Annons
X
Annons
X

”Socialstyrelsen undviker att bemöta kritiken”

Är det ok att extremt fördomsfulla och okunniga åsikter om vissa metoder tillåtits florera och påverka prioriteringsgruppens ställningstaganden? Det skriver debattörer i en slutreplik om nya riktlinjer för ångest och depression.

Socialstyrelsens riktlinjer för depression
Foto: Jonas Ekströmer/TT

SLUTREPLIK | DEPRESSION

Vi noterar att projektledningen för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av depression och ångestsyndrom besvarar vårt debattinlägg på samma sätt som de besvarat tidigare debattinlägg i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Läkartidningen. De undviker att bemöta de flesta och de mest allvarliga kritiska synpunkterna. Och på den enda punkt som de bemöter missar de poängen.

Låt oss börja med projektledningens enda motargument. De hävdar att psykodynamisk terapi (PDT) inte alls har likvärdig effekt med kognitiv beteendeterapi (KBT) vid mild till medelsvår depression, utan att PDT har påvisbar sämre effekt än KBT. Detta påstående grundar de på en metaanalys av Driessen et al (2015) och ett resultat som erhölls när forskarna slog ihop studier av PDT som individuell terapi med studier av PDT i gruppformat. I analysen förekommer två studier med PDT i gruppformat – båda illa genomförda studier från 1970-talet med inaktuella former av PDT. Självklart ska dessa två studier exkluderas från underlaget i nationella riktlinjerna och jämförelsen ska avse individuell PDT mot KBT. Och då är resultatet att PDT och KBT har likvärdig effekt. Detta backas även upp av två större studier som publicerats senaste åren.

Hur kommer det sig att projektledningen inte vill ta till sig ny forskning utan istället argumenterar emot sina egna anlitade experter med hänvisning till förlegade studier från 1970-talet?

Annons
X

Våra övriga synpunkter bemöts inte alls av projektledningen. Vi kan bara tolka det som att projektledningen därmed bekräftar våra observationer, men att de inte tycker att dessa faktorer är något problem. Detta är mycket anmärkningsvärt. Tycker projektledningen att det är acceptabelt att hela riktlinjearbetet har skett på ett toppstyrt och icke-transparent sätt? Är det godtagbart att prioriteringsgruppen har en mycket skev sammansättning och att bedömningar om olika behandlingsmetoders prioriteringsnivå skett genom omröstning? Är det ok att extremt fördomsfulla och okunniga åsikter om vissa metoder tillåtits florera och påverka prioriteringsgruppens ställningstaganden?

Sammanfattningsvis illustrerar projektledningens svar precis den brist på dialog, förutfattade meningar och toppstyrning som vi pekade på i vårt inlägg. Detta är mycket allvarligt, eftersom det handlar om patienter med stort psykiskt lidande som förtjänar att ha tillgång till ett brett utbud av evidensbaserade behandlingar. Vi undrar hur Socialstyrelsen och ytterst regeringen ställer sig till allt detta? Ska det verkligen få gå till så här?

Björn Philips

docent i klinisk psykologi, leg psykolog, leg psykoterapeut

Peter Lilliengren

fil dr i klinisk psykologi, leg psykolog, leg psykoterapeut

Anders Klingström

socionom, leg psykoterapeut, handledare i psykoterapi

Annons
Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X