Annons

Thorulf Arwidson:Sokrates ironisk intill döden

Rättegången mot den förste store grekiske­ filosofen har haft stor betydelse för filosofins historia. Troligen hade Sokrates kunnat få ett lindrigare straff om han inte besvarat yrkandena om dödsdom för avguderi och vilseledande av ungdomen med ironi.

Under strecket
Publicerad

Förutom rättegången mot Jesus finns det också en annan rättegång som alltid kommer att leva bland mänskligheten: den mot Sokrates. På Sokrates tid (470–399 f Kr) förekom i Aten inte ­offentliga åklagare. Ett brottmål måste i stället inledas av enskilda medborgare. Vem som helst kunde uppträda som ­”anklagare”. Det fanns inte heller någon organisation för att utreda brott utan det var anklagaren som måste lägga fram sin bevisning.

Rättegången mot Sokrates inleddes med att poeten Meletus, senare beskriven som en ung religiös fanatiker, framställde muntlig anklagelse inför en ämbetsman med vittnen. Sokrates var då inte kallad. De muntliga anklagelserna, eller stämningsansökan som vi skulle säga, ledde till att Sokrates kallades att en viss angiven dag infinna sig inför archon (närmast motsvarande borgmästaren eller styresman) för att bemöta anklagelserna. Rättegången inleddes i den kungliga stoan (en öppen byggnad med kollonad invid stora torget, agoran).

Annons
Annons
Annons