Annons

Söderns folk vill gå sin egen väg

I dag kan Afrikas största land delas. Och när södra Sudan folkomröstar om att bilda en egen stat sker det med stora framtidsförhoppningar. Efter 30 år av krig har hundratusentals flyktingar vänt hemåt - till sitt nya land.

Under strecket
Publicerad

Bort från trakasserier och hot om replissalier. Norra Sudan töms på folk från södern. Många befarar hämndattacker när södern väljer att så sin egen väg id ag. Andra reser hem för att de har förlorat jobbet.

Foto: LARS PEHRSONBild 1 av 3

Överläkaren Justin Bruno väger en flicka som behandlas för svår undernäring.

Foto: LARS PEHRSONBild 2 av 3

Född på floden. Regina James födde en gosse bara en timme innan bilden togs, just när båten från Khartoum lade till i Juba. Resan hem längs Nilen tog tre veckor.

Foto: LARS PEHRSONBild 3 av 3

Flykten bort från kriget tog över ett år. De vandrade mest om natten, rakt igenom fyra stridande arméers territorier. Den lilla gruppen om tio pojkar sicksackade mellan militärposteringar, bomber och fältslag. Ibland fick de skydd och mat av välvilliga bybor. Justin Bruno och hans vänner lyckades till sist ta sig ända fram till Kampala i Uganda.

Vid tiden för den långa flykten, i början av 1990-talet, låg södra Sudans största stad Juba som en regeringskontrollerad ö mitt i en landsbygd där södra Sudans befrielsearmé SPLA slogs för oberoende över ett område långt större än Sverige.

Annons
Annons
Annons