Annons
X
Annons
X

SNS femte jobbskatteavdraget

Det femte jobbskatteavdraget får fortsatt kritik, både från forskare och från ekonomer. Men regeringens företrädare Susanne Ackum anser att jobbskatteavdraget är det bästa alternativet, även om det innebär andra höjda skatter längre fram.

Höstbudgeten var ämnet när Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) ordnade debatt. Huvudtalare var Susanne Ackum, statssekreterare på Finansdepartementet, och hon försvarade jobbskatteavdraget.

– Det tillför köpkraft i ekonomin så att hushållen kan konsumera mer, samtidigt som det har effekter på arbetsmarknaden som på lång sikt är gynnsamma för svensk ekonomi.

Finns det verkligen pengar nog, Konjunkturinstitutets bedömning är att det inte finns något reformutrymme?

Annons
X

– Det här rör framtiden. Om man gör en stor satsning nu så kommer utrymmet under utgiftstaket vara väldigt tajt framöver. Det kan vara så att man måste höja en del skatter för att komma tillbaka till överskottsmålet. Det är ett val vi gör, här och nu, för att underlätta för de som är arbetslösa att komma tillbaka.

Under diskussionen på SNS nämnde Susanne Ackum alkohol och tobak som möjliga skatter att höja. Finansminister Anders Borg talade vid budgetpresentationen om skatt på kommersiella fastigheter. Klart är att kommande finansministrar kommer att behöva räkna noga.

Det femte jobbskatteavdraget fick också kritik på SNS. Nordeas chefsekonom Annika Winsth ansåg ett ytterligare jobbskatteavdrag nog inte kommer att göra lika stor nytta som de tidigare. Winsth argumenterade för att problemet i svensk ekonomi i dag är en icke fungerande bostadsmarknad, där borde regeringen ha satsat mer för att få igång byggandet.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Ett ökat bostadsbyggande skulle slå flera flugor i en smäll, det skapar jobb här och det lättar på sikt skuldproblematiken hos hushållen och avlastar därmed Riksbanken och penningpolitiken, säger Annika Winsth.

    Från Sveriges kommuner och landsting var chefsekonom Mats Kinnwall på plats. Han ansåg att det kan bli problematiskt när både regeringen och Riksbanken ska försöka påverka konjunkturen, dessutom i två olika riktningar. Regeringen kommer med en expansiv budget medan Riksbanken väntas börja höja räntan under de kommande åren.

    Inte heller Mats Kinnwall var särskilt lyrisk över ett femte jobbskatteavdrag, han hade hellre sett mer pengar till kommunerna. Det skulle ge mer ”bang for the buck”, mer jobb för pengarna, enligt honom. Men Susanne Ackum försvarade jobbskattavdraget. Kommunerna kommer att få 11 miljarder kronor från AFA försäkring nästa år. Dessutom tillåter inte utgiftstaket några höjda utgifter.

    – I dagsläget så har vi vårt budgetpolitiska ramverk där utgiftstaket biter. Att satsa pengar på kommunerna, då måste man spräcka utgiftstaket. Det finns det ingen anledning att göra i dagsläget. Det är viktigt att vi håller fast i vårt budgetramverk.

    Helena Svaleryd, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, fanns också med i debatten. Hon anser att regeringen gör rätt som följer utgiftstaket men betonar att man behöver fundera över vad de valda reformerna innebär.

    – Om målet är sysselsättning så tror jag på de beräkningar de har, de har bra modeller. Men det sker till bekostnad av att de som är sjuka eller arbetslösa får lägre ersättningsgrad. Socialförsäkringarna blir svagare. Det blir en avvägning mellan effektivitet och fördelning.

    Direktrapporteringen från SNS svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X