Judith Kiros noterar" ] }, "sort": [ 1, 1476367200000, "”Inte oförtjänt men fånigt”" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "l92BL", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 40, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 40, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 3090, "publishedAt": "2016-09-04T06:30:00.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "svds-kulturmagasin" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "svds-kulturmagasin" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "svds-kulturmagasin" } }, { "name": "snabbt", "topic": { "id": "svds-kulturmagasin" } } ], "originId": "85bd421f-2b4f-4fe6-bd27-216420791694", "surrogateKeys": [ "topic/svds-kulturmagasin" ], "name": "SvD:s kulturmagasin", "description": "Här kan du läsa reportage, intervjuer och essäer ur SvD Kulturs söndagsmagasin.", "id": "svds-kulturmagasin", "type": "story" }, { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "integration" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "integration" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "integration" } } ], "originId": "5b25eaa6-2f6a-434e-ae44-aa13f9d4f5f9", "surrogateKeys": [ "topic/integration" ], "name": "Integration", "subType": "descriptor", "id": "integration", "type": "tag" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "integrationspolitik" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "integrationspolitik" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "integrationspolitik" } } ], "originId": "66428453-0e2b-478e-b46c-999411b53e96", "surrogateKeys": [ "topic/integrationspolitik" ], "name": "Integrationspolitik", "subType": "descriptor", "id": "integrationspolitik", "type": "tag" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "hasselby" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "hasselby" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "hasselby" } } ], "originId": "596de0ef-89f5-4943-b2eb-fe446813c87e", "surrogateKeys": [ "topic/hasselby" ], "name": "Hässelby", "subType": "location", "id": "hasselby", "type": "tag" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "aida-hadzialic" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "aida-hadzialic" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "aida-hadzialic" } } ], "originId": "72109a04-5e76-48cf-b61a-b3e5ed96c8d3", "surrogateKeys": [ "topic/aida-hadzialic" ], "name": "Aida Hadzialic", "subType": "person", "id": "aida-hadzialic", "type": "tag" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "rakel-chukri" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "rakel-chukri" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "rakel-chukri" } } ], "originId": "47f9e659-c003-454e-a7e7-d445c56f2190", "surrogateKeys": [ "topic/rakel-chukri" ], "name": "Rakel Chukri", "subType": "person", "id": "rakel-chukri", "type": "tag" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "rummet" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "rummet" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "rummet" } } ], "originId": "25650ba7-be91-4f36-912a-712d81ecd050", "surrogateKeys": [ "topic/rummet" ], "name": "Rummet", "subType": "organization", "id": "rummet", "type": "tag" } ], "designType": "longread", "machineTagKeys": [], "title": "”I ärlighetens namn, vem vill bli tolererad?”", "version": 18, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/integrationspolitik", "topic/kultur", "article/mellanforskapet-vill-skapa-debatt-om-etnicitet", "topic/aida-hadzialic", "article/svensken-blev-blond-forst-pa-1800-talet", "article/varken-vit-eller-icke-vit-med-svensk-pappa-och-mamma-fran-kina", "topic/rakel-chukri", "article/att-leva-i-vita-rum", "article/barakat-ghebrehawariat-om-vithetsnormen-rasism-och-begreppet-rasifierad", "article/judith-kiros-och-natforumet-rummet-vill-diskutera-erfarenheter-kring-hudfarg", "author/duraid-al-khamisi", "topic/hasselby", "topic/rummet", "article/de-vill-inte-vara-en-del-av-det-vita-sverige", "topic/integration", "topic/svds-kulturmagasin", "article/inga-vita-far-kommentera" ], "originId": "l92BL", "newsValue": 60, "contents": [ { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Ortfest – Hässelby edition." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/d0db5e97-cec9-4fc7-bc0a-a22a55f909f7" } }, { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Allt fler icke-vita svenskar organiserar sig själva utan att vilja bli en del av majoritetssamhället – genom allt från poesikollektiv till förortsföreningar. Men separatismen provocerar. SvD:s Duraid Al-Khamisi porträtterar ett nytt Sverige." } ] } }, { "type": "article", "content": { "image": { "type": "image", "content": { "credit": "Lars Pehrson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/1a30a067-bf47-49c0-bca5-3562ed30ac51" } }, "preamble": { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "”Vi måste prata om hur vi pratar om det” menade Barakat Ghebrehawariat som ofta föreläser om rasism och fördomar. Han var en av dem som intervjuades i Idagsidans serie Att leva i vita rum – en serie om ett (o)synligt förtryck. Serien publicerades i SvD i mars 2014." } ] } }, "commercial": false, "originId": "4c234ca1-5767-3ff3-b64a-b67298ebcdf6", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2014-03-25T11:31:52.000Z", "topics": [ { "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" }, { "originId": "7ef121cb-1c9e-492c-b46d-c10e6098ec49", "surrogateKeys": [ "topic/judith-kiros" ], "name": "Judith Kiros", "subType": "person", "id": "judith-kiros", "type": "tag" } ], "designType": "compilation", "id": "att-leva-i-vita-rum", "title": "Att leva i vita rum", "authors": [] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Testa att gå runt i din hemstad, en solig lördag eller ännu hellre en regnig söndag. Hör regndropparna smattra. Lyssna på bilarna, betrakta stadsduvorna. Ta del av arkitekturen, torgen, statyerna, fontänerna och strålkastarljusen. Kan du relatera till den offentliga konsten? Känner du igen dig i gatornas namn? Speglar de din plats och din historia?" } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Om inte – vad gör det med en människa att växa upp och aldrig känna sig representerad – inte bara i staden, utan också i litteraturen, filmen, teaterpjäserna, tv-programmen? Hur påverkar det hennes självbild? Kan hon känna sig som en del av nationen, av befolkningen, i ett land som aldrig ser henne?" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "När jag ställer en av dessa frågor till en ung kvinna med libyskt och chilenskt blod i venerna dröjer svaret inte särskilt länge." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Vi måste förstå värdet av den egna berättelsen för att förstå värdet av oss själva. Därefter kan vi skapa våra egna plattformar och strukturer för att berätta våra historier." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 30, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Nachla Vargas Alaeb – mer känd under sitt alias Nachla Libre – sprudlar av energi. Hon ler det varmaste leende jag sett på länge. Nachla Libre är grundare av Revolution Poetry, ett kollektiv för poeter. Och ett rum som ger plats åt en blandning av spoken word, estradpoesi och sketcher. Av och för förortare." }, { "markup": [], "blockType": "quote", "value": "Vi känner inte att vi äger Dramaten, Operan eller Stadsteatern. Varför? Jo, för att vi inte ser tillräckligt många som oss." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Tanken var att skapa en egen plattform bortom de kulturarenor som annars domineras av en vit medelklass. När Revolution Poetry startade var mellan 80 och 90 procent av poeterna på scenen icke-vita. Mellan 80 och 90 procent av publiken också. I dag har fler och fler vita börjat söka sig till det populära konceptet." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– När vi startade ville vi involvera människor, få dem att känna att platsen var deras. Att allt handlar om ett ägandeskap. Vi känner inte att vi äger Dramaten, Operan eller Stadsteatern. Varför? Jo, för att vi inte ser tillräckligt många som oss. Men med ”Revpo” kunde folk som aldrig stått på en scen eller skrivit spoken word tidigare känna: ”Det här är vår plats - den här platsen är verkligen min!”, konstaterar Nachla Libre." } ] } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Nina Rashid och Nachla Vargas Alaeb." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/77c9808e-6382-46fb-a40a-b1487ab09a45" } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Revolution Poetry gästar Parkteatern." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/e4f9adb1-ecd0-4371-b1c9-62f190d21324" } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Sara Nazari är först ut av poeterna på scenen." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/e0e0d51b-58fb-4285-a31d-6af4079f9938" } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Revolution Poetry gästar Parkteatern." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/846213bd-7573-451a-8f39-bd1e4c240a64" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 36, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Revolution Poetry kan sägas vara del i en utveckling som vi sett allt tydligare i Sverige de senaste åren: att icke-vita, rasifierade och förortsbor skapar sina egna plattformar. Egna strukturer. Ungdomar som organiserar sig bortom de traditionella föreningarna, partierna och förbunden. Som formar nya sammanhang istället för att försöka bli en del av majoritetssamhället – och utan någon direkt ambition att vända sig till eller inkludera detsamma." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Det fick spridning med grupper som Megafonen och Pantrarna, gräsrotsrörelserna som vill upprusta förorten och som har fått efterföljare i miljonprogram landet över. Sedan kom Rummet, det omskrivna kollektivet för feminister och antirasister som rasifieras. Andra initiativ som kan nämnas är Orten i fokus, Rörelsen Gatans Röst och Ansikte, Black Coffee, Förenade förorter och Grammofonen." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Nachla Libre fick idén till Revolution Poetry när hon var masterstudent i mänskliga rättigheter och internationella relationer." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Jag tröttnade på att bråka med världsfrånvända tanter på institutionerna, så jag droppade av och satsade allt på ”Revpo”." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Uppenbarligen fanns det ett behov. Under ett av Revolution Poetrys senaste evenemang fylldes Folkoperan till brädden av icke-vita – detta samtidigt som institutioner som Dramaten och Kulturhuset Stadsteatern har en väldigt låg andel icke-vita besökare." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 28, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Jag frågar Nachla varför hon och många andra icke-vita drar sig fö att arbeta i sådana ”vita rum”." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Många börjar må dåligt, orkar inte fortsätta, bränner ut sig själva. När vi väl tar oss in i de byggnaderna blir vi utbrända av rasismen. Är du för radikal, för svår, vill förändra för mycket, så motarbetas du. Det är ett tyst våld, många vita är kanske till och med välmenande, omedvetna och vill ”hjälpa” men i våra huvuden pågår ett krig, säger hon." }, { "markup": [], "blockType": "quote", "value": "Många vita är kanske till och med välmenande, omedvetna och vill ”hjälpa” men i våra huvuden pågår ett krig." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Nachla Libre talar om exkluderingsmekanismer. Om makten hos den som inte behöver reflektera över vilka privilegier hennes hudfärg inneburit. Hon talar om det bemötande icke-vita får i sammanhang där vita dominerar. Om att leva mitt i rasstereotypa föreställningar. Om att vara ett ”blattealibi”, ett mångfaldsprojekt. Att bli reducerad till att vara en röst, ett vittne. Aldrig bli sedd som skapare, konstnär eller producent." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Det handlar om makt. Varje gång vi blir tystade av ett samhälle som säger ”det här är fel, du är fel, dina känslor, tankar, reflektioner är fel” blir vi fråntagna makt. Vi lever i dessa strukturer, mitt i alla dessa föreställningar och uppfattningar om oss. Och vi fortsätter att upprepa samma mantra, samma saker om och om igen, utan att något förändras." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Vi sitter på ett fik i Sollentuna centrum, ett stenkast från Nachla Libres uppväxtområde. Många barnfamiljer syns runtomkring oss. Någon äter fruktsallad, en annan smuttar på sitt kaffe. Precis här ser jag det Sverige som hon pratar om. En helt vanlig galleria. Vita svenskar för sig, icke-vita för sig. Det är sorgligt, tänker jag." } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Revolution Poetry gästar Parkteatern." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/a49f2ec0-7d18-44b8-b7b2-062ed09bf727" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 55, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "– Organisationer, partier, föreningar och institutioner är våldsamma rum för oss icke-vita. Det krävs dubbelt så mycket energi för mig att jobba på LSU. Så därför borde jag tjäna dubbelt så mycket i lön, skrattar Lewend Tasin." }, { "markup": [ { "offset": 404, "length": 5, "type": "style:em" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Han är utbildare inom demokratiprojektet Demo – Demokrati, Engagemang, Medmänsklighet och Organisering – hos Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU. Tillsammans med Anton Landehag har han skrivit den omtalade rapporten ”Kreol – ett spöke går runt i orten”. Rapporten tar sin utgångspunkt i en studiecirkel som startades av Megafonen efter upproren i Husby. Lewend Tasin använder beteckningen kreol för att beskriva den hybrid som uppstått i mötet mellan olika kulturer där rasifierade och icke-vita lever i ett vitt majoritetssamhälle." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– För att vi i förortsrörelsen ska kunna organisera oss krävs en gemensam definition av vilka vi är, vilka vi blivit. Precis som arbetarrörelsen gjorde en gång i tiden. Den som inte definierar sig själv, riskerar att bli definierad av andra." }, { "markup": [], "blockType": "quote", "value": "För att vi i förortsrörelsen ska kunna organisera oss krävs en gemensam definition av vilka vi är, vilka vi blivit." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Att det är ett svårt projekt märks dock i att hans eget användande av ordet kreol i sin tur har mött kritik från svarta och latinamerikanska grupper, på grund av begreppets etablerade koloniala innebörd i bland annat Latinamerika respektive Karibien." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 32, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Lewend Tasin menar att samhället vägrar erkänna att de rasistiska tankemönster som skapades under kolonialtiden lever kvar och påverkar oss än i dag. Socialt, materiellt, kulturellt och demokratiskt. Han säger att många ungdomar i förorterna internaliserar rasismen och påverkas psykologiskt. Han talar om mindervärdeskomplex och självförakt, låg självkänsla och ”krabbmentalitet” – en upplevelse av att ”kan inte jag lyckas, så ska inte du heller göra det”." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Vi måste förstå hur rasismen har påverkat våra liv, tankar och känslor. Många unga män från förorten bygger muskler, köper stora hundar, bär vapen eller stora sedelbuntar för att distansera sig, hålla andra på avstånd. Bakgrunden är social utsatthet, internaliserad rasism och ett slags kompensation för underskott av demokrati och kapital." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Självkänslan är så låg att vissa icke-vita inte ens vill inträda i vita sammanhang, säger han." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Vi är redan underordnade i en rasistisk maktordning och lever i en tid som både kategoriserar och delar in människor. För att skapa ett mer inkluderande samhälle behöver vi erkänna vår samtid som postkolonial. Vi behöver bygga våra egna strukturer inom kultur, journalistik, juridik. Först då kan vi utveckla rätt metoder och strategier för att övervinna hindren. Då kan vi stärka oss själva, varandra och våra områden. Och då krävs det att vi talar om oss själva, inte om andra. Att vi slutar se oss som själva som motpoler till vitheten." } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 21, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Ett par veckor senare träffar jag Lewend Tasin igen i Hässelby gård. Torget inger det lugn som alla förortstorg brukar göra på en söndag. Han leder en grupp mot den gamla biosalongen, unga killar och tjejer på väg mot sitt första föreningsmöte någonsin." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Det är årsmöte för Hyresgästföreningen Vällingby. Vid ingången uppenbarar sig två köer. I den ena ställer sig helvita, mestadels föranmälda pensionärer. I den andra unga, bruna och svarta ungdomar. En äldre kvinna artikulerar instruktionerna med stor noggrannhet vänd mot ungdomarna:" }, { "markup": [], "blockType": "quote", "value": "Vi behöver bygga våra egna strukturer inom kultur, journalistik, juridik. Först då kan vi stärka oss själva, varandra och våra områden." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– De som har röstsedel ställer sig här. De som inte har ställer sig där borta!" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Ungdomarna är här för att de vill påverka, söka medbestämmande och delaktighet i sitt område. Målet är att få tillbaka den lokal som de blivit fråntagna av samma hyresgästförening. Det går rykten om att spritfester och droger förekommit. Ungdomarna själva menar att de blivit misstänkliggjorda och orättvist behandlade." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Mötet spårar sånär ut. Anklagelser haglar i luften. Någon talar om ordningsproblem, en annan om valberedningens fantastiska arbete – alla namn tillhör äldre, vita personer. Det slutar med att ungdomarna bara får två ersättarplatser i styrelsen, förlorar sin lokal och lämnar salen i protest. Den sista pojken, en 16-åring, slår igen dörren och skriker:" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Rasister!" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Ortfest – Hässelby edition." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/60195599-6c9b-42fd-af7c-25afef2b92e0" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 33, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "I rörelser som Revolution Poetry, Pantrarna och Megafonen ser vi ett nytt Sverige träda fram, en politiskt medveten folkrörelse där framförallt barnen till dem som en gång invandrat till Sverige söker medbestämmande, jämlikhet, rättvisa och metoder att stärka sina bostadsområden. I många fall handlar det direkt eller indirekt om en sorts separatism – den vita majoriteten är ingen prioriterad målgrupp, i vissa fall är den överhuvudtaget inte välkommen. De aktiva i rörelserna talar gärna om en gemenskap i delade erfarenheter av diskriminering och rasism som inte kan delas av vita. Det är ett tankesätt som står i skarp kontrast mot den färgblinda idétraditionen kring antirasism i Sverige." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Följaktligen har kritiken mot dessa separatistiska rum också varit hård från många håll. Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg skrev i en uppmärksammad text om hur det hon klassar som identitetspolitik leder till polarisering och stänger ute alla som inte själva tillhör utsatta grupper: ”Man ska känna skuld för att man inte deltar i kampen, men får inte vara med för att man inte fattar hur det är att vara svart, homosexuell, transperson etc.” På SvD:s ledarsida hävdade Naomi Abramowicz att separatistiska grupper som Rummet säger sig föra en antirasistisk kamp – men i själva verket gör motsatsen: ”Man använder sig av rasistens världsbild genom att dela upp människor efter hudfärg.”" }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 36, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Judith Kiros, medgrundare av Rummet, menar emellertid att det egentligt provocerande med separatistiska rum är att de blottlägger makt." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Det indikerar andra brister i samhället. Att det finns en ojämlikhet i var och hos vem makten ligger." }, { "markup": [], "blockType": "quote", "value": "Det är ett tankesätt som står i skarp kontrast mot den färgblinda idétraditionen kring antirasism i Sverige." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Enligt Judith Kiros är separatistiska rum viktiga för all form av organisering av förtryckta grupper – som behöver en plattform att dela erfarenheter utan att bli dömda." