Sofia Helin: De andra blev osäkra av min röst i ”Bron”

Våra röster kan avslöja psyke, klass och status. För skådespelaren Sofia Helin var det självklart att Saga Noréns lite kantiga sätt att röra sig också avspeglade sig i rösten. Så blev hennes drag av Aspergers syndrom tydligare. Röstcasting är viktigt på flera områden.

Under strecket
Publicerad
I tv-serien ”Bron” gav Sofia Helin sin karaktär Saga Norén ett odynamiskt, monotont sätt att prata. ”Det gjorde att jag kände mig ogenerös mot mina medspelare.”

I tv-serien ”Bron” gav Sofia Helin sin karaktär Saga Norén ett odynamiskt, monotont sätt att prata. ”Det gjorde att jag kände mig ogenerös mot mina medspelare.”

Foto: Jens Juncker-Jensen
Kopplingen mellan kroppsspråk och röst är tydlig, konstaterar Sofia Helin.

Kopplingen mellan kroppsspråk och röst är tydlig, konstaterar Sofia Helin.

Foto: Staffan Löwstedt
Även om det läggs ner stora forskningsinsatser på att få syntetiska röster att låta naturliga, som i Google Home, är de det enklare att ta till sig vad en mänsklig stämma säger, säger fonetikprofessor Francisco De Lacerda.

Även om det läggs ner stora forskningsinsatser på att få syntetiska röster att låta naturliga, som i Google Home, är de det enklare att ta till sig vad en mänsklig stämma säger, säger fonetikprofessor Francisco De Lacerda.

Foto: Stockholms universitet och AP
Annons

Att röster kan framkalla starka känslor är uppenbart. 1938, när den första kvinnliga nyhetsuppläsaren hördes i Sveriges Radio blev det lyssnarstorm. I dag är det enskilda radioröster som framkallar irritation. Som hos den tidningskrönikör som sade sig bli kallsvettig av vissa radioröster: ”Jag kallar den Rösten… Det är en röst som kelsjukt smeker sig själv och släpar sig fram, från munhålan och långsamt in i mikrofonen.”

Röster kan också väcka lustkänslor: ”Det har hänt flera gånger att jag blivit sexuellt attraherad av en röst i telefon, utan att nånsin ha mött personen”, konstaterar en kvinnlig bekant.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons