärfartyg till Somalias kust för patrullering i fyra månader, så kostade det 285 miljoner kronor. Jag roade mig då med att räkna ut att man hade kunnat bygga upp en yrkesskola och ge 500 ungdomar utbildning och verktygspaket för att starta var sitt litet enmansföretag, och försörja sig, för exakt en hundradel av det belopp som tre militära fartyg kostade i lön och bränsle under fyra månader.

    Den chansen finns fortfarande. Och med möjlighet till helt oförutsägbara positiva effekter, om bara en procent av 285 miljoner kr satsas i före detta piratfästet Gara’ad. Lika mycket i Eyl.

    TOMAS MAGNUSSON

    ordförande i International Peace Bureau, har arbetat med biståndsfrågor i Somalia de senaste tio åren.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X