Carl Johan De Geer, ”Den stora missuppfattningen”Som mönstertecknare är De Geer briljant

Carl Johan De Geer, ”Monster”, 1986. Tygmönster formgivet för 10-gruppen.
Carl Johan De Geer, ”Monster”, 1986. Tygmönster formgivet för 10-gruppen. Foto: Myrehed Per/Thielska galleriet

På 1960-talet ville Carl Johan De Geer skapa en bättre värld utan krig med hjälp av mönster, starka färger och musik. Det blev inte fred – men i dag häpnar man över kvaliteten och kvantiteten i hans vitala produktion.

Under strecket
Publicerad
Carl Johan De Geer, självporträtt framför ”Den stora missuppfattningen” på Thielska galleriet.

Carl Johan De Geer, självporträtt framför ”Den stora missuppfattningen” på Thielska galleriet.

Foto: Carl Johan De Geer
Carl Johan De Geer, ”Gult rum”, 1991. Installationsvy, Thielska galleriet.

Carl Johan De Geer, ”Gult rum”, 1991. Installationsvy, Thielska galleriet.

Foto: Myrehed Per/Thielska galleriet
Carl Johan De Geer, ”Farfars lunch”, installationsvy på Thielska galleriet.

Carl Johan De Geer, ”Farfars lunch”, installationsvy på Thielska galleriet.

Foto: Myrehed Per/Thielska galleriet
Annons

Carl Johan De Geer har sagt att han är bäst som mönstertecknare. Jag är böjd att hålla med. Visst är han en bra fotograf. ”Med kameran som tröst” är både en kulturhistorisk fotodokumentation och ett privat fotoalbum, som med roliga bildtitlar är precis lika kul att bläddra i i dag som då den utgavs 1981. Och nog skrattade också jag åt den legendariska tv-serien ”Tårtan”, som han skapade tillsammans med Håkan Alexandersson 1973. Ännu bättre, men mindre uppmärksammade, var duons egensinniga tv-serier ”Doktor Krall”, från 1974, och ”Privatdetektiven Kant”, från 1983.

Det finns mer. Som science fiction-romanerna ”Det bombade ögat”, från 1982, och fortsättningen ”Kyss mej dödligt”, från 1985, de läste jag med nöje när de kom. Och de stora målningarna som han gjorde på sjuttiotalet gillar jag fortfarande skarpt.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons