Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Ingen rök utan mareld Solidaritet med det sårbara

En graviditets okontrollerbara rytm, ett vårdbiträde som talar till en vårdtagare, en familjesorg i Småland. Det finns en stor bredd i Brombergs nya kull poesidebutanter i antologiserien ”Blå blixt”. Viola Bao ser tendenser och hittar guldkorn.

Caroline Seung-Hwa Ljuus, Yolanda Aurora Bohm Ramirez, Kristoffer Ehrnström och Lisa Gidlöf är några av poeterna i ”Ingen rök utan mareld”.
Caroline Seung-Hwa Ljuus, Yolanda Aurora Bohm Ramirez, Kristoffer Ehrnström och Lisa Gidlöf är några av poeterna i ”Ingen rök utan mareld”. Foto: Brombergs
Bokvåren 2017

Ingen rök utan mareld

Författare
Genre
Poesi
Förlag
Bromberg
ISBN
9789173378758

”Ingen rök utan mareld” är den fjärde utgåvan av förlaget Brombergs återkommande satsning på outgivna poeter. Poesiserien och antologin ”Blå blixt” inleddes 2012 och har sedan dess introducerat ett flertal poeter som kort därefter debuterat med egna diktsamlingar, flera av dem på samma förlag. Urvalet är gjort av Casia Bromberg och Sanna Svanberg och om det är redaktörernas preferenser som ligger bakom den tämligen likartade estetik som dominerar många av bidragen kan jag bara gissa. Alla åtta medverkande är födda under, eller strax före, 80-talet och i många fall rör det sig om en berättande, talspråklig lyrik som närmar sig prosa.

Hur står det då till med årets kull poeter? Kanske inte fullt lika bra som tidigare år. Det finns förvisso en bredd i innehållet, som inte utesluter att kontinuiteter och tendenser ändå kan skönjas. Mer än ett bidrag fokuserar på den utsatta och föränderliga kroppen, och flera skriver fram en solidaritet med det sårbara. Lisa Gidlöf inleder med en graviditetsskildring som gestaltar den havandes bisarra upplevelse av sammansmältning mellan yttre och inre när kroppen förvandlas bortom kontroll, enligt biologins egna okontrollerbara rytm. Det är ett fascinerande ämne, och jag hoppas att Gidlöf i framtiden vågar röra sig mot mer oförutsägbara och vågade bilder än hon gör här.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Emma Roléns bidrag är en arbetsplatsskildring och beskriver den märkliga dynamik av ömsesidig objektifiering och sårbarhet som uppstår i relationen mellan ett vårdbiträde och en vårdtagare: ”Du skriker åt mig att min androgynitet är motbjudande / att jag borde se ut som en riktig kvinna / Jag reduceras till köttsliga attribut och blöjbandet går sönder”. Det intima du-tilltalet riktat från ett vårdbiträde mot en vårdtagare tror jag att jag aldrig förut sett i svensk poesi, och det trotsar på ett ömsint sätt den arbetets rationalitet som annars brukar förtingliga dessa relationer.

    Annons
    X

    Caroline Seung-Hwa Ljuus skriver med raka, korthuggna utsagor i Yahya Hassan-versaler om migration och krossar föreställningen om att den adopterades liv och historia börjar först när hen anlänt till mottagarlandet (”VÄGARNA HÄR / LIKNAR VÄGARNA HEMMA / JAG MINNS MIN BY / JAG MINNS MATEN / JAG MINNS MIN SKOLA”), medan Lisa Zetterlund diktar om sorgen efter en bortgången mamma. Bägge dessa bidrag tar lite för enkla vägar och framstår som något slätstrukna, och hade vunnit på att odla de mer vildvuxna delarna i sina texter som finns där som frön.

    Starkast intryck gör Joel Berglund och Yolanda Aurora Bohm Ramirez. Berglund skriver på ett avskalat, lågmält lyriskt språk fram en underliggande familjesorg i en kristen småländsk miljö och det outtalade avstånd som finns mellan diktjaget och hans käraste, med en fin blick för de små drag och detaljer som avslöjar människor. Jag hoppas han odlar sitt skrivande i kommande verk. Bohm Ramirez skriver en självtriumfatorisk, stormande slampoesi på vers, en färgstark hyllning av skröpligheten och sårbarheten: ”Jag har tecknat tusen tavlor / stjärnporträtt mot supernovor / aldrig haft en vettig självbild / aldrig nånsin kallats älskling.”

    Den som bara genom en antologi vill dra några snabba och svepande slutsatser om nästa generations svenska poesi misstar sig. Den som tar del av olika poesisammanhang som 10tals poesiscen Akt Ung, poesikollektivet Revolution Poetrys uppträdanden, SM i poetry slam, litteraturscenen Malmötxt eller Biskops Arnös läsningar kommer att upptäcka att det är stor variation i såväl estetik som stoff, liksom om man läser skrivarskoleantologier eller den nyskrivna poesi som publiceras i alla våra litteraturtidskrifter.

    ”Blå blixt” är ett gott bidrag till denna flora, även om de flesta medverkande i detta nummer har en bit kvar att vandra innan de är fullvuxna poeter.

    Annons

    Caroline Seung-Hwa Ljuus, Yolanda Aurora Bohm Ramirez, Kristoffer Ehrnström och Lisa Gidlöf är några av poeterna i ”Ingen rök utan mareld”.

    Foto: Brombergs Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X