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Det flyttar fram positionerna för andra som organiserar sig. I England har BBC tvingats införa representation på sina anställningar. Det finns lagar som tvingar teatrar att anställa sydasiatiska skådespelare. Det jämnar ut olikheterna. Och visar att vi behöver dela på det kulturella utrymmet." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 37, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri, som har skrivit mycket om den identitetspolitiska debatten, är delvis positiv till separatism, men ser också en problematik i att grupper sluter sig mot sig själva." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Många separatistiska rum är stärkande för likasinnade att träffas och utbyta erfarenheter av rasism och diskriminering i. Det finns en utbredd känsla av att politiken inte tagit dessa frågor på allvar. Separatism ger plats för en mogen och avancerad diskussion. Men ger å andra sidan enbart begränsad makt för de grupper som sluter sig." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Rakel Chukri poängterar också att detta trots allt inte är ett helt och hållet nytt fenomen i Sverige. Både assyriska grupper och iranier startade föreningar redan på 70-talet." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Den stora förändringen är att deras barn i dag organiserar sig tillsammans: över gränser, bortom föräldrarnas religioner, diasporagrupper eller etnicitet. Det vill säga, det är inte längre som i mångkulturalismen en fråga om att olika kulturer lever sida vid sida – utan snarare att en ny generation växer upp, beblandar sig, influeras av varandra och skapar sina egna strukturer." } ] } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Aida Hadzialic." }, "credit": "Yvonne Åsell", "url": "https://image.api.plan3.se/images/7beb68d4-82b2-4094-ad4f-8cd2c61fde78" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 34, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "En person som riktat mycket kritik mot identitetspolitik är Sveriges tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Expressen i våras kritiserade Aida Hadzialic att många inom vänstern talar så mycket om vad som skiljer människor åt, när man enligt henne borde se till vad de har gemensamt. ”Man sviker arbetarklassens barn när man inte gör en klassanalys och i stället håller på med en debatt om kultur och identitet som inte leder någon vart”, sade hon då." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag söker Aida Hadzialic och hon ringer upp mig en fredagseftermiddag. Under sin tid som minister har hon gillat att diskutera dessa frågor – fastän de egentligen inte varit en del av hennes ansvarsområden." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Jag tycker att det är viktigt att prata om, så kan man uttrycka det. Det är ett spännande tema, säger hon." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "När jag frågar Aida Hadzialic om hennes syn på separatism svarar hon med att lyfta fram Socialdemokraternas politik. Hon pratar om den svenska modellen. Om jämlikhet. Högre levnadsstandard. Fler klassresor. Att fler ska skapa sig bättre liv." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Och då måste man ha en rörelse som representerar det här samhället på bredden." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 26, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Jag frågar om inte Sverige är på väg åt ett annat håll. När fattigdomen och arbetslösheten är så starkt överrepresenterad i vissa områden – samtidigt som statistiken visar att du får ett kortare liv, sämre hälsa och fattigare vardag ju mörkare hy du har, är det då inte viktigt att problemformuleringarna kommer från de berörda grupperna? Vad tänker hon kring att vissa grupper upplever att frågor som rör rasism och diskriminering inte tas på allvar?" }, { "markup": [], "blockType": "quote", "value": "Jag tycker att det finns plats för alla i den svenska politiken." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Jag vet att vi har problem med diskriminering och rasism. Och jag tycker att det pratas om det i det offentliga samtalet. Vad jag uttalat mig om handlar om att debatten de senaste åren kommit att handla om identitetspolitik. Och där måste socialdemokratin visa att vi är en rörelse på bredden." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Men är en rörelse som socialdemokratin verkligen för alla? Många olika grupper rör sig ju tvärtom bort från traditionella partier och organisationer." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Jag tycker att det finns plats för alla i den svenska politiken. Och det är flera i regeringen och riksdagen som har en ”annan bakgrund”, som valt att jobba för Sveriges bästa i ögonen. Jag tycker att den kritiken är obefogad, säger Aida Hadzialic." } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Ortfest – Hässelby edition." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/94ff8bc2-699b-4034-b5e2-0d47778340be" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 37, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Det är mitten av den svenska sommaren och centrum är fullt av människor. Om ett par minuter kommer hiphop-festivalen Ortfest Hässelby Edition att dra igång. Konceptet är ”av oss – för oss”." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Finns det inga festivaler där vi bor, skapar vi egna, säger rapparen Ali Khamis." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Tanken är att festivalen så småningom ska sprida sig till fler förorter. Istället för att vänta på makthavarnas hjälpande hand tar lokala aktörer saken i egna händer. På scenen hänger en stor flagga med en grammofon avbildad. En symbol för att det är det lokala hiphopkollektivet Grammofonen som anordnat festivalen. Förutom de redan etablerade stjärnorna Ken Ring och Linda Pira kommer ytterligare ett tiotal rappare att uppträda här ikväll." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Ali Khamis berättar för mig att han upptäckte hiphopen tidigt." } ] } }, { "type": "article", "content": { "preamble": { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "”Svenskhet” har enligt konstvetarna gått från kläder, språk och seder till att skrivas in i själva kroppen." } ] } }, "commercial": false, "originId": "9d505831-9c02-3911-ac8f-16986311b7cc", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2014-03-26T09:10:00.000Z", "topics": [ { "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" } ], "designType": "default", "id": "svensken-blev-blond-forst-pa-1800-talet", "title": "Svensken blev blond först på 1800-talet", "authors": [ { "originId": "f9762d67-68c1-45fa-a6b6-fce3d71bd66b", "surrogateKeys": [ "author/simon-lofroth" ], "name": "Simon Löfroth", "id": "simon-lofroth", "type": "author", "email": "simon.lofroth@svd.se" } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– I skolan insisterade läraren på att jag skulle läsa ”svensk” poesi. ”Vad är det här för skit?”, frågade jag, ”jag läser inte poesi, jag lyssnar på hiphop”. En stund senare kom hon tillbaka med en bok av Daniel Boyacioglu. Han skrev om saker jag kunde relatera till, om förorten, om att vara ung grabb. På nästa lektion bråkade alla vi barn om vem som skulle få förtur till hans andra bok. Det handlade om identifikation, säger Ali Khamis." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 24, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Ur samma tankar kom idén att grunda ett hiphopkollektiv. Hässelby är sedan mitten av 90-talet känt för att fostra nya stjärnskott till den svenska hiphopscenen." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Vår tanke med Grammofonen var att skapa en plattform där vi kunde skapa, utveckla, utforska, berätta våra berättelser med egna ord och känslor, utan någon som skriker ”fel, fel, fel!”. Plötsligt kunde vi få folk som aldrig rappat tidigare att börja med musik, sitta och skriva sina egna texter." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Precis som Nachla Libre återkommer Ali Khamis till vikten av att sätta ett värde på den egna berättelsen. Att maktpositionerna domineras av vita. På förlag, redaktioner, teatrar, skolor och kulturinstitutioner är vita majoritetssvenskar överrepresenterade – det är de som bestämmer vad som är värt att berättas." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Problemet är att man känner sig bortstött, oviktig. Det är en katastrof för unga att inte känna igen sig, det skapar förvirring, en osäkerhet, som om vi inte räknas, säger Ali Khamis." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 33, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Jag ser mig omkring på konserten. Uppemot 1 000 personer fyller centrumtorget. Jag ser bruna och svarta ungdomar. Äldre par, lekande barn. Barn till invandrare från Afrika, Mellanöstern, Latinamerika. Jag ser barn till kurder och turkar, etiopier och eritreaner, irakier och iranier. Jag ser kristna, ateister och muslimer. Tillsammans." }, { "markup": [], "blockType": "quote", "value": "Det är en katastrof för unga att inte känna igen sig, det skapar förvirring, en osäkerhet, som om vi inte räknas." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Det här är det nya Sverige. Människor som anammat en hybrid. En mix av kulturella influenser och tillhörigheter bortom föräldrarnas tidigare religiösa, politiska eller etniska splittringar." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Vad händer med ett skrik som aldrig får höras? Vad händer med en känsla som aldrig lämnar bröstet, som aldrig blir beskriven i ord? Som aldrig blir värderad, berättad, reflekterad?" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag funderar på vad det innebär att berätta sin historia på sina egna villkor. Bortom majoritetssamhällets tolerans. För, i ärlighetens namn, vem vill bli tolererad? Är inte det i sig att acceptera en underordning?" }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 31, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Skymningen har börjat lägga sig över Hässelby. Grammofonen har uppträtt, för tredje gången på hemmaplan sedan kollektivet startade för ett år sedan. Flera av ungdomarna som deltog på Hyresgästföreningens årsmöte står framme vid scenen. Vissa har i och med festivalen fått sitt första arbete. Blivit tilldelade ett ansvarsområde för första gången. Artistansvarig, funktionär, städare, vakt." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Ali Khamis är nöjd när jag möter honom backstage." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Jag har släppt tanken på att ändra systemet. Vi har inget behov av det längre! Vi har ända sedan vi var små fått höra att vi talar fel, klär oss fel, att vi är fula, äckliga och smutsiga. Vi till och med kallar oss själva för blattar – kackerlackor. Alltså värderar vi oss själva som mindre värda. Nu kör vi vår egen grej." } ] } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Ali Khamis tar upp 11-årige Kamiar Ali från Hässelby gård på scenen." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/3752806a-e272-4ed9-9327-833b71ab5c23" } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Linda Pira." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/ecef9300-d8b9-4599-a2dd-05bdaa9b6ce9" } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Ken Ring." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/28aa88b3-af64-4756-8d1d-7477d08d1640" } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Ortfest – Hässelby edition." }, "credit": "Emma-Sofia Olsson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/7ac1df90-c97b-4127-911e-0c87afac8077" } }, { "type": "article", "content": { "image": { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Med en svensk pappa och en kinesisk mamma känner sig Ninni Sundin inte hemma någonstans. Åker hon till Kina är hon inte kines och i Sverige ifrågasätts ständigt hennes svenskhet." }, "credit": "LARS PEHRSON", "url": "https://image.api.plan3.se/images/da0bf46e-e87e-42f3-b2bd-688fac72f6eb" } }, "preamble": { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Ninni Sundins mamma är från Kina och pappa från Sverige. Under barndomen ifrågasattes hennes identitet eftersom hon inte sågs som vit. Det har gjort att hon ofta inte känt sig hemma någonstans – varken hos släkten i Hongkong eller i Sverige." } ] } }, "commercial": false, "originId": "45f2dea6-7b2c-3d93-ab2b-a71cd8026293", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2014-03-24T07:49:21.000Z", "topics": [ { "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" } ], "designType": "default", "id": "varken-vit-eller-icke-vit-med-svensk-pappa-och-mamma-fran-kina", "title": "”Jag skulle bevisa min svenskhet”", "authors": [ { "originId": "f9762d67-68c1-45fa-a6b6-fce3d71bd66b", "surrogateKeys": [ "author/simon-lofroth" ], "name": "Simon Löfroth", "id": "simon-lofroth", "type": "author", "email": "simon.lofroth@svd.se" } ] } }, { "type": "article", "content": { "image": { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "”Jag har arbetat med de här frågorna i femton år och bott i en brun kropp i hela mitt liv och till och med jag rasifierar. Jag tror att vi alla skulle må bra av att se att vi internaliserar vithetsnormen”, säger Barakat Ghebrehawariat." }, "credit": "LARS PEHRSON", "url": "https://image.api.plan3.se/images/44c0b10e-0c5a-4d53-a850-82cbc9ebc069" } }, "preamble": { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "ORDVAL ”Vi måste prata om hur vi pratar om det” menar Barakat Ghebrehawariat som ofta föreläser om rasism och fördomar. – Ordet ”färgad” påtalar till exempel att en person som inte är vit är avvikande. Det summerar vithetsnormen, säger han." } ] } }, "commercial": false, "originId": "29024817-b32d-3ed7-979d-0fe6834432b2", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2014-03-26T07:31:38.000Z", "topics": [ { "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" } ], "designType": "default", "id": "barakat-ghebrehawariat-om-vithetsnormen-rasism-och-begreppet-rasifierad", "title": "Viktigt att prata om laddade ord", "authors": [ { "originId": "f9762d67-68c1-45fa-a6b6-fce3d71bd66b", "surrogateKeys": [ "author/simon-lofroth" ], "name": "Simon Löfroth", "id": "simon-lofroth", "type": "author", "email": "simon.lofroth@svd.se" } ] } }, { "type": "article", "content": { "image": { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Judith Kiros, en av grundarna bakom sajten Rummet." }, "credit": "LARS PEHRSON", "url": "https://image.api.plan3.se/images/07f19e67-86a9-4413-aebb-8cc966bcf48e" } }, "preamble": { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "VITHETSNORM När Judith Kiros var liten ville främmande känna på hennes hår. I dag ses hon som ”spännande” på grund av sin hudfärg. För att diskutera sådana erfarenheter startade hon nätforumet Rummet. Dit är bara icke-vita skribenter välkomna." } ] } }, "commercial": false, "originId": "274ce9d2-540d-30cd-b538-9f88a87d60a6", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2014-03-25T07:40:42.000Z", "topics": [ { "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" }, { "originId": "7ef121cb-1c9e-492c-b46d-c10e6098ec49", "surrogateKeys": [ "topic/judith-kiros" ], "name": "Judith Kiros", "subType": "person", "id": "judith-kiros", "type": "tag" } ], "designType": "default", "id": "judith-kiros-och-natforumet-rummet-vill-diskutera-erfarenheter-kring-hudfarg", "title": "”Att växa upp i vita rum förvrider självbilden”", "authors": [ { "originId": "f9762d67-68c1-45fa-a6b6-fce3d71bd66b", "surrogateKeys": [ "author/simon-lofroth" ], "name": "Simon Löfroth", "id": "simon-lofroth", "type": "author", "email": "simon.lofroth@svd.se" } ] } }, { "type": "article", "content": { "image": { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Daphne Arbouz, genusvetare och doktorand i pedagogik, är en av ursprungsmedlemmarna i Mellanförskapet." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/77e33efb-91ed-4b1e-8858-89db43a31c86" } }, "commercial": false, "originId": "98a0489f-6872-38d2-836b-5b56bad2c9b3", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2014-03-24T07:48:38.000Z", "topics": [ { "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" } ], "designType": "default", "id": "mellanforskapet-vill-skapa-debatt-om-etnicitet", "title": "Mellanförskapet vill skapa debatt", "authors": [ { "originId": "f9762d67-68c1-45fa-a6b6-fce3d71bd66b", "surrogateKeys": [ "author/simon-lofroth" ], "name": "Simon Löfroth", "id": "simon-lofroth", "type": "author", "email": "simon.lofroth@svd.se" } ] } }, { "type": "article", "content": { "image": { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "\"Hos oss är vita människors åsikter inte välkomna.\"" }, "credit": "http://ng.se/hatet/makthavarna", "url": "https://image.api.plan3.se/images/e927b527-53c8-4ed7-9d84-bd2b318c0571" } }, "commercial": false, "originId": "gjdm9", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2016-09-02T15:11:03.000Z", "topics": [ { "originId": "100f835c-bb76-480d-8a34-1e281d270b1f", "surrogateKeys": [ "topic/ledare" ], "name": "Ledare", "id": "ledare", "type": "category" }, { "originId": "1ce8ddb93724cb5d1e425358236c7a6b4a63de96", "surrogateKeys": [ "topic/patrik-lundberg" ], "name": "Patrik Lundberg", "subType": "person", "id": "patrik-lundberg", "type": "tag" }, { "originId": "25650ba7-be91-4f36-912a-712d81ecd050", "surrogateKeys": [ "topic/rummet" ], "name": "Rummet", "subType": "organization", "id": "rummet", "type": "tag" }, { "originId": "607f16e9-cd0a-40f0-a4c1-609608beb29b", "surrogateKeys": [ "topic/nojesguiden" ], "name": "Nöjesguiden", "subType": "organization", "id": "nojesguiden", "type": "tag" }, { "originId": "7dd48f3d-c29c-4141-9c0d-969656773038", "surrogateKeys": [ "topic/valerie-kyeyune-backstrom" ], "name": "Valerie Kyeyune Backström", "subType": "person", "id": "valerie-kyeyune-backstrom", "type": "tag" }, { "originId": "8cb92b5f-620f-4581-bfd0-f69772aa6017", "surrogateKeys": [ "topic/bang" ], "name": "Bang", "subType": "descriptor", "id": "bang", "type": "tag" }, { "originId": "b86356b0-5b5a-4e42-897b-b8c6e7242c33", "surrogateKeys": [ "topic/diskriminering" ], "name": "Diskriminering", "subType": "descriptor", "id": "diskriminering", "type": "tag" }, { "originId": "9ee64105-b2d6-48ce-af0d-66928421d20e", "surrogateKeys": [ "topic/rasism" ], "name": "Rasism", "subType": "descriptor", "id": "rasism", "type": "tag" }, { "originId": "546e7af8-8f9b-426e-a2d5-b8f12f24e4fe", "surrogateKeys": [ "topic/kristendom" ], "name": "Kristendom", "subType": "descriptor", "id": "kristendom", "type": "tag" }, { "originId": "62901e24-1fae-40d7-901a-30cd13d3efb0", "surrogateKeys": [ "topic/religion" ], "name": "Religion", "subType": "descriptor", "id": "religion", "type": "tag" }, { "originId": "e19a452855301a15c2fc484b032c1faf88af411a", "surrogateKeys": [ "topic/aftonbladet" ], "name": "Aftonbladet", "subType": "organization", "id": "aftonbladet", "type": "tag" }, { "originId": "5337f7b2-3fd6-4115-a0bc-46bd7b88675b", "surrogateKeys": [ "topic/identitetspolitik" ], "name": "Identitetspolitik", "subType": "descriptor", "id": "identitetspolitik", "type": "tag" }, { "originId": "a1f553cc-2336-4d0b-b99d-255c51ce877b", "surrogateKeys": [ "topic/dejting" ], "name": "Dejting", "subType": "descriptor", "id": "dejting", "type": "tag" }, { "originId": "170ffd4238be8e7a22974c11c116e923609309d8", "surrogateKeys": [ "topic/hbtq" ], "name": "Hbtq", "subType": "descriptor", "id": "hbtq", "type": "tag" }, { "originId": "495e7db66ecdea7b056a962879090b9b024c7bf5", "surrogateKeys": [ "topic/vansterpartiet" ], "name": "Vänsterpartiet", "subType": "organization", "id": "vansterpartiet", "type": "tag" } ], "designType": "voice-editorial", "id": "inga-vita-far-kommentera", "title": "Inga vita får kommentera", "authors": [ { "twitter": "ivarpi", "originId": "a5c11df7-abef-4ede-aa41-671a3a940b2f", "surrogateKeys": [ "author/ivar-arpi" ], "imageUrl": "https://image.api.plan3.se/images/author/ce40ec92-f4df-4eb1-b02c-212f2b1d0091", "name": "Ivar Arpi", "description": "Som ledarskribent på Svenska Dagbladet levererar jag högerkrokar om allt som har med politik att göra. Kommer senast från att ha jobbat som redaktör på det borgerliga samhällsmagasinet Magasinet Neo. Skriver tillsammans med Adam Cwejman på en bok som handlar om de senaste årens debatter om rasism som kommer ut i höst", "id": "ivar-arpi", "type": "author", "email": "ivar.arpi@svd.se" } ] } } ], "firstPublishedAt": "2016-09-04T06:30:00.000Z", "id": "de-vill-inte-vara-en-del-av-det-vita-sverige", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "duraid-al-khamisi" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "duraid-al-khamisi" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "duraid-al-khamisi" } } ], "originId": "c24331a9-bd2a-44ad-8c5a-02d085025634", "surrogateKeys": [ "author/duraid-al-khamisi" ], "name": "Duraid Al-Khamisi", "description": "Journalist och författare.", "id": "duraid-al-khamisi", "type": "author" } ], "status": "UPDATED", "updatedAt": "2016-09-04T12:55:54.000Z" }, "publishedAt": "2016-09-04T06:30:00.000Z", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "”I ärlighetens namn, vem vill bli tolererad?”", "tags": [ { "identity": "integration", "name": "Integration", "subType": "descriptor", "id": "5b25eaa6-2f6a-434e-ae44-aa13f9d4f5f9" }, { "identity": "integrationspolitik", "name": "Integrationspolitik", "subType": "descriptor", "id": "66428453-0e2b-478e-b46c-999411b53e96" }, { "identity": "hasselby", "name": "Hässelby", "subType": "location", "id": "596de0ef-89f5-4943-b2eb-fe446813c87e" }, { "identity": "aida-hadzialic", "name": "Aida Hadzialic", "subType": "person", "id": "72109a04-5e76-48cf-b61a-b3e5ed96c8d3" }, { "identity": "rakel-chukri", "name": "Rakel Chukri", "subType": "person", "id": "47f9e659-c003-454e-a7e7-d445c56f2190" }, { "identity": "rummet", "name": "Rummet", "subType": "organization", "id": "25650ba7-be91-4f36-912a-712d81ecd050" } ], "newsValue": 60, "identity": "de-vill-inte-vara-en-del-av-det-vita-sverige", "id": "l92BL", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" } ], "updatedAt": "2016-09-04T12:55:54.000Z", "authors": [ { "identity": "duraid-al-khamisi", "name": "Duraid Al-Khamisi", "id": "c24331a9-bd2a-44ad-8c5a-02d085025634" } ], "story": { "identity": "svds-kulturmagasin", "name": "SvD:s kulturmagasin", "description": "Här kan du läsa reportage, intervjuer och essäer ur SvD Kulturs söndagsmagasin.", "id": "85bd421f-2b4f-4fe6-bd27-216420791694" } }, "highlight": { "_contents": [ " sig av rasistens världsbild genom att dela upp människor efter hudfärg.” Judith Kiros, medgrundare av Rummet, menar emellertid att det egentligt provocerande" ] }, "sort": [ 1, 1472970600000, "”I ärlighetens namn, vem vill bli tolererad?”" