X
Annons
X

Sockrad nyhet

DUNDERSOCKER Sötningsmedlet stevia marknadsförs som sött, naturligt och utan kalorier. Det låter nästan för bra för att vara sant – och det kan det också vara. Trots att det nyligen godkänts som bordsötningsmedel så finns det många frågetecken kring ”mirakelsockret”.

Publicerad
Stevia, som ibland kallas den söta örten, odlas i Paraguay där den ibland annat används för att söta te.
Stevia, som ibland kallas den söta örten, odlas i Paraguay där den ibland annat används för att söta te. Foto: AFP

Naturligt, kalorifritt, noll påverkan på blodsockret och ofarligt för tänderna. Stevia har länge varit en nätsnackis bland människor som skyr vitt socker, men gärna unnar sig något sött ibland.

Nyheten om att EU-kommissionen godkänt steviolglykosider, en renad form av ”dundersockret”, som tillsats E 960, piggade upp många brukare i novembermörkret. Men att det omdiskuterade sötningsmedlet nu tagit klivet in i finrummet innebär inte att man bör få i sig hur mycket som helst av det. Det accepterade dagliga intaget ligger på 4 mg per kilo kroppsvikt och dag.

– Ett barn som väger runt 20 kilo kan dricka en liter läsk sötad med steviolglykosider varje dag under förutsättning att man inte äter något annat med tillsatsen i. Motsvarande siffra för en vuxen som väger 60 kilo är tre liter läsk, inte mer, säger Evelyn Jansson Elfberg, avdelningsdirektör på Livsmedelsverket.

Annons
X

Steviolglykosider, som har en stark bismak av lakrits, får även säljas som bordssötningsmedel. Men då blandas det ofta ut med erythritol, en kalorifri sockerart som utvinns ur päron, svamp och melon, för att dämpa bismaken. Mixen, som kostar runt 540 kronor kilot, ger ungefär samma sötma som vanligt socker som kostar cirka 12,50 kr per kilo.

Men säg den godsak som inte också har mörka sidor. I diskussioner på nätet anklagas ”mirakelsockret” ibland för att utlösa migrän, klåda eller andra allergiska reaktioner. Evelyn Jansson Elfberg utfärdar en varning för de icke godkända extrakt och pulver som säljs i nätbutiker. Allt som är naturligt är inte automatiskt bra, understryker hon.

– De som tillverkar pulver eller extrakt är inte alltid införstådda med att det måste renas på ett särskilt sätt. Risken finns att det slinker med delar från växten som kan vara skadliga för kroppen.

Sötningsmedlet utvinns ur bladen från busken Stevia Rebaudiana och har använts i Paraguay i hundratals år. Det godkändes i Japan på 1970-talet, men experter i USA och Europa har varit skeptiska sen djurstudier visat att något ämne i bladet verkar hämma den manliga fertiliteten. Och så länge dimmorna kring detta inte skingrats är Stevia enbart godkänt som tillsats, inte som livsmedel. Busken kan däremot köpas som växt.

Coca-cola i USA var först ut med att söta en fruktjuice med steviolglykosider och i dag piggar tillsatsen upp smaken på ett trettiotal produkter. Vurmen efter det ”nyttiga” sötningsmedlet gör att flera kaféägare i USA börjat förvara det i kassan för att hindra kunderna från att fylla fickorna med de dyra sockerkornen. De som vill söta kaffet får be om ett litet paket.

Carl Horn af Rantzien, vd för Granular, The Real stevia company, som säljer ”mirakelsockret” i Sverige, presenterade det nyligen på en presskonferens som det ”naturliga” alternativet till socker och artificiella sötningsmedel.

– Under de senaste åren har tusentals steviasötade produkter lanserats globalt och jag tror att vi i Sverige kan förvänta oss samma positiva mottagande som på andra marknader.

Det vita sockret har länge demoniserats för sin förmåga att trigga hjärnans belöningssystem och öka suget efter mer. Hur är det med kakor och läsk som sötats med E 960?

– Steviolglykosider är inte bättre bara för att de utvunnits ur ett blad. De stimulerar belöningssystemet på samma sätt som socker och andra sötningsmedel. Och även om det inte påverkar blodsockret så håller det vår längtan efter det söta vid liv, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Det är en sak att, som indianerna i Paraguay, söta sitt te med steviablad. En annan är att inta ämnet i form av ett högkoncentrerat pulver. De som plågas av sötsug slipper visserligen kalorierna, men ingen vet vilken verkan intaget har på figuren på sikt.

– Steviolglykosider godkändes som tillsats i USA år 2008 och används ofta i läsk. Men ännu tyder inget på att antalet överviktiga och feta minskat, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Återstår att se om den naturliga sötman vinner matchen mot de sexton e-nummerförsedda sötningsmedel som redan finns. Charlotte Erlanson-Albertsson manar till försiktighet.

– Det är bättre att unna sig lite vanligt socker då och då. Steviolglykosider är nya för våra kroppar och kan på sikt ge biverkningar som vi inte känner till idag.

Anna-Britta Ståhl

Annons
X

Läs även

Annons
X
Annons
X

Stevia, som ibland kallas den söta örten, odlas i Paraguay där den ibland annat används för att söta te.

Foto: AFP Bild 1 av 1
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X