X
Annons
X
Recension

Det intelligenta samhället. En omtolkning av socialdemokratins idéhistoria Socialdemokratin växte ur alternativa idéströmningar

Den svenska historieboken rymmer ett antal berättelser om det förflutna som blott alltför sällan utsatts för kritisk granskning. Ett exempel är föreställningen om att den socialdemokratiska ideologin har ett renodlat marxistiskt ursprung. Forskningen har emellertid inte ägnat särskilt mycket uppmärksamhet åt de alternativa idéströmningar som påverkade partiets grundare och de följande ledargenerationerna.
Socialdemokratin har aldrig rekommenderat den svenska arbetarklassen att passivt invänta den revolution som marxisterna förutspådde. Redan från allra första början manade partiet till facklig och politisk kamp för att förbättra de anställdas levnadsvillkor. Från 1880-talet till i dag har SAP:s mål varit att förbättra marknadsekonomins funktionssätt och integrera marginaliserade samhällsklasser i det samtida borgerliga samhället. Rötterna till denna kommunitaristiska framtidsvision, präglad av ett organiskt harmonitänkande, återfinns i de alternativa reformrörelser som sedan 1800-talets mitt bekämpat de marxistiska revolutionärerna ­ katedersocialister, fabianer och amerikanska pragmatiker.
Ungefär så skriver historikern Sten O Karlsson i en nyutkommen bok som behandlar den socialdemokratiska ideologin och dess rötter. Titeln är Det intelligenta samhället. En omtolkning av socialdemokratins idéhistoria.
Inte ens den förste agitatorn August Palm var marxist, skriver Karlsson. Det tyska Gothaprogrammet ­ som SAP:s första partiprogram baserades på ­ utsattes för ursinnig kritik av Karl Marx. Det var inte fabriksarbetarnas förtroendemän utan en krets av borgerliga radikala intellektuella ­ med Hjalmar Branting i spetsen ­ som byggde upp den socialdemokratiska rörelsen. De skapade ett parti för arbetarklassen och formulerade de politiska mål som de ansåg att arbetarna borde kämpa för. Från 1880-talet till 1918 ställdes kampen för parlamentarism och allmän rösträtt i centrum. Arbetarnas röster skulle bli den hävstång som skulle föra den intellektuella eliten till makten i den borgerliga staten.
Namnet katedersocialister syftar på den krets av konservativa tyska vetenskapsmän som förespråkade sociala reformer för att dämpa arbetarklassens missnöje med det dåvarande samhället. Den skräck som skapades av revolutionerna 1848 och 1870 gjorde en lösning av arbetarfrågan till en av århundradets mest brännande politiska frågor.

Redan 1843 kritiserade till exempel nationalekonomen Wilhelm Roscher den manchesterliberala laissez faire-politiken och hävdade att staten borde ingripa för att försona samhällsklasserna. 1872 grundades Verein für Sozialpolitik, en inflytelserik organisation som satsade på lobbyverksamhet, opinionsbildning och modern socialforskning. I synnerhet de tre professorerna Gustav Schmoller, Adolph Wagner och Albert Schäffle skisserade i sina verk grundritningarna till den moderna välfärdsstaten med socialpolitiska reformer, progressiv beskattning och en långtgående statlig kontroll över näringslivet. Katedersocialisternas böcker ­ och föreläsningar ­ väckte stor uppmärksamhet i radikala studentkretsar över hela västvärlden. En av de skrifter som särskilt inspirerade den unge uppsalastudenten Hjalmar Branting var Schäffles "Quintessenz des Sozialismus'".

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X