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "aWmLL", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 80, "publishedAt": "2016-06-10T07:56:29.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" } ], "designType": "default", "machineTagKeys": [], "title": "Tidskriften Bang firar 25 år", "version": 2, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/kultur", "article/tidskriften-bang-firar-25-ar", "author/tt" ], "originId": "aWmLL", "newsValue": 10, "contents": [ { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Den feministiska kulturtidskriften Bang gav ut sitt första nummer för 25 år sedan. På söndag den 12 juni firas det med panelsamtal på ABF-huset i Stockholm där bland andra Ebba Witt-Brattström, aktuell med boken \"Århundradets kärlekskrig\", och \"Rummet\"-skribenten Judith Kiros medverkar." } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Bang startades av en grupp studenter 1991 och är namngiven efter journalisten Barbro \"Bang\" Alving. Tidskriften har genom åren haft flera namnkunniga chefredaktörer, bland annat Lawen Mohtadi och Sonja Schwarzenberger. Nuvarande chefredaktörer är Sanna Samuelsson och Valerie Kyeyune Backström." } ] } } ], "firstPublishedAt": "2016-06-10T07:56:29.000Z", "id": "tidskriften-bang-firar-25-ar", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "tt" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "tt" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "tt" } } ], "originId": "4e730157-69c7-49b1-b933-cd7862d7f7e7", "surrogateKeys": [ "author/tt" ], "name": "TT", "id": "tt", "type": "author" } ], "status": "PUBLISHED", "updatedAt": "2016-06-10T07:56:29.000Z" }, "publishedAt": "2016-06-10T07:56:29.000Z", "designType": "Artikel", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "Tidskriften Bang firar 25 år", "newsValue": 10, "identity": "tidskriften-bang-firar-25-ar", "id": "aWmLL", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" } ], "updatedAt": "2016-06-10T07:56:29.000Z", "authors": [ { "identity": "tt", "name": "TT", "id": "4e730157-69c7-49b1-b933-cd7862d7f7e7" } ] }, "highlight": { "_contents": [ " i Stockholm där bland andra Ebba Witt-Brattström, aktuell med boken \"Århundradets kärlekskrig\", och \"Rummet\"-skribenten Judith Kiros medverkar. Bang" ] }, "sort": [ 1, 1465545389000, "Tidskriften Bang firar 25 år" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "05148702-81fc-4bb8-86c7-e43487315036", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 40, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 40, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 842, "publishedAt": "2015-10-20T12:15:00.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "nyheter-bplus", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } } ], "originId": "520bfdb8-45d4-47eb-88c6-2df25ae2a3a9", "surrogateKeys": [ "topic/kultur:litteratur" ], "name": "Litteratur", "id": "kultur:litteratur", "type": "subcategory" }, { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "rummet" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "rummet" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "rummet" } } ], "originId": "25650ba7-be91-4f36-912a-712d81ecd050", "surrogateKeys": [ "topic/rummet" ], "name": "Rummet", "subType": "organization", "id": "rummet", "type": "tag" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "qaisar-mahmood" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "qaisar-mahmood" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "qaisar-mahmood" } } ], "originId": "ab983afd-3b44-439a-bc09-a9bdecfa3f30", "surrogateKeys": [ "topic/qaisar-mahmood" ], "name": "Qaisar Mahmood", "subType": "person", "id": "qaisar-mahmood", "type": "tag" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "judith-kiros" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "judith-kiros" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "judith-kiros" } } ], "originId": "7ef121cb-1c9e-492c-b46d-c10e6098ec49", "surrogateKeys": [ "topic/judith-kiros" ], "name": "Judith Kiros", "subType": "person", "id": "judith-kiros", "type": "tag" } ], "designType": "review", "machineTagKeys": [], "title": "”Om du vill förstå din samtid – läs detta”", "version": 30, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/kultur", "author/nisha-besara", "topic/rummet", "topic/judith-kiros", "article/om-du-vill-forsta-din-samtid--las-detta", "topic/kultur:litteratur", "article/rummet-uppratthaller-ocksa-rasism", "topic/qaisar-mahmood" ], "originId": "05148702-81fc-4bb8-86c7-e43487315036", "newsValue": 50, "contents": [ { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Nisha Besara läser den omdebatterade boken ”Rummet” – känner igen sig, skrattar högt och får nytt grepp om komplexa fenomen." } ] } }, { "type": "url", "content": { "title": "Rummet - Valerie Kyeyune Backström, Mireya Echeverría Quezada, Camila Astorga Díaz, Judith Kiros", "url": "http://metadata.svd.se/sv/api/metadata/literature/293ea92a96bfd14b891f4fd52ae510a5" } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Judith Kiros, Valerie Kyeyune Backström, Mireya Echeverría Quezada och Camila Astorga Díaz, författare till \"Rummet\"." }, "credit": "Carla Orrego Veliz", "url": "https://image.api.plan3.se/images/eae69741-a35d-4607-a1df-9a6b98e9ad81" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 15, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Webbplattformen Rummet skapades för snart två år sen som ett separatistiskt andrum där det förs samtal för ”feminister och antirasister som rasifieras”, för att ”det är att alltid vara en villkorad del av det samhälleliga vi:et” (ur Rummets manifest). Nu har de fyra initiativtagarna Valerie Kyeyune Backström, Mireya Echeverría Quezada, Camila Astorga Díaz och Judith Kiros kommit ut med en bok med samma namn och i samma anda." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Jag vill börja **med att dela författarnas råd till de av SvD:s läsare som inte klarar satir: läs inte detta! Men om du har ett öppet sinne och vill förstå din samtid och en del av den där bråkiga, högljudda, krävande debatten om det där som du inte kan beskriva utan att slå knut på dig själv (”invandrare, fast de är ju svenskar egentligen såklart, jag menar integration, alltså mångfald, fast inte bara etnicitet, och just det, nu ska man, EN, förlåt, inte säga etnicitet, utan det heter rasif-nånting va, förlåt, jag menar inget illa, jag bara…”) – läs detta omedelbart!" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Begreppet rasifiering är en akademisk term som beskriver hur människor ses som stereotyper eller blir tillskrivna egenskaper enbart utifrån deras mörkare hud och/eller hår. Mörka människor utsätts för fler fördomar än vita och ljushåriga – de rasifieras." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 17, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Boken är uppdelad i sex avsnitt med fokus på olika ämnen och varje avsnitt börjar med en chattkonversation mellan författarna, som blir en välbehövlig fond till ämnet. Vilka är de stora frågorna när det kommer till skönhet, karriär, relationer eller familjeliv? Ibland tappar författarna bort mig i sina vindlingar till resonemang, men det märks i alla fall att de har roligt." }, { "markup": [ { "offset": 122, "length": 22, "type": "style:em" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Tidigt i boken förstår jag en sak som jag har funderat mycket på ända sen historien om Rachel Dolezal briserade i somras: cultural appropriation, ett sociologiskt begrepp för när människor ur en majoritet använder minoriteters uttryckssätt. Rachel Dolezal var den afroamerikanska talespersonen och aktivisten som i själva verket visade sig vara vit. Författarna av ”Rummet” lyckas med sin lättsamma och roliga ton göra så att jag genast greppar ett komplext fenomen och det problematiska som följer av det. På samma sätt får de mig direkt att se skillnaden mellan hur artisterna Miley Cyrus och Rihanna använder dansstilen twerking och varför det inte går att bortse från deras hudfärg i sammanhanget." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 12, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "En av bokens verkliga styrkor är just det ”plockiga”. Skämt varvas med fakta, allvarliga krönikor, fejkade dialoger, knäppa tester, tacksamma sammanfattningar av komplicerade ämnen och på det ett plojigt formspråk. Bara ibland hade jag gärna sluppit den ironiska tonen, exempelvis i avsnittet om homogeniteten bland SR:s utrikeskorrespondenter. Eller när ironin inte lyckas, utan bara blir hårdhet och exkludering: av de antirasister som inte är till vänster om mitten i svensk politik, av dem som inte har den mentala styrkan att omfamna sin avvikelse, av dem som inte är lika mörkhyade som de mest mörkhyade." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Men på det stora **hela lyckas boken sätta fingret på oerhört viktiga mekanismer i samhället med hjälp av satir. Ett solklart exempel är brädspelet \"Klarar du skolan?\", som visar hur det omgivande samhället starkt påverkar barns skolresultat, exempelvis i form av stök eller privilegier (”Din skola stängs ner på grund av våldsamheter. Stå över 3 kast.” ”Din mammas kompis fixar prao på Dramaten – ta genvägen!”)." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "I boken finns flera tester, där resultaten blir olika stereotypa karaktärer. Jag känner igen mig och skrattar högt åt exempelvis ”/.../ svenskarna älskar dig, ditt lagom ifrågasättande sätt och din påklistrade radikalitet! Du har härmed vunnit denna tävling!”." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Men en gång går det **för långt och det är när stereotypen namnges: ”Grattis, du är som Qaisar Mahmood! /.../ Du älskar Sverige och svenskarna så hårt att du borde köpa dig ett par knäskydd så du inte får ont i knäna när du suger av dessa härliga Vasaättlingar!”. Det är synd om boken om ett år blir ihågkommen för just den här plumpen, eftersom den har rönt debatt." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Till sitt försvar har författarna lyft den mycket relevanta frågan om vilka som egentligen får syssla med satir. Men det är i sitt sammanhang ändå ett övertramp. För att det är grovt och förnedrande. För att det riktar sig mot en person som inte har mer makt av betydelse än skribenterna. För att stereotyperna inte i något annat av alla tester namnges än just här, och då under bältet. Att författarna driver med sig själva hela tiden räddar det inte." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 7, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Ändock: den här boken lär mig sådant som jag inte vet, ger mig nya vinklar på det jag redan vet, vässar argument där jag är övertygad och får mig att upptäcka min egen stereotypa karaktär. Jag har länge tänkt att Sverige bara har en enda person som på ett skämtsamt sätt sätter smockan i solar plexus på olika makthavare, Annika Lantz. Men här har vi fyra till som framgångsrikt, med deras egna ord, ”belyser s k stora frågor via trams”." } ] } }, { "type": "fact", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Nisha Besara har varit general manager för Postkodlotteriets Kulturstiftelse, den 1 november tillträder hon som vd för Unga Klara." } ] } }, { "type": "article", "content": { "preamble": { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Rasism är inte bara att ljushyade buntar ihop och talar illa om mörkhyade. Det är ett seende genom vilket man förstår verkligheten utifrån människors medfödda egenskaper, skriver Qaisar Mahmood som svar på Rummets artikel i DN." } ] } }, "commercial": false, "originId": "a2b971c9-e4bb-4fb6-890e-41d734f03c46", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2015-10-19T16:00:00.000Z", "designType": "voice-comment", "topics": [ { "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" }, { "originId": "9ee64105-b2d6-48ce-af0d-66928421d20e", "surrogateKeys": [ "topic/rasism" ], "name": "Rasism", "subType": "descriptor", "id": "rasism", "type": "tag" }, { "originId": "25650ba7-be91-4f36-912a-712d81ecd050", "surrogateKeys": [ "topic/rummet" ], "name": "Rummet", "subType": "organization", "id": "rummet", "type": "tag" } ], "id": "rummet-uppratthaller-ocksa-rasism", "title": "Rummet upprätthåller också rasism", "authors": [ { "originId": "658b003c-9cde-44e1-8d37-13503122b0a8", "surrogateKeys": [ "author/qaisar-mahmood" ], "imageUrl": "https://image.api.plan3.se/images/author/93027ff6-7510-4498-a3c7-864e42aaf279", "name": "Qaisar Mahmood", "description": "Författare och chef på kulturmiljöenheten på Riksantikvarieämbetet.", "id": "qaisar-mahmood", "type": "author" } ] } } ], "firstPublishedAt": "2015-10-20T10:15:00.000Z", "id": "om-du-vill-forsta-din-samtid--las-detta", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "nisha-besara" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "nisha-besara" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "nisha-besara" } } ], "originId": "430104e2-583b-4d78-96ad-4000aeeb14c2", "surrogateKeys": [ "author/nisha-besara" ], "name": "Nisha Besara", "id": "nisha-besara", "type": "author", "email": "litteratur@svd.se" } ], "status": "UPDATED", "updatedAt": "2016-05-12T09:25:06.000Z" }, "publishedAt": "2015-10-20T12:15:00.000Z", "designType": "Recension", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "”Om du vill förstå din samtid – läs detta”", "tags": [ { "identity": "rummet", "name": "Rummet", "subType": "organization", "id": "25650ba7-be91-4f36-912a-712d81ecd050" }, { "identity": "qaisar-mahmood", "name": "Qaisar Mahmood", "subType": "person", "id": "ab983afd-3b44-439a-bc09-a9bdecfa3f30" }, { "identity": "judith-kiros", "name": "Judith Kiros", "subType": "person", "id": "7ef121cb-1c9e-492c-b46d-c10e6098ec49" } ], "newsValue": 50, "identity": "om-du-vill-forsta-din-samtid--las-detta", "id": "05148702-81fc-4bb8-86c7-e43487315036", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" }, { "identity": "kultur:litteratur", "name": "Kultur - Litteratur", "id": "520bfdb8-45d4-47eb-88c6-2df25ae2a3a9" } ], "updatedAt": "2016-05-12T09:25:06.000Z", "authors": [ { "identity": "nisha-besara", "name": "Nisha Besara", "id": "430104e2-583b-4d78-96ad-4000aeeb14c2" } ] }, "highlight": { "_contents": [ "Nisha Besara läser den omdebatterade boken ”Rummet” – känner igen sig, skrattar högt och får nytt grepp om komplexa fenomen. Judith Kiros, Valerie" ] }, "sort": [ 1, 1445343300000, "”Om du vill förstå din samtid – läs detta”" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "44fa28a2-4d4e-49bd-96c7-89a2006233b6", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 334, "publishedAt": "2015-10-15T09:49:06.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "rummet" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "rummet" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "rummet" } } ], "originId": "25650ba7-be91-4f36-912a-712d81ecd050", "surrogateKeys": [ "topic/rummet" ], "name": "Rummet", "subType": "organization", "id": "rummet", "type": "tag" } ], "designType": "voice-comment", "machineTagKeys": [], "title": "Rasism är rasism, oavsett avsändare", "version": 7, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "article/rasism-ar-rasism-oavsett-avsandare", "topic/kultur", "topic/rummet", "author/qaisar-mahmood" ], "originId": "44fa28a2-4d4e-49bd-96c7-89a2006233b6", "newsValue": 60, "contents": [ { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 13, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "I dagarna har sajten Rummet, som beskriver sig som en plattform för ”feminister och antirasister som rasifieras”, kommit som bok. Under rubriken ”Varför är det så skönt att knulla med vita partners” finns ett slags test – de som får 5-6 poäng får veta att ”Grattis: du är som Qaisar Mahmood! Det kommer att ta dig långt här i Norden. Du älskar Sverige och svenskarna så hårt att du borde köpa ett par knäskydd så du inte får ont i knäna när du suger av dessa härliga Vasaättlingar!”" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Okej. Jag anses tydligen ha tagit mig fram i tillvaron genom att suga k*k och vara en onkel Tom – medan författarna till skämtet, Camila Astorga Díaz, Judith Kiros, Valerie Kyeyune Backström och Mireya Echeverría Quezada, figurerar på kultursidor, i morgonsoffor, på rättviselistor, i paneler som experter och har etablerat sig som författare, redaktörer och poddare eftersom de är allmänt briljanta, intellektuella och kompetenta. Noterat." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag kommenterade detta och la ut en bild från boken på min Facebooksida, och har överväldigats av mängden vänliga ord och avståndstaganden." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Men att bara ta avstånd från enskilda snedsteg eller övertramp kommer inte att föra oss framåt." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag publicerade inlägget i syfte att få till en diskussion. Varför har vi högre tolerans när personer som tillskriver sig ett utanförskap eller underläge (många gånger utan förankring i det verkliga livet) uttrycker sig rasistiskt och sexistiskt? Varför tar vi sällan avstånd ifrån rasistiska tanke- och bildfigurer som uttrycks av personer som bekänner sig till den antirastiska rörelsen?" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Rasism är rasism, oavsett avsändarens pigmenthalt eller om man är ”fyra hippa tjejer med sneakers”, som det heter i förlaget Galagos marknadsföring av boken. I Sverige verkar det finnas en utbredd föreställning om att alla medel är tillåtna om man slår underifrån." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "En stilla påminnelse: att anse sig tillhöra en underprivilegierad grupp behöver inte innebära ett faktiskt utanförskap på individnivå. Innanförskap och utanförskap, under- och överordning är komplexa företeelser." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Nu hoppas jag på en konstruktiv diskussion – det är knappast fler personpåhopp debatten behöver nu." } ] } } ], "firstPublishedAt": "2015-10-15T09:49:06.000Z", "id": "rasism-ar-rasism-oavsett-avsandare", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "qaisar-mahmood" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "qaisar-mahmood" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "qaisar-mahmood" } } ], "originId": "658b003c-9cde-44e1-8d37-13503122b0a8", "surrogateKeys": [ "author/qaisar-mahmood" ], "imageUrl": "https://image.api.plan3.se/images/author/93027ff6-7510-4498-a3c7-864e42aaf279", "name": "Qaisar Mahmood", "description": "Författare och chef på kulturmiljöenheten på Riksantikvarieämbetet.", "id": "qaisar-mahmood", "type": "author" } ], "status": "UPDATED", "updatedAt": "2016-05-12T09:25:09.000Z" }, "publishedAt": "2015-10-15T09:49:06.000Z", "designType": "Krönika/Kommentar/Analys", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "Rasism är rasism, oavsett avsändare", "tags": [ { "identity": "rummet", "name": "Rummet", "subType": "organization", "id": "25650ba7-be91-4f36-912a-712d81ecd050" } ], "newsValue": 60, "identity": "rasism-ar-rasism-oavsett-avsandare", "id": "44fa28a2-4d4e-49bd-96c7-89a2006233b6", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" } ], "updatedAt": "2016-05-12T09:25:09.000Z", "authors": [ { "identity": "qaisar-mahmood", "name": "Qaisar Mahmood", "id": "658b003c-9cde-44e1-8d37-13503122b0a8" } ] }, "highlight": { "_contents": [ " till skämtet, Camila Astorga Díaz, Judith Kiros, Valerie Kyeyune Backström och Mireya Echeverría Quezada, figurerar på kultursidor, i morgonsoffor" ] }, "sort": [ 1, 1444902546000, "Rasism är rasism, oavsett avsändare" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "f5e2ce2b-c6b4-4777-b145-3c3f4150290f", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 60, "commercial": false, "paywallSetting": "premium", "originalDocument": { "newsLifeTime": 60, "commercial": false, "paywallSetting": "premium", "wordCount": 798, "publishedAt": "2015-09-27T05:15:00.000Z", "topics": [ { "parentTopic": { "originId": "digital-kultur", "surrogateKeys": [ "topic/digital-kultur" ], "name": "Digital kultur", "description": "SvD Kultur guidar till intressant digital kultur och ger fördjupande perspektiv på digitaliseringens konsekvenser för människan och samhället.", "id": "digital-kultur", "type": "superstory" }, "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "digital-kultur-svd-tipsar" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "digital-kultur-svd-tipsar" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "digital-kultur-svd-tipsar" } }, { "name": "snabbt", "topic": { "id": "digital-kultur-svd-tipsar" } } ], "originId": "b4188485-e96b-489a-9bbc-a3172841bad8", "surrogateKeys": [ "topic/digital-kultur-svd-tipsar" ], "name": "Digital kultur: SvD tipsar", "description": "SvD Kulturs medarbetare guidar till nätets kulturella guldkorn.", "id": "digital-kultur-svd-tipsar", "type": "story" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "digital-kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "digital-kultur" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "digital-kultur" } }, { "name": "snabbt", "topic": { "id": "digital-kultur" } } ], "originId": "digital-kultur", "surrogateKeys": [ "topic/digital-kultur" ], "name": "Digital kultur", "description": "SvD Kultur guidar till intressant digital kultur och ger fördjupande perspektiv på digitaliseringens konsekvenser för människan och samhället.", "id": "digital-kultur", "type": "superstory" }, { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "instagram" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "instagram" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "instagram" } } ], "originId": "6b661a24fd379b9d7b7108efd7354d130dfbd050", "surrogateKeys": [ "topic/instagram" ], "name": "Instagram", "subType": "organization", "id": "instagram", "type": "tag" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "svd-premium" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "svd-premium" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "svd-premium" } } ], "originId": "66546afc-22ca-4b7c-ac61-e61c24a9d9b9", "surrogateKeys": [ "topic/svd-premium" ], "name": "SvD Premium", "subType": "descriptor", "id": "svd-premium", "type": "tag" } ], "designType": "compilation", "machineTagKeys": [], "title": "12 konton du måste följa på Instagram", "version": 24, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "article/12-konton-du-maste-folja-pa-instagram", "topic/kultur", "topic/digital-kultur", "topic/svd-premium", "author/svd-kultur", "topic/instagram", "topic/digital-kultur-svd-tipsar" ], "originId": "f5e2ce2b-c6b4-4777-b145-3c3f4150290f", "newsValue": 60, "contents": [ { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "SvD tipsar om de bästa Instagramkontona just nu." } ] } }, { "type": "fact", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Detta är en del av SvD:s digitala premiumjournalistik för dig som är prenumerant." } ], "title": "SvD Premium" } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från Pieter ten Hoopen." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/34cc3a7e-32ef-4bdc-adc0-10a7fb33d95f" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Estetiskt, snyggt och viktigt" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Den holländsk-svenske fotografen Pieter ten Hoopen är prisad både i Sverige och internationellt. Nyligen nominerades han också till en Emmy för sin dokumentärfilmsserie \"Hungry horse: Legends of the everyday\". På Instagram delar han bilder både från sin vardag och från de dokumentära berättelserna han arbetar med. Nepal, Calcutta, Tokyo, Lappland, Sierra Leone är några av de platser han visar oss. Estetiskt, snyggt och inte sällan viktigt." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 15, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/pietertenhoopen/" }, { "offset": 0, "length": 15, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "pietertenhoopen" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från Svart kvinna." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/d23216c9-c4e2-4620-b0bd-ef4130260c63" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Viktiga vittnesmål" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Med över 30 000 följare blev \"svartkvinna\" snabbt en tongivande röst i det nya svenska medielandskapet. Fanna Ndow Norrby står bakom kontot som samlar svarta kvinnors berättelser. Resultatet är ett omskakande vittnesmål av hur det är att vara svart i Sverige i dag; om att dagligen utsättas för trakasserier, hot, rasism och hån. I höst kommer boken ”Svart kvinna”, kanske anledningen till att kontot inte uppdateras lika frekvent nu för tiden. Boken samlar kvinnornas berättelser, men består också av nya texter av bland andra Judith Kiros och Valerie Kyeyune Backström." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 11, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/svartkvinna" }, { "offset": 0, "length": 11, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "svartkvinna" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från Magnum photos." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/afe0938c-a41f-45a9-a190-244e3ee79058" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Oslagbart fotokooperativ" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Magnum photos är en internationell bildbyrå som ägs av sina medlemmar. Magnum grundades 1947 och sedan dess har de allra främsta dokumentärfotograferna anslutit sig till kooperativet. Martin Parr, Susan Meiselas, Bieke Depoorter och Josef Koudelka är några som ingår i teamet. På Instagram postas fotografernas bilderna i serie, ibland ensamma." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 12, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/magnumphotos/" }, { "offset": 0, "length": 12, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "magnumphotos" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från Alice Rawsthorn." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/d9d64c12-9120-4063-8b2b-f47ccf16eede" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Allt annat än glättig design" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Alice Rawsthorn är en av världens främsta designkritiker och hennes konto det perfekta svaret till alla som tror att Instagram (eller inredningsdesign) måste vara glättigt, intetsägande eller harmlöst. Hennes omsorgsfullt utvalda arkivbilder organiseras i serier som Design takes flight (om flygplansinredningar) eller Laszlo Moholy-Nagy (om den ungerske Bauhaus-medlemmen) och ackompanjeras av längre, ibland personliga, och alltid mycket informativa texter." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 15, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/alice.rawsthorn/" }, { "offset": 0, "length": 15, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "alice.rawsthorn" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från I'm Amy Sedaris." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/26b0040a-f802-46e5-8ceb-daabd8d65e2f" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Ologisk blandning av lågt och lågt" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Ibland äcklas man. Ibland skrattar man högt. Ofta förstår man ingenting. Med sin till synes helt ologiska mix av skruvade, aparta bilder är komikern Amy Sedaris konto ett av Instagrams roligaste – och konstigaste." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 12, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/imamysedaris/" }, { "offset": 0, "length": 12, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "imamysedaris" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från Everyday Africa." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/627c0b20-3604-4337-a7eb-61ea131adbab" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Nedslag i afrikansk vardag" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Kontinenten Afrika tenderar att associeras med sådant som fattigdom, svält och konflikter. Fotograferna bakom Everyday Africa vill nyansera det intrycket och postar helt vardagliga ögonblicksbilder från platser som Gisenyi, Ntarama och Dakar. Efterhand har kontot också fått efterföljare som Everyday Iran, Everyday Middle East, Everyday Asia, Everyday Refugees, Everyday climate change och till och med Everyday everywhere." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 14, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/everydayafrica/" }, { "offset": 0, "length": 14, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "everydayafrica" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från Vi gör vad vi kan." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/1ffacfdc-be46-4954-bbb9-c510b072fd8f" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Flyktingbåtarna bara fortsätter att anlända" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "I samband med att bilden på den lille drunknade pojken Alan Kurdi spreds som en löpeld på sociala medier i början av september exploderade också engagemanget att hjälpa de människor som flyr från krig och umbäranden. Ett av alla privata initiativ var svenska Vi gör vad vi kan som på bara några dagar lyckades samla in 9 miljoner kronor och mängder av kläder och hygienartiklar. Med 600 kilo packning reste teamet till Lesbos där de nu dagligen rapporterar om sitt arbete. Det finns ingen stor hjälporganisation på plats så de svenska frivilligarbetarna arbetar dygnet runt. Så här skriver en volontär:" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "\"Det som händer slutar aldrig att hända. Även mitt i natten kommer båtar i land efter en skräckfylld färd över vattnet. De är ofta genomblöta och chockade och nattens mörker gör det så mycket svårare att hjälpa. Igår natt stod vi med bilarnas strålkastare riktade mot havet för att agera riktmärken för båtarna, men det är inte alltid det lyckas.\"" }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 13, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/vigorvadvikan/" }, { "offset": 0, "length": 13, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "vigorvadvikan" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från Killmaterskan." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/d56dcc54-98fe-430b-a220-a194a585236c" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Mat som underhåller" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 387, "length": 6, "type": "style:em" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Det tråkigaste som finns är som bekant bilder på andras mat. Men kanske ännu värre är bilder på andras mat när maten består av döda djur. Det finns egentligen bara ett undantag: Instagramkonto Killmaterskan. I en precis lagom dos bjuder PP3-programledaren Linnea Wikblad på olika, vad som nästan alltid ser ut som extremt ambitiösa, matanrättningar. Men det är nog främst för att det är roligt att läsa recepten, de säger nästan alltid mer om kontoinnehavaren än om maten, som Killmaterskan är ett vinnande koncept, även för den som förstår att inte äta djur." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 13, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/killmaterskan/" }, { "offset": 0, "length": 13, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "killmaterskan" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från Swedish history in pics." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/cb94c1de-ab8a-4469-af70-07c1e4bd680c" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Bilder från ett svunnet folkhem" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Swedish history in pics ger en daglig nostalgikick genom att lägga upp bildbevis på det forna folkhemmets både ljusa och mörkare sidor. Legendariska kriminalfall samsas med gulnade valaffischer och senare tiders kändisar i oskuldens ungdom." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 20, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/swedishhistoryinpics/" }, { "offset": 0, "length": 20, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "swedishhistoryinpics" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från Socality Barbie." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/9943c39a-43a9-49e4-84d1-6dc2de29d252" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "En hipstrig skrattspegel" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Över en miljon människor följer redan Socality Barbie, en barbiedocka som \"lever det autentiska livet\", en skrattspegel för den hipstertillvaro som vi alla bara alltför gärna tycks eftersträva när vi väljer hur vi vill framställa oss själva i sociala medier." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 14, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/socalitybarbie/" }, { "offset": 0, "length": 14, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "socalitybarbie" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från The Jefferson grid." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/144fe213-5501-4d43-aad6-b0477f440eab" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Små bitar av jorden" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Ett stiligt lapptäcke av utvalda google earth-bilder som var och en fångar det som ryms inom en \"kvadratmile\" (det vill säga ungefär 2,6 kvadratkilometer)." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 18, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/the.jefferson.grid/" }, { "offset": 0, "length": 18, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "the.jefferson.grid" } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Skärmdump från Alice Bah Kuhnke." }, "url": "https://image.api.plan3.se/images/c2d2d5c4-5b20-448a-844f-d16958312f7b" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Kul kulturminister" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 242, "length": 23, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/framtidsministern/" }, { "offset": 362, "length": 16, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/buschebba/" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Förvånansvärt få topp-politiker använder Instagram, men kulturminister Alice Bah Kuhnke gör det med den äran framförallt för att hon känns mer som människa än som medietränad politiker i sina bilder. I sammanhanget är också framtidsministern Kristina Perssons konto värt att nämna. Och har man ångest över höstgarderoben kan man införskaffa en hel KD-uniform på Ebba Busch Thors." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 14, "type": "link:external", "uri": "https://instagram.com/alicebahkuhnke/" }, { "offset": 0, "length": 14, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "alicebahkuhnke" } ] } } ], "firstPublishedAt": "2015-09-27T05:15:00.000Z", "id": "12-konton-du-maste-folja-pa-instagram", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "svd-kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "svd-kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "svd-kultur" } } ], "originId": "0ea1da01-d349-4612-9e2a-b468605d311b", "surrogateKeys": [ "author/svd-kultur" ], "name": "SvD Kultur", "id": "svd-kultur", "type": "author" } ], "status": "UPDATED", "updatedAt": "2016-02-19T09:31:05.000Z" }, "publishedAt": "2015-09-27T05:15:00.000Z", "designType": "Artikel", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "12 konton du måste följa på Instagram", "tags": [ { "identity": "instagram", "name": "Instagram", "subType": "organization", "id": "6b661a24fd379b9d7b7108efd7354d130dfbd050" }, { "identity": "svd-premium", "name": "SvD Premium", "subType": "descriptor", "id": "66546afc-22ca-4b7c-ac61-e61c24a9d9b9" } ], "newsValue": 60, "identity": "12-konton-du-maste-folja-pa-instagram", "id": "f5e2ce2b-c6b4-4777-b145-3c3f4150290f", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" } ], "updatedAt": "2016-02-19T09:31:05.000Z", "authors": [ { "identity": "svd-kultur", "name": "SvD Kultur", "id": "0ea1da01-d349-4612-9e2a-b468605d311b" } ], "story": { "identity": "digital-kultur-svd-tipsar", "name": "Digital kultur: SvD tipsar", "description": "SvD Kulturs medarbetare guidar till nätets kulturella guldkorn.", "id": "b4188485-e96b-489a-9bbc-a3172841bad8" } }, "highlight": { "_contents": [ " frekvent nu för tiden. Boken samlar kvinnornas berättelser, men består också av nya texter av bland andra Judith Kiros och Valerie Kyeyune Backström" ] }, "sort": [ 1, 1443330900000, "12 konton du måste följa på Instagram" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "f9151bad-2600-4807-ae23-cf70670b7035", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 40, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 40, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 667, "publishedAt": "2015-09-15T05:30:00.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "nyheter-bplus", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } } ], "originId": "520bfdb8-45d4-47eb-88c6-2df25ae2a3a9", "surrogateKeys": [ "topic/kultur:litteratur" ], "name": "Litteratur", "id": "kultur:litteratur", "type": "subcategory" }, { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "bokrecensioner" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "bokrecensioner" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "bokrecensioner" } } ], "originId": "5046d0ba-ff98-4801-87cc-b03baa4612c4", "surrogateKeys": [ "topic/bokrecensioner" ], "name": "Bokrecensioner", "subType": "descriptor", "id": "bokrecensioner", "type": "tag" } ], "designType": "review", "machineTagKeys": [], "title": "Samtida poesi bortom krisen", "version": 12, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/kultur", "article/samtida-poesi-bortom-krisen", "topic/kultur:litteratur", "author/magnus-bremmer", "topic/bokrecensioner" ], "originId": "f9151bad-2600-4807-ae23-cf70670b7035", "newsValue": 40, "contents": [ { "type": "image", "content": { "url": "https://image.api.plan3.se/images/119809ed-ccee-40fb-b16a-074d79e82ce2" } }, { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "I somras debatterades den svenska poesins kris – men hur ser det ut bortom den diagnosen, hos författarna som faktiskt skriver och i tidningarna som publicerar deras texter? Magnus Bremmer har läst en myllrande antologi och ett starkt nummer av 10-tal." } ] } }, { "type": "url", "content": { "title": "10-tal, nr 20 2015. Lyriken i musiken - Madeleine Grive (red)", "url": "http://metadata.svd.se/sv/api/metadata/literature/3adf1476048f12c0e5372f4d22855800" } }, { "type": "url", "content": { "title": "Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet. (13x84+ = ?) - Jörgen Gassilewski, Cecilia Grönberg, Jonas (J) Magnusson (red)", "url": "http://metadata.svd.se/sv/api/metadata/literature/a8b00ef9456010171b78de4a32ac86bb" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 15, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Så snart nutida poesi hamnar i medielandskapets strålkastarljus har den en tendens att krympa. Vilken annan konstnärlig genre diagnostiseras lika intensivt eller ofta som samtidspoesin? Den mår si eller så, den krisar eller frodas – och alltid i bestämd form singularis. Den är en generation som unisont skriker sitt budskap, gärna kollektivprogrammerad på en författarskola. I alla lägen framställs samtidspoesin som obegriplig och ovillig att kommunicera." