Annons

”Som i ett trollslag blev alla blinda för ras”

Ill: Emma-Sofia Olsson
Ill: Emma-Sofia Olsson Foto: Sophie Giraud/Elly Dassas/TT

Hur många vita överklassfeminister har suttit bänkade framför HBO och tittat på torterade tjänarinnor för att slippa tänka på det förtryck som pågår i deras egen vardag? Lyra Koli sågar den hyllade serien ”The handmaid’s tale”.

Under strecket
Publicerad

Dystopier har blivit en alltmer populär genre för eskapism. Att frossa i fiktiva världar som framställs som värre än vår egen upplevs som lättande och roligt. Överdrivna versioner av förtryck och befrielse är kittlande och samtidigt lugnande, eftersom de ger en indirekt försäkran om att det mesta i vårt samhälle ändå är som det ska.

Fiktionen suger upp den gnagande känslan av ofrihet man redan lever med, och gestaltar den som något lättfattligt och svartvitt. Ofriheten är skurkarnas fel. Ofrihet är inte något som på ett grumligt vis genomsyrar hela ens varseblivning, självuppfattning och vardag. Ofrihet är något man bara spelar med i under dödshot. 

Annons
Annons
Annons