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Inte ens sommarens spretiga poesidebatt – som i många avseenden var just ett upprop för poesins mångfald – lyckades helt värja sig från reducerande generationsetiketter och obegriplighetsstämplar." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Låt mig bespara **er ännu en temperaturtagning på samtidspoesin. I stället kan man konstatera att den intresserade men oinvigda läsare som händelsevis vill bilda sig en egen uppfattning om den unga poesins allt annat än bestämda form singularis, ja den läsaren har gott om ställen att börja på. Förslagsvis med två aktuella utgåvor." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "På förlaget OEI editör har just utkommit en antologi, ”Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet. (13 x 84+ = ?)”, som presenterar ung, nyskriven poesi i dess mest mångfacetterade gestalt. Den kryptiska undertiteln skvallrar om innehållet: 13 poeter födda 1984 eller senare, med likhetstecknet riktat mot ett frågetecken. Vad nu dessa poeter bildar tillsammans får alltså läsaren avgöra själv." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 16, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Elis Burrau, som myntat antologins titel, skriver en absurt humoristisk poesi, med scenpoetisk ton. Iman Mohammeds texter är en språklig krigszon och en prunkande trädgård på samma gång. Olivia Iso formulerar gränsidentiteter i en rak och omedelbar prosalyrik som livnär sig på nödvändigheten i det dubbla, det som inte låter sig fixeras." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Författarkollektivet Ce(n)sur – som består av Sarra Anaya, Emilia Fenix, Judith Kiros, Molly Lindgren, Burcu Sahin och Oliver Stridsberg – hämtar sitt formspråk från de sociala mediernas chattjänster. Men den tillsynes transparenta, subjektiva jagformen är bedräglig, förskjuts snart inifrån i ett spel med identiteter." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 12, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Andra bidrag överskrider både liknande och olikartade gränslinjer. I Johanna Frids dansksvenska poesi utforskas flerspråkighetens betydelseglidningar, men också – liksom hos Agnes Gerner – tröskeln mellan mänsklig existens och djurblivande. Giovanna Olmos blandar medier i sin internetbaserade text/bild-poesi. Både Linnéa Eriksson och Sanna Hartnor travesterar byråkratiskt fackspråk och låter det brytas mot poesins slagkraft. Anton Göransson, Adam Westman och Erik Vernersson är de poeter vars bidrag ligger närmast den modernistiska centrallyriken, men även deras diktjag ”rymmer mångfalder”, för att tala med Walt Whitman, och utmanar gränsen mellan kropp och språk. Theodor Hildeman Togner avslutar antologin med en språkligt driven och starkt berörande medvetandeström om transerfarenhet." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 14, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Om detta är en poesigeneration kännetecknas den, liksom de flesta generationer, av sin myllrande karaktär. Poeterna är röster i sin egen tid, men präglas lika fullt av det senaste halvseklets poesi. De gemensamma dragen handlar bara delvis om politik och identitet; framför allt rör det sig om en dragning mot skrivpraktiker som bygger vidare på 1900-talets brott med den traditionella litterära ekologin: kollektiva, digitala, konceptkonstnärliga, sceniska." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Den som vill **läsa mer ny poesi kan förstås med fördel vända sig till kulturtidskrifterna, i tryck och på nätet. Ett lysande exempel på ett regelbundet forum för debutanter och ung oetablerad litteratur är debutantavdelningen i tidskriften 10-tal. De poeter som presenteras i det nummer som kom ut i veckan – Arazo Arif (född 1991) och Moa Franzén (född 1985) – hör till de starkaste, mest distinkta röster som tidskriften upplåtit utrymme till." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 10, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Arazo Arif skriver en avskalad, djupt personlig och politisk lyrik. Diktsviten ”Mörkret inuti och fukten” ställer frågor om vem som äger en kropp, vem som äger ett övergrepp, om djupt komplicerade begär och vilka ord som förmår formulera dem.\nMoa Franzéns stilsäkra prosadikter påminner om en tidig Birgitta Trotzig. Med en stark känsla för lika hisnande som omedelbara bilder mäter Franzén ut avståndet mellan ett jag och ett du, milsvitt skilda och ändå oundvikligt bundna." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Tag och läs!" } ] } } ], "firstPublishedAt": "2015-09-15T05:30:00.000Z", "id": "samtida-poesi-bortom-krisen", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "magnus-bremmer" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "magnus-bremmer" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "magnus-bremmer" } } ], "originId": "1564a47d-5738-47cf-8555-2e2969307e22", "surrogateKeys": [ "author/magnus-bremmer" ], "imageUrl": "https://image.api.plan3.se/images/author/6ffebde3-f22b-4277-84d4-ffc3968a587c", "name": "Magnus Bremmer", "description": "Jag har skrivit kritik och understreckare i SvD sedan 2006. Ämnena har varierat stort, men oftast har de handlat om poesi, fotohistoria eller hur nya medier påverkat litteraturen i historien och vår tid. Ibland om mer världsliga saker som uppskjutarbeteende. Sitter dessutom med i juryn till SvD:s litteraturpris. Jag står också bakom Bildningspodden – en podcast för vetgiriga, producerad tillsammans med journalisten Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. I maj 2015 disputerade jag vid samma universitet på den litteraturvetenskapliga avhandlingen \"Konsten att tämja en bild. Fotografiet och läsarens uppmärksamhet i 1800-talets Sverige”.", "id": "magnus-bremmer", "type": "author", "email": "magnus.bremmer@gmail.com" } ], "status": "UPDATED", "updatedAt": "2015-10-13T08:53:39.000Z" }, "publishedAt": "2015-09-15T05:30:00.000Z", "designType": "Recension", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "Samtida poesi bortom krisen", "tags": [ { "identity": "bokrecensioner", "name": "Bokrecensioner", "subType": "descriptor", "id": "5046d0ba-ff98-4801-87cc-b03baa4612c4" } ], "newsValue": 40, "identity": "samtida-poesi-bortom-krisen", "id": "f9151bad-2600-4807-ae23-cf70670b7035", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" }, { "identity": "kultur:litteratur", "name": "Kultur - Litteratur", "id": "520bfdb8-45d4-47eb-88c6-2df25ae2a3a9" } ], "updatedAt": "2015-10-13T08:53:39.000Z", "authors": [ { "identity": "magnus-bremmer", "name": "Magnus Bremmer", "id": "1564a47d-5738-47cf-8555-2e2969307e22" } ] }, "highlight": { "_contents": [ ", det som inte låter sig fixeras. Författarkollektivet Ce(n)sur – som består av Sarra Anaya, Emilia Fenix, Judith Kiros, Molly Lindgren, Burcu Sahin" ] }, "sort": [ 1, 1442295000000, "Samtida poesi bortom krisen" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "0d4a6aa1-4777-38b1-9f86-70f9575a1112", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "commercial": false, "newsLifeTime": 20, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 90, "publishedAt": "2014-09-18T13:39:00.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" } ], "designType": "default", "machineTagKeys": [], "title": "Samtal om identitetsfrågor och rasism", "version": 5, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/kultur", "author/anna-asker", "article/samtal-om-identitetsfragor-och-rasism" ], "originId": "0d4a6aa1-4777-38b1-9f86-70f9575a1112", "newsValue": 10, "contents": [ { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Före det skönlitterära författarskapet var Majgull Axelsson (född 1947) journalist och skrev böcker om barnprostitution och fattigdom. Hon romandebuterade 1994 med ”Långt borta från Nifelheim”." }, "credit": "JUREK HOLZER", "url": "https://image.api.plan3.se/images/c8d05e72-c0c6-4232-8d50-04a0a5043dbd" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Fem dagar efter valet är frågor om identitet och tillhörighet högaktuella och också temat för Klubb 10TAL. ”Vi tror, vi som lever idag, att det är lätt att byta namn och identitet. Vilken illusion.” Det skriver Leif Zern i sin självbiografiska roman ”Kaddish på motorcykel”. Han kommer, tillsammans med Majgull Axelsson, Judith Kiros och Khashayar Naderehvandi, att läsa högt ur egna texter och samtala om identitetsfrågor och rasism i litteratur och samhälle under ledning av Stina Oscarson." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 88, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "”Identitet och tillhörighet”, Klubb 10TAL, Teater Giljotin, fredagen 19/9, kl 18, 80 kr." } ] } } ], "firstPublishedAt": "2014-09-18T13:39:00.000Z", "id": "samtal-om-identitetsfragor-och-rasism", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "anna-asker" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "anna-asker" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "anna-asker" } } ], "originId": "cded5315-9b5c-4d9d-a194-91f1d84d20e8", "surrogateKeys": [ "author/anna-asker" ], "imageUrl": "https://image.api.plan3.se/images/author/f666533d-9b76-446e-b28c-2242c17d19d6", "name": "Anna Asker", "description": "Reporter Idagsidan.", "id": "anna-asker", "type": "author", "email": "anna.asker@svd.se" } ], "status": "PUBLISHED", "updatedAt": "2014-09-18T13:39:00.000Z" }, "publishedAt": "2014-09-18T13:39:00.000Z", "designType": "Artikel", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "Samtal om identitetsfrågor och rasism", "newsValue": 10, "identity": "samtal-om-identitetsfragor-och-rasism", "id": "0d4a6aa1-4777-38b1-9f86-70f9575a1112", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" } ], "updatedAt": "2014-09-18T13:39:00.000Z", "authors": [ { "identity": "anna-asker", "name": "Anna Asker", "id": "cded5315-9b5c-4d9d-a194-91f1d84d20e8" } ] }, "highlight": { "_contents": [ " ”Kaddish på motorcykel”. Han kommer, tillsammans med Majgull Axelsson, Judith Kiros och Khashayar Naderehvandi, att läsa högt ur egna texter och samtala" ] }, "sort": [ 1, 1411047540000, "Samtal om identitetsfrågor och rasism" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "fcb67f7e-8ef4-3c28-ab42-8b5f49b46be2", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 794, "publishedAt": "2014-08-27T14:14:49.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "nyheter-bplus", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } } ], "surrogateKeys": [ "topic/kultur:litteratur" ], "originId": "520bfdb8-45d4-47eb-88c6-2df25ae2a3a9", "name": "Litteratur", "id": "kultur:litteratur", "type": "subcategory" }, { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" } ], "designType": "review", "machineTagKeys": [], "title": "Förkrossande texter \nom svensk rasism", "version": 5, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/kultur", "topic/kultur:litteratur", "article/forkrossande-texter-om-svensk-rasism", "author/elisabeth-hjorth" ], "originId": "fcb67f7e-8ef4-3c28-ab42-8b5f49b46be2", "newsValue": 10, "contents": [ { "type": "url", "content": { "title": "Metadata", "url": "http://metadata.svd.se/sv/api/metadata/literature/fcb67f7e8ef47c286b428b5f49b46be2" } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "2013-03-09 Demonstration i Stockholm på lördagen mot utvisningar av människor utan uppehållstillstånd och mot polisens projekt REVA för att hitta dem som är illegalt i landet. Reva (Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete) syftar till att fler utvisningar av papperslösa ska verkställas." }, "credit": "MAJA SUSLIN/ TT", "url": "https://image.api.plan3.se/images/f959fff0-33e3-4ce6-9dd7-94c65a193de7" } }, { "type": "image", "content": { "credit": "NATUR OCH KULTUR", "url": "https://image.api.plan3.se/images/807946ef-21fb-4d80-ad71-a2e8e208cfc2" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "SAKPROSA" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**På en **återvinningsstation i en södermanländsk ort är containrarna översållade med klistermärken. De varnar för främlingar och hänvisar till en hemsida där den ocensurerade sanningen utlovas. Rasismen lever vardagsliv i Sverige, sorterar sopor och har det ganska bra. Vad betyder då en samling texter som publicerats av skribenter inom kulturfältet?" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Det finns några faktorer som gör antologin ”Rasismen i Sverige” extremt viktig just nu. För det första förmedlar texterna kunskap som alla, från barn i förskoleåldern till PRO-medlemmar, borde få del av. För det andra finns här erfarenheter som måste bli hörda och tillåtas krackelera en nationell självbild. För det tredje är en röst om rasism mot rasism en kollektiv röst, vilket blir tydligt i antologiformatet." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 15, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "I redaktörernas förord finns en hoppfull ton. Något har hänt, de rasistiska yttringarna under senare år har inte fått stå oemotsagda. Tusentals människor har demonstrerat, kyrkklockor har ringt och Jimmie Åkesson har mötts av ryggtavlor och tomma brandstationer. Per Wirtén konstaterar att Sverigedemokraterna under sina år som riksdagsparti aldrig varit i närheten av det genomslag som deras danska kollegor fått. Det finns en stark opinion för en mer kosmopolitisk syn på världen, och svenska politiker gör fortfarande skandal när de blottar fördomar som är okontroversiella i andra europeiska länder." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Men, vill jag invända, frågan gäller ju inte bara vad som deklareras öppet. Parallellt med överenskommelsen om vård för papperslösa intensifieras den inhumana jakten på ”illegala” migranter. En praktik där verkställande poliser som svar på invändningar menar att de bara lyder sin uppdragsgivare Sverige. Det är ju också där som rasismen blir en prövosten. Lena Sundström beskriver en annan utveckling än Wirtén: ”Tiderna förändras. Det som var otänkbart tidigare, är inte längre det som är otänkbart i dag. I dag kan en nazist sitta och sprida rasbiologiska och nazistiska teorier i public service-radio utan att någon går in och bryter, men han får inte tända en cigarett. Det ena uppfattas som mer problematiskt än det andra.”" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**”Rasismen i Sverige” **handlar trots allt om det titeln anger. Personuppgifterna om romska barn och vuxna som olagligt samlades in av Skånepolisen sommaren 2011, nazister som får tillgång till skolor där de kan sprida sin propaganda, raseriet som begreppet strukturell rasism fortfarande väcker. Sammantaget ger texterna en bild av att bearbetningen av den svenska rasismen just har börjat." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "”Jag tror att detta är vårt århundrades ögonblick vid avgrunden”, skriver Johannes Anyuru i sin stjärnklara förtvivlade text. Ja. Ytterst sett är det liv eller utplåning som rasismens närvaro i samhället berör. Att den inte är ett marginellt fenomen blir tydligt i Rakel Chukris starka och sårbara berättelse om ett Malmö som delas upp av skräcken för en rasistisk serieskytt. Athena Farrokhzads och Judith Kiros texter om svarta kroppar i en vit maktordning ger möjlighet att få syn på en verklighet som många svenskar har privilegiet att aldrig behöva hantera. Henrik Arnstads och Magnus Lintons korta texter är mättade av basal men dessvärre nödvändig information." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Två texter **är fullständigt förkrossande, just för att grymheten de skildrar är satt i system. Det är Katia Wagners och Jens Mikkelsens berättelse om flyktingpojken Ahmad och Linda Starks rapport om Revaprojektet i Malmö. Den som kan läsa och uppriktigt hävda att rasismen i Sverige inte är institutionaliserad bortom mänsklig värdighet har helt enkelt passerat avtrubbningens gräns." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Det sanna hotet mot demokratin är inte Gyllene gryning, skriver Alexandra Pascalidou i en text om Grekland, utan det etablissemang som bekräftar rasisternas verklighetsbeskrivning. Detsamma gäller för Sverige. Ibland känner jag oro för att kunskapen om rasism och kampen mot den ska begränsas till kultursidorna, medan majoriteten tar sig rätten att bortse från alltsammans. Nästan lika ofta som de offentliga rasisterna ges utrymme bekräftas journalisters svek i form av uteblivet ifrågasättande. Är det okunskap eller nonchalans som krattar vägen för rasismen? Frågan har dalat på politikernas intresselista sedan Almedalen, vilket framstår som en djupt oansvarig bortprioritering." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Om ”Rasismen i Sverige” **skulle vara enbart en samling kulturjournalistiska texter vore dess betydelse begränsad. Men boken är en del i ett större sammanhang av antirasistiska rörelser på torgen, på musikscenen, i skolor och på arbetsplatser. Den enorma integritet och moraliska resning som visas av Moa, Mira, Jonna, Stella och de som protesterat mot Åkessons turnébesök står i kontrast till de ledarskribenter och landstingsdirektörer som är vår tids medlöpare. Av demokratisk betydelse nu är att stötta den breda rörelsen, avslöja försöken att ogiltigförklara den och fortsätta flytta fram dess position. Tusen och åter tusen är beredda på det arbetet. Och som tjejerna från Kärrtorp skriver: det finns bara ett sätt att göra det. Tillsammans." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Samma kväll som jag skriver klart den här texten kastar några män stenar genom fönstret till en somalisk familjs hem några mil härifrån. Deras grannar försöker stoppa attacken. De får också sina rutor krossade, men följer efter männen som till sist kan gripas." } ] } } ], "firstPublishedAt": "2014-08-27T14:14:49.000Z", "id": "forkrossande-texter-om-svensk-rasism", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "elisabeth-hjorth" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "elisabeth-hjorth" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "elisabeth-hjorth" } } ], "surrogateKeys": [ "author/elisabeth-hjorth" ], "originId": "710bdf45-bf60-48db-9ce4-7b10b8a3d105", "name": "Elisabeth Hjorth", "id": "elisabeth-hjorth", "type": "author" } ], "status": "PUBLISHED", "updatedAt": "2014-08-27T14:14:49.000Z" }, "publishedAt": "2014-08-27T14:14:49.000Z", "designType": "Recension", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "Förkrossande texter \nom svensk rasism", "newsValue": 10, "identity": "forkrossande-texter-om-svensk-rasism", "id": "fcb67f7e-8ef4-3c28-ab42-8b5f49b46be2", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" }, { "identity": "kultur:litteratur", "name": "Kultur - Litteratur", "id": "520bfdb8-45d4-47eb-88c6-2df25ae2a3a9" } ], "updatedAt": "2014-08-27T14:14:49.000Z", "authors": [ { "identity": "elisabeth-hjorth", "name": "Elisabeth Hjorth", "id": "710bdf45-bf60-48db-9ce4-7b10b8a3d105" } ] }, "highlight": { "_contents": [ " för en rasistisk serieskytt. Athena Farrokhzads och Judith Kiros texter om svarta kroppar i en vit maktordning ger möjlighet att få syn" ] }, "sort": [ 1, 1409148889000, "Förkrossande texter \nom svensk rasism" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "aaa9e6d1-4f41-35d9-a41b-3c0ff94a7d4d", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 732, "publishedAt": "2014-07-24T06:10:29.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "jm-coetzee" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "jm-coetzee" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "jm-coetzee" } } ], "originId": "2adfe983-2891-4353-8687-08b12e456aec", "surrogateKeys": [ "topic/jm-coetzee" ], "name": "JM Coetzee", "subType": "person", "id": "jm-coetzee", "type": "tag" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "litteratur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "litteratur" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "litteratur" } } ], "originId": "834262a6aa06d5a6ec77e8784f1de4d0f476686f", "surrogateKeys": [ "topic/litteratur" ], "name": "Litteratur", "subType": "descriptor", "id": "litteratur", "type": "tag" } ], "designType": "default", "machineTagKeys": [], "title": "J.M. Coetzee söker sanningen om ön", "version": 6, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/kultur", "author/judith-kiros", "article/jm-coetzee-soker-sanningen-om-on", "topic/litteratur", "topic/jm-coetzee" ], "originId": "aaa9e6d1-4f41-35d9-a41b-3c0ff94a7d4d", "newsValue": 10, "contents": [ { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "RESAN Under lediga dagar söker man sig bort från det bekanta. Vart ska man resa i böckernas värld? Fyra av SvD:s litteraturkritiker reflekterar över varsin favorit på temat. Judith Kiros besöker ”Foe”, Robinsonön i nobelpristagaren J.M. Coetzees tappning – en berättelse om kolonialism, auktoritet och ansvar." } ] } }, { "type": "image", "content": { "credit": "ILLUSTRATION: ARI LUOSTARINEN", "url": "https://image.api.plan3.se/images/58d95379-8722-4fdb-a681-9baddfb9bdc6" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**I en gammal **intervju om ”Foe” förklarar J.M. Coetzee att han med boken har valt att dra sig tillbaka från den ”sydafrikanska situationen”, men bara som den ter sig ur ett visst – snävt – perspektiv." }, { "markup": [ { "offset": 214, "length": 15, "type": "style:em" } ], "blockType": "paragraph", "value": "”Foe”, menar han, är inte en reträtt från den koloniala situationen och den (för Coetzee eviga, snåriga) frågan om språk och makt: ”Vad man kan kalla för ’fiktionens natur och process’ kan också kallas en fråga om vem som skriver? Vem tar upp maktpositionen, med pennan i hand?”" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Det är ett talande citat: ett citat som talar till mig, i en bok som handlar specifikt om vem som talar och med vilken effekt – om vad den akten har för konsekvenser för vår möjlighet att skapa oss själva i en värld där vissa narrativ regerar." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Genom ”Foe” har Coetzee **valt att återberätta Daniel Defoes ”Robinson Crusoe”. Samtidigt omarbetar han mytbildningen originaltexten bidrar till – myten om imperialism och ägande, om det aktiva västerländska subjektet som tämjer och civiliserar passiva, icke-västerländska territorier. Över och under ”Foe” ligger också Shakespeares ”Stormen”, en pjäs som ofta används för att synliggöra den koloniala situationen (som i Aimé Césaires ”Une Tempête” från 1969, i vilken Caliban och Ariel får representera den radikale respektive den reformivrande antikolonialistiska frihetskämpen)." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "I ”Foe” är det inte Crusoe (eller, som Coetzee kallar honom, Cruso), som plockar upp pennan, utan en kvinna vid namn Susan Barton. Efter ett myteri sköljs hon iland på ön där Cruso regerar, åtföljd av sin stumme, svarte tjänare Fredag." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Trots att det **inte finns något att plantera på ön ägnar Cruso dagarna åt terrassering. Arbetets fruktlöshet driver med berättelser om den europeiske hjälten som reser till eller hamnar i den nya världen och omedelbart besegrar och erövrar den fientliga miljön. Samtidigt tar texten upp det faktum att erövringen även sker på ett annat plan, genom berättelsen om erövringen – genom romanen, eller reseskildringen, eller dikten. Kort: genom vem som tar upp pennan (som även är vapnet, språket) och skriver." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**När Cruso under **resan tillbaka till England omkommer är det upp till Susan att leta rätt på en författare som kan omvandla ön till en roman: titelns (Daniel De)Foe. Men även här uppstår en konflikt, mellan bäraren av erfarenheten och dess omtolkare. Susan insisterar på att Foe ska hålla sig till sanningen – men vad är sanningen och vem äger den? Långsamt blir Susan övertygad om att det är Fredag som döljer ”sanningen om ön” – men Fredag, vars tunga har blivit utskuren, kan inte kommunicera." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "De enda engelska ord Fredag förstår är enkla befallningar: ”eld” eller ”ved”, ett språk genom vilket Fredag bara kan skapa sig en identitet som slav eller tjänare. Till skillnad från Shakespeares Caliban – som trotsigt utbrister: ”du lärde mig språket, och nyttan är att jag kan förbanna dig!” – är Fredag tyst. Språket fångar honom. Språket förslavar honom. Språket vill göra honom till sitt objekt." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Paradoxalt nog **blir då Fredags tystnad även en berättelse – berättelsen som Foe, och Robinson Crusoe, egentligen vilar på: om kolonialismen och dess konsekvenser för talet och berättelsen. Det är en berättelse om tystnad, om vem som har ägt språket, och vem som har formats av det. Som kritikern Dominic Head påpekar ”allierar [sig Foe] med en för Väst definitiv litterär myt samtidigt som den underminerar den associationen genom att uppvisa tystnaderna – i termer av kön och ras – som den myten är beroende av”." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Coetzees författarskap berör ofta frågor om auktoritet och ansvar. Han bråkar med sin egen position och röst, decentraliserar och problematiserar den bland annat genom texter om resande och ägande." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**För honom är **litteraturen inte fri (såsom begreppet används i dag verkar böcker om medelklassiga, medelålders hetero-par vars giftermål långsamt faller sönder vara absolut ”mest fria” – medan allt postkolonialt, feministiskt, queert, eller socialistiskt är ”ofritt”). Tvärtom har litteraturen makten att fängsla andra, och den andre, både i världen och i berättelsen om världen." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Därför är det först när Fredag finner sin röst som boken ”Foe” kan avslutas. Det är när Fredag talar som resan till ön får sitt slut – även om berättelsen om ön lever vidare." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "illustration: ari Luostarinen" } ] } } ], "firstPublishedAt": "2014-07-24T06:10:29.000Z", "id": "jm-coetzee-soker-sanningen-om-on", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "judith-kiros" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "judith-kiros" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "judith-kiros" } } ], "originId": "e7db96ff-6574-427a-8a72-786a828b822e", "surrogateKeys": [ "author/judith-kiros" ], "name": "Judith Kiros", "id": "judith-kiros", "type": "author" } ], "status": "UPDATED", "updatedAt": "2015-12-03T10:23:40.000Z" }, "publishedAt": "2014-07-24T06:10:29.000Z", "designType": "Artikel", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "J.M. Coetzee söker sanningen om ön", "tags": [ { "identity": "jm-coetzee", "name": "JM Coetzee", "subType": "person", "id": "2adfe983-2891-4353-8687-08b12e456aec" }, { "identity": "litteratur", "name": "Litteratur", "subType": "descriptor", "id": "834262a6aa06d5a6ec77e8784f1de4d0f476686f" } ], "newsValue": 10, "identity": "jm-coetzee-soker-sanningen-om-on", "id": "aaa9e6d1-4f41-35d9-a41b-3c0ff94a7d4d", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" } ], "updatedAt": "2015-12-03T10:23:40.000Z", "authors": [ { "identity": "judith-kiros", "name": "Judith Kiros", "id": "e7db96ff-6574-427a-8a72-786a828b822e" } ] }, "highlight": { "_contents": [ " över varsin favorit på temat. Judith Kiros besöker ”Foe”, Robinsonön i nobelpristagaren J.M. Coetzees tappning – en berättelse om kolonialism, auktoritet" ] }, "sort": [ 1, 1406182229000, "J.M. Coetzee söker sanningen om ön" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "3ec8e4c8-c1c3-34e2-bc06-0fe3980e279f", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 755, "publishedAt": "2014-07-15T20:00:00.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "nyheter-bplus", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur:litteratur" } } ], "originId": "520bfdb8-45d4-47eb-88c6-2df25ae2a3a9", "surrogateKeys": [ "topic/kultur:litteratur" ], "name": "Litteratur", "id": "kultur:litteratur", "type": "subcategory" }, { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" } ], "designType": "review", "machineTagKeys": [], "title": "Hoppfull och rolig klassresa", "version": 5, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/kultur", "topic/kultur:litteratur", "article/hoppfull-och-rolig-klassresa" ], "originId": "3ec8e4c8-c1c3-34e2-bc06-0fe3980e279f", "newsValue": 10, "contents": [ { "type": "url", "content": { "title": "Metadata", "url": "http://metadata.svd.se/sv/api/metadata/literature/3ec8e4c8c1c394e27c060fe3980e279f" } }, { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "I sin nya bok skildrar Caitlin Moran en flickas uppväxt i 90-talets England. SvD:s Judith Kiros läser en stundtals ojämn och nostalgisk berättelse som ändå får henne att skratta högt." } ] } }, { "type": "image", "content": { "credit": "FREDRIK SANDBERG / TT", "url": "https://image.api.plan3.se/images/d5275e9e-131f-4bd0-ade4-87f793c96b43" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "TUFF BARNDOM" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Förra året **plockade jag äntligen upp Caitlin Morans hyllade bok ”Konsten att vara kvinna”. Rekommendationerna hade öst in: ”How to be a woman”, fick jag höra, var en självbiografisk och feministisk uppgörelse med patriarkatet, klassamhället, och alla som menade att kvinnor inte har ett sinne för humor." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Vad jag i stället fick var en splittrad bok: dels var det en skarp, rolig uppväxtskildring, och dels var det ett manifest för den plattaste, populäraste typen av bekväm livsstilsfeminism. Enligt Moran är det feministiskt med burlesk, men sexistiskt med strippklubbar; det är okej att raka benen, men inte att vaxa fittan. Hon skriver om städhjälp för medelklasskvinnor med en passion som skulle få Maud Olofsson att hurra. Och samtidigt som det vita, heterosexuella, medelklassubjektet återigen blir feminismens utgångspunkt, hamnar vi andra kvinnor – vi som så längre har kämpat för att bli en del av den samhälleliga berättelsen om feminism – utanför Morans analys." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 12, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Att ha eller inte ha på sig klackskor – detta är och förblir frågan i Morans ”Konsten att vara kvinna”. För mig blev det till slut så utmattande att jag sköt ifrån mig boken och lät den ligga. Samtidigt kände jag att jag ville ha mer av den där andra berättelsen: den om en nördig, drömsk, överviktig ung kvinna som växer upp i en arbetarklassfamilj i Wolverhampton för att sedan kastas in i jobbet som musikskribent i London. Med ”How to build a girl” är det den berättelsen Moran (äntligen) nedtecknar." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Året är 1990 och Johanna Morrigan bor i Wolverhampton med sin wannabe-musiker till far, sin deprimerade mamma, och sina fyra syskon. Familjen lever på socialbidrag och potatis. På dagarna slukar Johanna viktoriansk litteratur, och på eftermiddagarna och kvällarna onanerar hon med sin hårborste eller sin deodorant. För att onanera, läsa och skriva, påpekar Johanna, är saker man inte behöver pengar för att göra." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 13, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "”How to build a girl” kommer ur och handlar om Thatchers Storbritannien; ytterst är det en berättelse om klass, hopplöshet, och en uppväxt präglad av ekonomisk osäkerhet. Varje morgon väntar Johanna, utmattad, vid brevlådan, utifall det kommer ett meddelande om att familjens bidrag har blivit indraget. När idolen John Kite intervjuas känner Johanna att han talar till och om henne när han berättar att rika människor inte är onda, utan att ”skillnaden mellan de rika och de fattiga är att de rika är nöjda. De tror aldrig att någonting kan vara riktigt så illa.” Medelklassens politik går ut på att försvara sina hobbies, sina nöjen, en extra tjuga i plånboken; men när arbetarklassen slåss för sina rättigheter, menar både Kite och boken, försvarar de sina liv." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Mitt i allt detta är ”How to build a girl” ändå en hoppfull bok – som böcker om klassresor ofta är. Johanna stylar om sig, iklär sig en världsvan, sofistikerad roll under det nya namnet Dolly Wilde, och bestämmer sig för att fejka sig in i vuxenvärlden. Och det är där hon balanserar: mellan barn och vuxen, mellan de två personligheterna, mellan barndomens slitna industristad och drömmen om det nya livet i London." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 11, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "För att sno en referens ur boken: om ”Konsten att vara kvinna” fick mig att känna mig som Marty McFly i ”Tillbaka till framtiden” – har jag färdats bakåt i tiden till 1970? – får ”How to build a girl” mig att skratta högt. Visst, boken är stundtals ojämn och nostalgisk – den rusar mellan scener, anekdoter, och referenser till 90-talets engelska indiescen, för att stundtals nästan stå stilla – men det finns ändå någonting framåtblickande i den. Kanske är det berättelsen om någon som både skäms och är stolt över sin bakgrund, som försöker göra sitt bästa för att skapa sig ett liv och en personlighet ur den, som lockar. Eller kanske är det (för att vara mer cynisk) den där begynnande klassresan vi har lärt oss att läsa som peppande och positiv. För trots Johannas insikt om att arbetarklassen ”inte alls bara är fattiga människor som inte ännu har utvecklats till någonting annat, det vill säga: människor med pengar” sammanflätar ändå boken personlig utveckling med ett ökande ekonomiskt socialt och kulturellt kapital." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "I slutändan är ”How to build a girl” ändå en bok som får mig att le. Och jag skrattar fortfarande åt Johannas comeback när hon bestämmer sig för att dumpa en jobbig överklasskille: ”Jag drar nu – för att röka en arg marxistisk cigarett.”" } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 12, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Judith Kiros" } ] } } ], "id": "hoppfull-och-rolig-klassresa", "firstPublishedAt": "2014-07-15T14:56:07.000Z", "rightNow": false, "live": false, "authors": [], "status": "UPDATED", "updatedAt": "2014-07-16T12:37:19.000Z" }, "publishedAt": "2014-07-15T20:00:00.000Z", "designType": "Recension", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "Hoppfull och rolig klassresa", "newsValue": 10, "identity": "hoppfull-och-rolig-klassresa", "id": "3ec8e4c8-c1c3-34e2-bc06-0fe3980e279f", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" }, { "identity": "kultur:litteratur", "name": "Kultur - Litteratur", "id": "520bfdb8-45d4-47eb-88c6-2df25ae2a3a9" } ], "updatedAt": "2014-07-16T12:37:19.000Z", "authors": [] }, "highlight": { "_contents": [ "I sin nya bok skildrar Caitlin Moran en flickas uppväxt i 90-talets England. SvD:s Judith Kiros läser en stundtals ojämn och nostalgisk berättelse" ] }, "sort": [ 1, 1405454400000, "Hoppfull och rolig klassresa" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "0b7be587-d272-3d3a-bdd0-b858469879a3", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 1072, "publishedAt": "2014-06-13T22:00:00.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "kultur" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "kultur" } } ], "surrogateKeys": [ "topic/kultur" ], "originId": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328", "name": "Kultur", "id": "kultur", "type": "category" } ], "designType": "default", "machineTagKeys": [], "title": "”Vi har redan levt i mardrömmen”", "version": 5, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/kultur", "article/vi-har-redan-levt-i-mardrommen" ], "originId": "0b7be587-d272-3d3a-bdd0-b858469879a3", "newsValue": 10, "contents": [ { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Identitetspolitikens kritiker har sällan själva varit marginaliserade. Att inte prata om det gynnar bara den grupp som gjort sin syn på identitet till allmän sanning. Det skriver kollektivet Rummet som svar på Håkan Lindgrens artikel i SvD Kultur." } ] } }, { "type": "image", "content": { "url": "https://image.api.plan3.se/images/694c6810-49c5-4278-a7d5-f299d9d702b7" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Det finns en märklig **tendens i vår samtid. Det är tron på att om man pekar på att något finns där, så skapar man det först då. Ungefär som att en sjukdom blir till först när vi diagnosticerar den, trots att den varit synlig för alla, trots att den länge plågat den drabbade: om vi inte talar om det finns det inte." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Att peka ut hur vi människor behandlas olika utifrån en rad olika faktorer avfärdas ofta som ”identitetspolitik”. Med det menas oftast en politik som utgår från grupper som är marginaliserade i vårt samhälle. Vad som benämns som identitetspolitik är dock högst godtyckligt. Politik som berör och främst gynnar de privilegierade eller de välbemedlade är aldrig identitetspolitik. Politik som reproducerar de rådande maktförhållande bara är." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Vad man ofta gör i diskussionen om identitetspolitik med syftet att avfärda den är att reducera dess mål och inverkan. I stället för att lyfta det faktum att identitetspolitiska grupperingar driver radikala och konkreta frågor, väljer man att fokusera enbart på och sedan bagatellisera representationsfrågor. Men att syna samhället utifrån olika kroppsligheter och identiteter hjälper oss i den gemensamma formuleringen av en social rättvisepolitik. Att enbart se individer i ett samhällssystem där grupper drabbas av orättvisor på ett strukturellt plan är att möjliggöra dessa orättvisors fortlevnad." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Ett exempel är resultaten som togs fram i regeringens vitbok om romer, eller utredningen om afrofobi som Mångkulturellt Centrum producerade, beställd av integrationsminister Erik Ullenhag. Att bo i Sverige som rom eller afrosvensk är inte samma sak som att bo i Sverige som en vit svensk. Både vitboken och afrofobirapporten utgick ifrån vissa identiteter för att blottlägga sociala problem och ojämlikheter, för att peka på en historia av institutionaliserat förtryck och dess samtida (och framtida) konsekvenser." } ] } }, { "type": "fact", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "”En person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Exempelvis en person som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Ordet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. Cis är latin för 'på samma sida'.”" } ], "title": "Cis-person enligt RFSL" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Problemen på bostadsmarknaden, bostadssegregationen, diskrimineringen folk får utstå på arbetsmarknaden på grund av namn eller utseende. Hatbrottsstatistiken. Vad vi ser är ett mönster: vi må alla vara unika individer, men på grund av vissa ideologier och föreställningar behandlas vi olika utifrån hur vi uppfattas vara." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Identitetspolitiska frågor berör alltså det materiella och det konkreta – någonting som glöms bort i debatten. De berör klass, resursfördelning och makt över den egna kroppen. Ett exempel på det senare är hur kvinnorörelsen drev frågan om aborträtten i Sverige, ett annat hur transaktivister stred mot tvångssteriliseringen av transpersoner. Fram till 2013 kunde nämligen staten gå in och styra över transpersoners reproduktion. Över vem som fick bli förälder." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**De som höjer **sina röster mot ”identiteten” som utgångspunkt för organisering tillhör ofta två grupper. Den första gruppen är den som kanske aldrig eller sällan har upplevt konsekvenserna av att tillskrivas vissa egenskaper baserat på sin uppfattade rastillhörighet, sexualitet, funktionalitet, könsidentitet, och så vidare. Deras devis vid möten med diskriminering brukar vara förmaningen “var inte ett offer!” – ungefär som att offer är något man väljer att vara snarare än en position man tvingas in i vid kontakt med vissa situationer eller system. De tar alltid avstånd från eller är skeptiska mot tanken på strukturer. Dessa individer (och de är alltid individer!) tar också avstånd från vänsterpolitik." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Den andra gruppen utgörs ofta av internkritiker: den påtalar det faktum att identiteter riskerar att cementeras när de görs till politisk utgångspunkt, något som aktivister och forskare navigerar kring och diskuterar. Även den brist på klassanalys och antikapitalism som identitetspolitiken riskerar att bära med sig problematiseras – att allt handlar om att främja den egna gruppens intressen, om att få se tillräckligt många X eller Y på tv, ofta utan ett solidaritetstänkande eller ett intresse för systemkritik." }, { "markup": [ { "offset": 484, "length": 3, "type": "style:em" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Det är väldigt få som tänker på eller är villiga att erkänna att identiteten/-erna (för de flesta är mer än en person, mer än en sak) kan vara en av flera utgångspunkter för politisk aktion. Att de frågorna kan och länge har drivits parallellt med klasskamp. Och att en klasskamp som inte tar hänsyn till hur klass slår olika mot kvinnor, mot rasifierade, mot transpersoner etcetera, är lika mycket identitetspolitik: en identitetspolitik som enbart fokuserar på vita, heterosexuella cis-mäns avvecklande av klassamhället som det drabbar dem, inte som det drabbar alla." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 19, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Tyvärr har debatten kring identitetspolitik alltför ofta förts fram av den första gruppen. Problemet med det är att samtalet blir repetitivt och onyanserat: alla låser sig, eftersom perspektivet alltid är detsamma. Precis som i Håkan Lindgrens text om identitet i SvD i går målas en mörk domedagsprofetia upp, där helvetets första nivå verkar vara en (nedlagd) bokaffär som sorterat upp böcker efter kön, ras, sexualitet. Fokus är aldrig på att vi redan levt i den mardrömmen, att dessa ”segregerade bokhyllor” varit så mycket mer segregerade, att vi lever i en värld där folk konstant gynnas eller diskrimineras på grund av vilka de är. Ett besök på ditt bibliotek visar vem som i århundraden lyckats föra en extremt lyckad identitetspolitik – så lyckad att man kan prata om vad som är en människa, men egentligen bara mena en vit, straight, cis-man." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Skulle kvinnor i Sverige ha de rättigheter vi har om det inte var för feminismen? Skulle HBTQ-personer ha rätten till barn, bröllop och sina egna kroppar om det inte var för gemensam organisering? Eller systemen av apartheid som existerade i Sydafrika och USA – skulle de ha krossats om det inte var för motståndet som svarta gjorde? För såvitt vi ser är det inte identitetspolitik som har producerat ”getton”, utan rasistiska, koloniala och kapitalistiska system. Och såvitt vi ser det skulle de nazistiska, rasistiska och homofoba krafterna som har tagit sig in i EU inte ha gjort det om inte vissa identiteter och kroppar – även i dag – var utsatta." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Att inte prata om det gynnar bara den grupp som gjort sin identitetspolitik till allmän sanning." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 210, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Rummet är en plattform för samtal, diskussion och analys för rasifierade feminister och antirasister under ledning av Valerie Kyeyune Backström, Camila Astorga Díaz, Mireya Echeverría Quezada och  Judith Kiros." } ] } } ], "firstPublishedAt": "2014-06-13T14:14:51.000Z", "id": "vi-har-redan-levt-i-mardrommen", "rightNow": false, "live": false, "authors": [], "status": "PUBLISHED", "updatedAt": "2014-06-13T14:59:15.000Z" }, "publishedAt": "2014-06-13T22:00:00.000Z", "designType": "Artikel", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "”Vi har redan levt i mardrömmen”", "newsValue": 10, "identity": "vi-har-redan-levt-i-mardrommen", "id": "0b7be587-d272-3d3a-bdd0-b858469879a3", "category": [ { "identity": "kultur", "name": "Kultur", "id": "de80226a-3246-4989-8b57-069cb2be0328" } ], "updatedAt": "2014-06-13T14:59:15.000Z", "authors": [] }, "highlight": { "_contents": [ " sanning. Rummet är en plattform för samtal, diskussion och analys för rasifierade feminister och antirasister under ledning av Valerie Kyeyune Backström, Camila Astorga Díaz, Mireya Echeverría Quezada och  Judith Kiros." ] }, "sort": [ 1, 1402696800000, "”Vi har redan levt i mardrömmen”" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "20904b8c-00c5-322b-b89d-93ef0b7ceccc", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 1404, "publishedAt": "2014-03-31T12:55:44.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "sverige" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "sverige" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "sverige" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "sverige" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "sverige" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "sverige" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "sverige" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "sverige" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "sverige" } } ], "originId": "930933db-ec26-473d-adb1-2d6b79a3a20b", "surrogateKeys": [ "topic/sverige" ], "name": "Sverige", "id": "sverige", "type": "category" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "judith-kiros" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "judith-kiros" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "judith-kiros" } } ], "originId": "7ef121cb-1c9e-492c-b46d-c10e6098ec49", "surrogateKeys": [ "topic/judith-kiros" ], "name": "Judith Kiros", "subType": "person", "id": "judith-kiros", "type": "tag" } ], "designType": "default", "machineTagKeys": [], "title": "”Jag försökte skrapa min gula hud vit...”", "version": 6, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/judith-kiros", "author/anna-lagerblad", "topic/sverige", "article/jag-forsokte-skrapa-min-gula-hud-vit" ], "originId": "20904b8c-00c5-322b-b89d-93ef0b7ceccc", "newsValue": 10, "contents": [ { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Stort läsargensvar på artikelserien ”Att leva i vita rum”." } ] } }, { "type": "image", "content": { "credit": "LARS PEHRSON", "url": "https://image.api.plan3.se/images/1a30a067-bf47-49c0-bca5-3562ed30ac51" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "LÄSARBREV" } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Tack för en mycket intressant och öppenhjärtig artikel/intervju. Jag fastnade med en gång när jag såg Ninni på förstasidan då jag själv är av kinesiskt ursprung. Min far är ifrån Hongkong och min mor ifrån Japan, men jag är född i Sverige." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Eftersom jag växte upp på en mindre ort, var nyfikenheten ifrån omgivningen stor, vilket jag upplevde som positivt. Klasskompisar försvarade mig när andra barn retades." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "I dag har de som känt mig sedan barnsben alltid sett, och ser, mig som svensk. Däremot så får jag ju frågan ibland om jag är adopterad på grund av min ”svenskhet” och perfekta svenska." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Sommarloven tillbringade jag i Hongkong, och jag kände mig nog mera 'exotisk' där, trots att jag behärskar språket." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Som barn ville jag bara smälta in. Det gick så långt att jag försökte skrapa min gula hud vit... men det vände vid tonåren när jag blev mera stolt och nyfiken över min bakgrund! Idag är jag bara glad över att ha ett mångkulturellt arv." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Det jag upplevde som tufft var när vuxna visade så lite förståelse, och det var nog det som tog hårdast - glåpord från vuxna som ju egentligen skulle vara de som visste bäst...?" }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 9, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "David Lam" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag är en tjej på 17 år och jag känner igen mig mycket i vad Judith Kiros sa till SvD den 25 mars 2014. Men till skillnad från Judith Kiros så är jag vit." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "När jag var utbytesstudent i Japan så var det många obekväma situationer. Till exempel, ofta när jag åkte tåg eller när jag var i skolan kom det fram helt okända personer och började ta på mitt hår och dra mig i kinden. I början tyckte jag att det var roligt med uppmärksamheten MEN efter ett tag grät jag mig till sömns på kvällarna för jag kände mig så nedvärderad. Jag var ingen människa för dem. Jag var en docka som de ville titta och ta på, vem jag var eller var jag kom ifrån spelade ingen roll. Alla vita är ju från USA eller hur?" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag mådde jättedåligt över detta länge och, jag som ändå har en stark inre kompass, tappade lite av den jag var innan jag åkte. Rasism eller rättare sagt nedvärdering finns överallt det gäller bara att få fram en diskussion om vad som är nedvärderande eller inte. För jag tror att många personer inte tänker på att de nedvärderar en människa. Jag tror inte det finns någon som vill göra någon annan människa illa egentligen." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 11, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Tove Kallin" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Hudfärg är en sak, det verkar vara det yttersta lagret på löken. Nästa lager verkar vara språk. Min son är född i Växjö, skånsk pappa, jag från Stockholm. Alltid måste grannar och släkt markera att gossen minsann inte pratade som på respektive ort, han var alltså varken småländsk eller skånsk." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "När vi flyttade till Stockholm och han hade gått på 6-års i två veckor kom han hem och pratade helt flytande stockholmska (vad det nu är, men ändå). Han deklarerade högt och tydligt: nu ska jag prata så här för annars blir jag retad." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Människan kan vara en hård varelse." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "För egen del har jag blivit kallad vitskalle på en marknadsplats i Tanzania. Det var bara att lämna platsen." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Ibland läser jag Åke Dauns böcker om kulturskillnader med mera. Hälsosamt. Det finns fler likheter än olikheter mellan alla människor, ändå fokuserar vi på olikheterna." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 14, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Maria Starborg" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "En hud- och rasfixerad artikel (SvD 25/3), som motsäger sitt eget syfte, genom att ytterligare spä på motsättningarna. Färgen på hud nämns inte mindre än 20-25 gånger." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Det mest häpnadsväckande är Judith Kiros nätforum Rummet där endast icke-vita skribenter är välkomna! Om inte det är enligt definitionen rasistiskt, då vet jag inte vad rasism är för något. Man måste alltså bevisa sin så kallade ”rastillhörighet” för att överhuvudtaget få skriva i forumet! Fullkomligt häpnadsväckande !" }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 15, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Staffan Arnberg" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Det är skönt att diskussionen, att problematiken illustreras och tar upp det i serien: Att leva i vita rum." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag känner igen mig och nickar medan jag läser." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Att växa upp med en asiatisk pappa och en svenska mamma under 80-talet i en förort i Stockholm var inte alltid lätt. I min grundskola tillhörde jag och min bror till en minoritet. Vi var en handfull om man räknade med de två adopterade barnen som också stack ut." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag hade ”turen” eftersom jag såg mest ”vit” ut. Jobbigare var det för min storebror som hade ärvt pappas svarta hår och bruna ögon. Jag kom lättare undan med mitt ljusbruna hår och gröna ögon. Jag hade dåligt samvete över det. Då på 80-talet sa kidsen ”ja, men du räknas inte” i skolgårdens Bevara Sverige Svenskt/ ”Jag är inte rasist men...”-diskussion." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Eller när folk stirrade när jag åkte ensam med pappa på till exempel tunnelbanan. Eller när jag åkte till pappas hemland på somrarna och folk stirrade och undrade om den där vita barnet blivit bortrövad när jag var på utflykt med släktingar?" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag kände mig först svensk efter ha bott i USA en tid. Kommer fortfarande ihåg den fantastiska känslan i USA av att gå i ett myller av människor och känna att jag inte stack ut eller blev ifrågasatt." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Tack för att du tar upp viktiga brännande ämnen! Fortsätt!" }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 4, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Maya" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag, som är mer än fyrtio år äldre än Judith Kiros, kan berätta, att när jag växte upp i Sverige på 50- och 60- talet, var jag exotisk. Trots att jag är född i Sverige, av etnisk svenska föräldrar. Jag är vit, men bland mina förfäder, finns invandrare från Europa. Jag hade mörkt brunt hår, ljusbruna ögon och blev lätt solbränd. Jag ansågs ovanlig, med mitt mörka utseende och då och då ifrågasattes min svenskhet." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "I tonåren var jag missnöjd med mitt utseende. Jag ville vara svarthårig och mörkt brunögd! Ville vara ännu mer exotisk. Fortfarande är jag exotisk, bland kvinnor, då jag ännu har mitt mörka bruna hår, trots att jag idag är 67 år. Får väldigt ofta kommentarer om mitt hår. Det är äkta, har aldrig färgat det eller på annat sätt försökt göra om mitt raka mörkbruna hår." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag är den jag är." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag bär idag mitt utseende, mina rynkor och min kropp som bär spår av barnafödande, med stolthet." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag skulle aldrig deltaga i ”Gör om mig” i SVT:s Gokväll." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 15, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Eva - Christina" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Utmärkt artikel i dagens SvD. Jag är lite förvånad - och besviken - över att det år 2014 och i ett samhälle med sådan mångfald ( jämfört med när jag kom till Sverige på 1980-talet) fortfarande uppstår sådana här situationer." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Den unga kvinnan i artikeln är väl per definition ”eurasian”. Från Hong Kong till Vietnam finns det tusentals unga kvinnor och män som har en asiatisk mamma eller pappa och en europeisk mamma eller pappa. Faktum är att den kombinationen är något som väcker avund hos en majoritet av befolkningen i dessa länder och det leder aldrig till några frågor om personens genpool." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Tillbaka till Sverige: Varför skulle någon ifrågasätta människors svenskhet och varför ska man behöva svara på sådana dumma frågor? Man är den man är och borde vara stolt över det." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag kom till Sverige under 1980-talet efter att ha gift mig med en svensk kvinna i Kap Verde och jag kan inte minnas att jag då någonsin läste eller hörde talas om att man skulle behöva ”bevisa sin svenskhet”." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Det är verkligen olyckligt att den unga kvinnan i SvD-artikeln har den här erfarenheterna i ett samhälle som säger sig vara tolerant och som säger sig acceptera alla med öppna armar oavsett hudfärg, ras eller religion." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 42, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Bob George - amerikan som lever i Sverige." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Jag hade svårt att anpassa mig för 50 år sedan när jag kom till Sverige med en svensk mamma. Jag är född utomlands, men ser svensk ut. Ändå var det svårt att bli accepterad som riktig svensk." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Numera bor jag utomlands igen, men jag har en son som är 21 år gammal och som bor i Sverige eftersom han själv har valt det. Han har hälften från mig och hälften från en indisk far. Han har bott i fyra länder på tre kontinenter och blivit som en kamelont. Han känner sig hemma överallt: i Sverige, Australien och Singapore." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Både min son och jag är tvåspråkiga och har dubbelt medborgarskap. Vi kallar oss ibland ”third culture kids”. Vi förstår och känner oss hemma i mer än en kultur - vilket kan vara en stor tillgång." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 5, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Chris" } ] } } ], "firstPublishedAt": "2014-03-31T12:55:44.000Z", "id": "jag-forsokte-skrapa-min-gula-hud-vit", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "anna-lagerblad" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "anna-lagerblad" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "anna-lagerblad" } } ], "originId": "f8e0f439-0c18-47f1-ae07-d7b1019895ba", "surrogateKeys": [ "author/anna-lagerblad" ], "imageUrl": "https://image.api.plan3.se/images/author/21fbe1b5-144d-4845-a5d5-d96278362536", "name": "Anna Lagerblad", "description": "Reporter Idagsidan.", "id": "anna-lagerblad", "type": "author", "email": "anna.lagerblad@svd.se" } ], "status": "UPDATED", "updatedAt": "2015-10-15T08:19:02.000Z" }, "publishedAt": "2014-03-31T12:55:44.000Z", "designType": "Artikel", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "”Jag försökte skrapa min gula hud vit...”", "tags": [ { "identity": "judith-kiros", "name": "Judith Kiros", "subType": "person", "id": "7ef121cb-1c9e-492c-b46d-c10e6098ec49" } ], "newsValue": 10, "identity": "jag-forsokte-skrapa-min-gula-hud-vit", "id": "20904b8c-00c5-322b-b89d-93ef0b7ceccc", "category": [ { "identity": "sverige", "name": "Sverige", "id": "930933db-ec26-473d-adb1-2d6b79a3a20b" } ], "updatedAt": "2015-10-15T08:19:02.000Z", "authors": [ { "identity": "anna-lagerblad", "name": "Anna Lagerblad", "id": "f8e0f439-0c18-47f1-ae07-d7b1019895ba" } ] }, "highlight": { "_contents": [ " Lam Jag är en tjej på 17 år och jag känner igen mig mycket i vad Judith Kiros sa till SvD den 25 mars 2014. Men till skillnad från Judith Kiros" ] }, "sort": [ 1, 1396270544000, "”Jag försökte skrapa min gula hud vit...”" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "4c234ca1-5767-3ff3-b64a-b67298ebcdf6", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 273, "publishedAt": "2014-03-25T11:31:52.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "idagsidan" } } ], "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "judith-kiros" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "judith-kiros" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "judith-kiros" } } ], "originId": "7ef121cb-1c9e-492c-b46d-c10e6098ec49", "surrogateKeys": [ "topic/judith-kiros" ], "name": "Judith Kiros", "subType": "person", "id": "judith-kiros", "type": "tag" } ], "designType": "compilation", "machineTagKeys": [], "title": "Att leva i vita rum", "version": 17, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan", "topic/judith-kiros", "article/raskortet--en-film-om-att-vara-svart-svensk", "article/begreppet-rasifierad-kan-ha-olika-betydelser", "article/att-leva-i-vita-rum" ], "originId": "4c234ca1-5767-3ff3-b64a-b67298ebcdf6", "newsValue": 10, "contents": [ { "type": "image", "content": { "credit": "Lars Pehrson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/1a30a067-bf47-49c0-bca5-3562ed30ac51" } }, { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "”Vi måste prata om hur vi pratar om det” menade Barakat Ghebrehawariat som ofta föreläser om rasism och fördomar. Han var en av dem som intervjuades i Idagsidans serie Att leva i vita rum – en serie om ett (o)synligt förtryck. Serien publicerades i SvD i mars 2014." } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Med en svensk pappa och en kinesisk mamma känner sig Ninni Sundin inte hemma någonstans. Åker hon till Kina är hon inte kines och i Sverige ifrågasätts ständigt hennes svenskhet." }, "credit": "LARS PEHRSON", "url": "https://image.api.plan3.se/images/da0bf46e-e87e-42f3-b2bd-688fac72f6eb" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "”Jag skulle bevisa min svenskhet”" } }, { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Ninni Sundins mamma är från Kina och pappa från Sverige. Under barndomen ifrågasattes hennes identitet eftersom hon inte sågs som vit. Det har gjort att hon ofta inte känt sig hemma någonstans – varken hos släkten i Hongkong eller i Sverige." } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 19, "length": 14, "type": "link:external", "uri": "http://www.svd.se/varken-vit-eller-icke-vit-med-svensk-pappa-och-mamma-fran-kina" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Läs artikeln genom att klicka här." } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Daphne Arbouz, genusvetare och doktorand i pedagogik, är en av ursprungsmedlemmarna i Mellanförskapet." }, "credit": "Privat", "url": "https://image.api.plan3.se/images/77e33efb-91ed-4b1e-8858-89db43a31c86" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Mellanförskapet vill skapa debatt" } }, { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Daphne Arbouz, genusvetare och doktorand i pedagogik, är en av ursprungsmedlemmarna i Mellanförskapet, en förening som föddes 2005. Föreningen är politiskt och religiöst obunden och dess syfte är att skapa debatt kring frågor som rör blandade identiteter och gränsöverskridanden." } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 19, "length": 14, "type": "link:external", "uri": "http://www.svd.se/mellanforskapet-vill-skapa-debatt-om-etnicitet" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Läs artikeln genom att klicka här." } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Judith Kiros, en av grundarna bakom sajten Rummet." }, "credit": "Lars Pehrson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/07f19e67-86a9-4413-aebb-8cc966bcf48e" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "”Att växa upp i vita rum förvrider självbilden”" } }, { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "När Judith Kiros var liten ville främmande känna på hennes hår. I dag ses hon som ”spännande” på grund av sin hudfärg. För att diskutera sådana erfarenheter startade hon nätforumet Rummet. Dit är bara icke-vita skribenter välkomna." } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 19, "length": 14, "type": "link:external", "uri": "http://www.svd.se/judith-kiros-och-natforumet-rummet-vill-diskutera-erfarenheter-kring-hudfarg" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Läs artikeln genom att klicka här." } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "”Jag har arbetat med de här frågorna i femton år och bott i en brun kropp i hela mitt liv och till och med jag rasifierar. Jag tror att vi alla skulle må bra av att se att vi internaliserar vithetsnormen”, säger Barakat Ghebrehawariat." }, "credit": "Lars Pehrson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/44c0b10e-0c5a-4d53-a850-82cbc9ebc069" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Viktigt att prata om laddade ord" } }, { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "”Vi måste prata om hur vi pratar om det” menar Barakat Ghebrehawariat som ofta föreläser om rasism och fördomar. – Ordet ”färgad” påtalar till exempel att en person som inte är vit är avvikande. Det summerar vithetsnormen, säger han." } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 18, "length": 15, "type": "link:external", "uri": "http://www.svd.se/barakat-ghebrehawariat-om-vithetsnormen-rasism-och-begreppet-rasifierad" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Läs artikeln genomatt klicka här." } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "image", "content": { "credit": "Lars Pehrson", "url": "https://image.api.plan3.se/images/1a30a067-bf47-49c0-bca5-3562ed30ac51" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "”Jag försökte skrapa min gula hud vit…\"" } }, { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Många läsare har hört av sig apropå artikelserien ”Att leva i vita rum”. Här är ett urval." } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 19, "length": 13, "type": "link:external", "uri": "http://www.svd.se/jag-forsokte-skrapa-min-gula-hud-vit" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Läs artikeln genom att klicka här." } ] } }, { "type": "breakpoint", "content": {} }, { "type": "subheading", "content": { "value": "Svensken blev blond först på 1800-talet" } }, { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "”Svenskhet” har enligt konstvetarna gått från kläder, språk och seder till att skrivas in i själva kroppen." } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 19, "length": 15, "type": "link:external", "uri": "http://www.svd.se/svensken-blev-blond-forst-pa-1800-talet" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Läs artikeln genom att klicka här." } ] } }, { "type": "article", "content": { "commercial": false, "originId": "70ed1f5b-f94b-310e-add0-0d8ce9f6cab1", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2014-03-25T08:24:27.000Z", "topics": [ { "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" } ], "designType": "default", "id": "begreppet-rasifierad-kan-ha-olika-betydelser", "title": "”Begreppet rasifierad kan ha olika betydelser”", "authors": [ { "originId": "f9762d67-68c1-45fa-a6b6-fce3d71bd66b", "surrogateKeys": [ "author/simon-lofroth" ], "name": "Simon Löfroth", "id": "simon-lofroth", "type": "author", "email": "simon.lofroth@svd.se" } ] } }, { "type": "article", "content": { "preamble": { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Hur är det att vara svart i Sverige – landet med en självbild som världens mest toleranta och fördomsfria? Filmaren Osmond Karim låter människor dela med sig av sin verklighet; av erfarenheter och historier som rör och berör, förträngts och förnekats. Afrosvenskarnas berättelser vittnar om en helt annan verklighet än den gängse." } ] } }, "commercial": false, "originId": "32ef97c9-4b55-37b0-98fd-90e1e2feb28a", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2014-03-25T23:00:00.000Z", "topics": [ { "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" } ], "designType": "default", "id": "raskortet--en-film-om-att-vara-svart-svensk", "title": "Raskortet –  en film om att vara svart svensk", "authors": [] } } ], "firstPublishedAt": "2014-03-25T11:31:52.000Z", "id": "att-leva-i-vita-rum", "rightNow": false, "live": false, "authors": [], "status": "UPDATED", "updatedAt": "2015-10-15T08:46:03.000Z" }, "publishedAt": "2014-03-25T11:31:52.000Z", "designType": "Artikel", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "Att leva i vita rum", "tags": [ { "identity": "judith-kiros", "name": "Judith Kiros", "subType": "person", "id": "7ef121cb-1c9e-492c-b46d-c10e6098ec49" } ], "newsValue": 10, "identity": "att-leva-i-vita-rum", "id": "4c234ca1-5767-3ff3-b64a-b67298ebcdf6", "category": [ { "identity": "idagsidan", "name": "Idagsidan", "id": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be" } ], "updatedAt": "2015-10-15T08:46:03.000Z", "authors": [] }, "highlight": { "_contents": [ " att klicka här. Judith Kiros, en av grundarna bakom sajten Rummet. ”Att växa upp i vita rum förvrider självbilden” När Judith Kiros var liten ville främmande" ] }, "sort": [ 1, 1395747112000, "Att leva i vita rum" ] }, { "_index": "articles_index_2017-02-07", "_type": "article", "_id": "274ce9d2-540d-30cd-b538-9f88a87d60a6", "_score": null, "_source": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "originalDocument": { "newsLifeTime": 20, "commercial": false, "paywallSetting": "metered", "wordCount": 1216, "publishedAt": "2014-03-25T07:40:42.000Z", "topics": [ { "selections": [ { "name": "toppnyheter", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "just-nu", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "nyheter", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "nyhetsdygnet", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "native", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "premium", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "premium-clicks", "topic": { "id": "idagsidan" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "idagsidan" } } ], "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" }, { "selections": [ { "name": "utvalt", "topic": { "id": "judith-kiros" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "judith-kiros" } }, { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "judith-kiros" } } ], "originId": "7ef121cb-1c9e-492c-b46d-c10e6098ec49", "surrogateKeys": [ "topic/judith-kiros" ], "name": "Judith Kiros", "subType": "person", "id": "judith-kiros", "type": "tag" } ], "designType": "default", "machineTagKeys": [], "title": "”Att växa upp i vita rum förvrider självbilden”", "version": 7, "omniAuthors": [], "surrogateKeys": [ "article/judith-kiros-och-natforumet-rummet-vill-diskutera-erfarenheter-kring-hudfarg", "topic/idagsidan", "topic/judith-kiros", "author/simon-lofroth", "article/begreppet-rasifierad-kan-ha-olika-betydelser" ], "originId": "274ce9d2-540d-30cd-b538-9f88a87d60a6", "newsValue": 10, "contents": [ { "type": "preamble", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "VITHETSNORM När Judith Kiros var liten ville främmande känna på hennes hår. I dag ses hon som ”spännande” på grund av sin hudfärg. För att diskutera sådana erfarenheter startade hon nätforumet Rummet. Dit är bara icke-vita skribenter välkomna." } ] } }, { "type": "image", "content": { "caption": { "value": "Judith Kiros, en av grundarna bakom sajten Rummet." }, "credit": "LARS PEHRSON", "url": "https://image.api.plan3.se/images/07f19e67-86a9-4413-aebb-8cc966bcf48e" } }, { "type": "subheading", "content": { "value": "ATT LEVA I VITA RUM DEL 2 \nEN SERIE OM ETT (O)SYNLIGT FÖRTRYCK." } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**– Någon sa att du **har förlorat så fort du måste försvara dig när det gäller personliga erfarenheter av rasism. Det är ett sätt att säga: jag behöver din förståelse." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Judith Kiros, 24 år, är en av grundarna till den antirasistiska separatistiska nätsamlingsplatsen Rummet (de andra är Valerie Kyeyune Backström, Mireya Echeverría Quezada och Camila Astorga Díaz). Det är en plats där enbart icke-vita är välkomna att skriva om sina upplevelser och erfarenheter, utan att vita kroppars förståelse ska hamna i centrum." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Många skribenter i Rummet använder termen ”rasifierad” för att beskriva personer som på grund av sina utseenden blir tillskrivna en viss rastillhörighet och vissa egenskaper som förknippas med den. Uttrycket pekar på en process, du blir tillskriven någonting, vilket understryker att ”ras” är en social konstruktion, inte biologisk." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– När jag får ta emot rasistiska kommentarer säger ingen ”åk hem till Etiopien!” De bryr sig inte om vart jag kommer ifrån utan gör ett antagande om vem jag är utifrån mitt utseende, de rasifierar. Därför blir det konstigt att rasism som begrepp existerar utan att vi ska kunna prata om ras." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Hon säger att **det är självklart att den som ”rasifieras” påverkas i ett samhälle där vitheten är norm. De konkreta följderna tar sig uttryck i form av diskriminering på både arbets- och bostadsmarknad. På en mer abstrakt, känslomässig nivå har det betydelse för vilken plats du känner att du kan ta, vilken person du kan vara och i vilka sammanhang du kan bete dig på ett visst sätt. Det mynnar bland annat ut i misstänksamhet." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– När jag åker till Etiopen känner jag mig som en person på ett annat sätt, friare. Om någon ger mig en komplimang där är det inte för att jag är ”spännande”." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Att växa upp **i vita rum förvrider självbilden tidigt, påpekar Judith Kiros. Som liten fick hon höra att hon var ”vit på insidan” för att hon älskade att läsa – samtidigt som de representationer hon mötte av sig själv i media i det närmaste begränsade sig till hiphopvideor på tv." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Jag internaliserade en stereotyp bild av hur svarta ”är” och hur jag förväntades vara, trots att jag hade ganska många andra svarta i min närhet. Det får mig verkligen att undra hur vithetsnormen påverkar dem som tillhör den." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Under tonårstiden såg hon emellertid inte på rasism som en struktur som kunde likna sexism. Hon tänkte snarare att vissa personer helt enkelt var rasister och att lätt igenkännbara rasistiska handlingar var väsensskilda från att ta på någons hår eller att fråga om någons ursprung. Men hon minns att hon fick vad hon kallar ”en småskalig existentiell kris” som femåring när en äldre kvinna på bussen frågade var hon kom ifrån men inte nöjde sig med Solna som svar." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Min mamma förklarade senare att kvinnan förmodligen ville att jag skulle säga Etiopien, men jag är ju inte född där. Mina föräldrar är det." }, { "markup": [ { "offset": 0, "length": 11, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "När hon var tretton år lyfte en främmande kvinna upp sitt barn för att det skulle få känna på hennes hår." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Jag blev glad över att bli uppskattad, men det fick mig att förstå att jag var någonting annat än de var vana vid, en djur-i-bur-känsla. Jag var någonting speciellt, nästan lite farligt, men bara man var varlig kunde man få klappa på mitt hår." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "I efterhand ser hon att det handlade om en objektifiering och en exotisering som är en del av rasifieringen: man ser kroppen först och främst, inte personen." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– När jag rör mig i ett vitt rum kan man läsa in en massa saker i mitt utseende och på min kropp. Men för vita personer gör man inte det på samma sätt. De rör sig mer fritt som människor." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "Hon tror att det kan uppstå ett obehag hos dem som vanligtvis inte blir ”lästa” på det sättet, exempelvis ”vita medelklassmän i medelåldern”. Eftersom personer ur den kategorin sällan har varit tvungna att reflektera över sin vithet och position upplever de troligtvis att det är reducerande." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– De kan invända ”men jag är så mycket mer än det, jag är komplex!”. Då kan jag känna, ja, det är du, och så vill jag också ha det. Jag vill också kunna känna mig förvånad och stött när någon ser mig och tänker ”en svart kvinna, fan vad ospännande”." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**Under de två månader **som Rummet funnits har dess blotta existens hunnit röra upp känslor. I DN jämförde Hanne Kjöller forumet med ”ältarsajter för sjukskrivna” och hävdade att skribenterna ägnade sig åt att ”vältra sig i upplevda oförrätter”. På SvD:s ledarblogg skrev Naomi Abramowicz ett inlägg där hon menade att skribenterna på Rummet ”använder sig av rasistens världsbild genom att dela upp människor efter hudfärg”, vilket leder till ”splittring, i stället för gemenskap”." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Jag tänker att det handlar om ett totalt missförstånd om vad det rör sig om. Rasisters uppdelning kommer ur en tro på att ras finns som ett slags essentiell, biologisk kategori som inte går att förändra, snarare än att ras är någonting skapat som vi måste förhålla oss till i samhället." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Att jag är svart innebär inte att jag är en massa andra saker som förknippas med det. Allt det innebär är att jag har ett visst utseende som gör att jag riskerar att utsättas för en viss typ av förtryck. Det är jobbigt att hela tiden förklara det." }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "**I Rummets **manifest, publicerat i tidskriften Bang, skriver grundarna bland annat att: ”Rummet är till för alla oss som känt friktion när vi tagit upp något och det landat fel. När våra utseenden har studsat mot midsommarfirandet, kräftskivan, whatever. När våra utseenden har gett andra en ursäkt att fråga: ’Ursäkta, men var kommer du ifrån egentligen?’ Rummet är en frizon, ett nätverk, en plattform, en gruppkram, ett utrymme där vi alla kan få lov att bara vara. Fatta vad skönt.”" }, { "markup": [], "blockType": "paragraph", "value": "– Jag upplever ofta att när jag pratar med vita så blir det en pedagogisk grej, att jag ska lära ut någonting till någon som inte förstår hur det är att vara rasifierad. Sedan förväntas jag vara tacksam för att personen velat ”bilda” sig. Det slipper jag i Rummet. Där kan jag dela med mig och få ta del av andra rasifierades erfarenheter, utan att tvingas representera någon annan än mig själv." } ] } }, { "type": "fact", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 12, "type": "style:strong" }, { "offset": 826, "length": 2, "type": "style:strong" }, { "offset": 849, "length": 2, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "”Rasifierad”: en term som beskriver personer som, på grund av sina utseenden, blir tillskrivna en viss rastillhörighet och egenskaper som förknippas med den. Uttrycket beskriver en process, att bli tillskriven någonting, och pekar därför på att ”ras” är en social konstruktion.\n**”Vithet”: **en social konstruktion som placerar personer som räknas som vita på toppen av en makthierarki med grund i ”ras”. Vilka som räknas som vita har varierat med tid och rum. I England och USA under 1800-talet räknades exempelvis inte irländare som vita.\nVithet är förbundet med makt, inte nödvändigtvis med hudfärg. Ljushyade romer, östeuropéer, med flera, kan alltså också utsättas för systematisk rasism i Sverige i dag.\n**I Sverige **har gruppen som klassas som vita enligt Rummet generellt: **1) **makt över den egna representationen, 2) ekonomisk makt, och 3) politisk makt och inflytande.\n " } ], "title": "Så definierar ”Rummet” begreppen" } }, { "type": "article", "content": { "commercial": false, "originId": "70ed1f5b-f94b-310e-add0-0d8ce9f6cab1", "paywallSetting": "metered", "publishedAt": "2014-03-25T08:24:27.000Z", "topics": [ { "originId": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be", "surrogateKeys": [ "topic/idagsidan" ], "name": "Idagsidan", "id": "idagsidan", "type": "category" } ], "designType": "default", "id": "begreppet-rasifierad-kan-ha-olika-betydelser", "title": "”Begreppet rasifierad kan ha olika betydelser”", "authors": [ { "originId": "f9762d67-68c1-45fa-a6b6-fce3d71bd66b", "surrogateKeys": [ "author/simon-lofroth" ], "name": "Simon Löfroth", "id": "simon-lofroth", "type": "author", "email": "simon.lofroth@svd.se" } ] } }, { "type": "text", "content": { "paragraphs": [ { "markup": [ { "offset": 0, "length": 13, "type": "style:strong" } ], "blockType": "paragraph", "value": "Simon Löfroth" } ] } } ], "id": "judith-kiros-och-natforumet-rummet-vill-diskutera-erfarenheter-kring-hudfarg", "firstPublishedAt": "2014-03-25T07:40:42.000Z", "rightNow": false, "live": false, "authors": [ { "selections": [ { "name": "alla-artiklar", "topic": { "id": "simon-lofroth" } }, { "name": "senaste", "topic": { "id": "simon-lofroth" } }, { "name": "populart", "topic": { "id": "simon-lofroth" } } ], "originId": "f9762d67-68c1-45fa-a6b6-fce3d71bd66b", "surrogateKeys": [ "author/simon-lofroth" ], "name": "Simon Löfroth", "id": "simon-lofroth", "type": "author", "email": "simon.lofroth@svd.se" } ], "status": "UPDATED", "updatedAt": "2015-10-15T08:34:32.000Z" }, "publishedAt": "2014-03-25T07:40:42.000Z", "designType": "Artikel", "index": "articles", "type": "article", "priority": 1, "title": "”Att växa upp i vita rum förvrider självbilden”", "tags": [ { "identity": "judith-kiros", "name": "Judith Kiros", "subType": "person", "id": "7ef121cb-1c9e-492c-b46d-c10e6098ec49" } ], "newsValue": 10, "identity": "judith-kiros-och-natforumet-rummet-vill-diskutera-erfarenheter-kring-hudfarg", "id": "274ce9d2-540d-30cd-b538-9f88a87d60a6", "category": [ { "identity": "idagsidan", "name": "Idagsidan", "id": "1fb29620-19fd-468d-beb8-fe04872762be" } ], "updatedAt": "2015-10-15T08:34:32.000Z", "authors": [ { "identity": "simon-lofroth", "name": "Simon Löfroth", "id": "f9762d67-68c1-45fa-a6b6-fce3d71bd66b" } ] }, "highlight": { "_contents": [ "VITHETSNORM När Judith Kiros var liten ville främmande känna på hennes hår. I dag ses hon som ”spännande” på grund av sin hudfärg. För att diskutera" ] }, "sort": [ 1, 1395733242000, "”Att växa upp i vita rum förvrider självbilden”" ] } ], "categories": [ { "key": "Idagsidan", "doc_count": 2 }, { "key": "Kultur", "doc_count": 12 }, { "key": "Kultur - Litteratur", "doc_count": 4 }, { "key": "Sverige", "doc_count": 1 } ], "authors": [ { "key": "SvD Kultur", "doc_count": 2 }, { "key": "Anna Asker", "doc_count": 1 }, { "key": "Anna Lagerblad", "doc_count": 1 }, { "key": "Duraid Al-Khamisi", "doc_count": 1 }, { "key": "Elisabeth Hjorth", "doc_count": 1 }, { "key": "Judith Kiros", "doc_count": 1 }, { "key": "Magnus Bremmer", "doc_count": 1 }, { "key": "Nisha Besara", "doc_count": 1 }, { "key": "Qaisar Mahmood", "doc_count": 1 }, { "key": "Simon Löfroth", "doc_count": 1 }, { "key": "TT", "doc_count": 1 } ], "types": [ { "key": "Artikel", "doc_count": 9 }, { "key": "Recension", "doc_count": 4 }, { "key": "Krönika/Kommentar/Analys", "doc_count": 1 }, { "key": "Skribent", "doc_count": 1 }, { "key": "Ämne", "doc_count": 1 } ], "dateDay": { "key": "2017-03-24-*", "from": 1490313600000, "from_as_string": "2017-03-24", "doc_count": 0 }, "dateWeek": { "key": "2017-03-13-*", "from": 1489363200000, "from_as_string": "2017-03-13", "doc_count": 0 }, "dateMonth": { "key": "2017-02-25-*", "from": 1488002385458, "from_as_string": "2017-02-25", "doc_count": 0 }, "date6Months": { "key": "2016-09-25-*", "from": 1474783185458, "from_as_string": "2016-09-25", "doc_count": 1 }, "date6MonthsOlder": { "key": "*-2016-09-25", "to": 1474783185458, "to_as_string": "2016-09-25", "doc_count": 14 }, "total": 17 } } } }>

Sökresultat
17 st

Fler sökmöjligheter

Sortera efter:
Skribenter
Ämnen
Artiklar
< Visar 1-17 (av 17) >