Annons
X
Annons
X

”Snedrekrytering till högskolan måste motarbetas tidigt”

Strax före midnatt på tisdag är det sista chansen att anmäla sig till höstens högskoleutbildningar. Hur många som anmäler sig står klart på onsdag, men redan nu vet vi att alldeles för många kommer att välja bort eller inte ens fundera på högskolestudier. En ny undersökning visar att hälften av 19–29-åringarna i dag säger att de inte minns om de fått någon information på gymnasiet om högskolan, skriver Ulf Melin, Universitets- och högskolerådet.

Foto: Jessica Gow/TT

DEBATT | SKOLAN

Social bakgrund och kön påverkar val av utbildning. Alltför många väljer bort högskoleutbildning, särskilt de som kommer från studieovana hem.

Enligt Universitetskanslersämbetets Årsrapport 2016 är ”övergången till högre utbildning” i genomsnitt 44 procent. Det vill säga knappt hälften av alla som börjar studera på högskolan gör det innan de har fyllt 25 år. Jämfört med studenter som har minst en högskoleutbildad förälder märks det att familjetraditioner sporrar – där är övergången 69 procent. Sökande som inte har högskoleutbildade föräldrar gör däremot i större utsträckning könsbundna val när de väl tar steget till fortsatt utbildning. Detta leder till cementerade könsroller i yrkeslivet.

Den vägledning som grund- och gymnasieskolor erbjuder i dag ges på många skolor utanför lektionstid. Dessutom når den sällan elever från studieovana hem i någon större utsträckning.

Annons
X

Skolverket har gett allmänna råd om studie- och yrkesvägledning, men det räcker inte. I en kvalitetsgranskning från 2013 (Studie- och yrkesvägledning i grundskolan, rapportnr 2013:5) kunde Skolinspektionen konstatera att skolorna inte arbetar ”aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell grund.”

Internationell forskning finns som visar att tanken på högskolestudier behöver väckas före 14 års ålder för att ha någon effekt (Anders och Micklewright 2015).

Som det nu är når inte vägledningen de elever som behöver den allra mest. Det räcker inte med att Skolverket, universitet och högskolor arbetar med att få bort snedrekryteringen till högskolan – det är redan i grundskolan som detta arbete måste börja. Skolinspektionen konstaterade 2013 att det ”finns omfattande brister i skolors och huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie- och yrkesvägledningen”, samt att eleverna inte får studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och att studie- och yrkesvägledningen inte betraktas som hela skolans ansvar.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men så behöver det inte vara. Om de elever som saknar studietraditioner hade fått mer vägledning kring högre studier tidigare i skolan skulle fler av dem våga ta steget senast nu på tisdag kväll och anmäla sig till en högskoleutbildning.

    Universitets- och högskolerådet (UHR) har regeringens uppdrag att främja högskolestudier i Sverige. UHR ska se till att alla som vill och kan klara av högskolestudier inte väljer bort detta alternativ på grund av ovidkommande faktorer. Högskoleutbildning kan aldrig vara obligatorisk, men var och en har rätt att göra ett välinformerat val.

    UHR har nyligen gjort en undersökning med tusentalet personer i åldern 19–64 och frågat bland annat om vilken vägledning de fick när de gick på gymnasiet.

    1. Av 19–29-åringarna minns bara 52 procent att de fick information om högskolan.

    2. Bara 31 procent av dem vars föräldrar saknade högskoleutbildning mindes någon sådan information.

    Det finns fler saker än bristande studietraditioner i familjen som kan bromsa eller hindra studenter från att ta en högskolexamen. 64 procent av de män mellan 19 och 29 år som i vår undersökning avbröt studierna i förtid gjorde det för att de hade valt fel utbildning. Det är dyrt för den enskilde, det är dyrt för skattebetalarna och för samhället.

    Vidare i undersökningen anser 95 procent att det är intresse som ska styra om och vad man ska studera. Men är högskolestudier ens med i tankarna hos den som kanske kommer från ett hem utan studievana? Hur ska ungdomar kunna ta reda på mer om vad universitet och högskolor kan ge om de aldrig har fått någon eller bara bristfällig information i skolan om högre utbildning?

    Våra universitet och högskolor lägger ned mycket tid och engagemang på att bredda rekryteringen till högskolan. Men dessa insatser kan aldrig lyckas fullt ut om inte Skolverkets allmänna råd får spela en tydligare roll i skolans vardag.

    Vår undersökning visar att:

    1. Vägledningen måste börja tidigt i grundskolan och fortsätta i gymnasieskolan.

    2. Vägledningen bör vara obligatorisk så att den inte väljs bort.

    3. Vägledningen bör förstärkas på de orter där övergången till högskolan är som lägst.

    En väl fungerande vägledning kan vara ett kraftfullt verktyg för att bryta könsbundna och traditionsbundna val. Vägledning kan överbrygga klyftor, tända nyfikenhet och ambitioner för högre studier för den som inte har det inbyggt i sin uppväxtmiljö. Det är viktigt att skolelever så tidigt som möjligt får kunskap om de möjligheter som högskolestudier kan ge.

    Den politiska diskussionen om segregation och klyftor i samhället pågår och lär fortsätta. Men i den debatten hör man mer sällan konkreta förslag på möjliga motmedel – som lektionsförlagd, obligatorisk och riktad studievägledning.

    Det är fel att de ungdomar som verkligen behöver hjälp inför framtiden inte får den studievägledning som skulle kunna kompensera för deras sämre utgångsläge. En satsning på vägledning skulle öka mångfalden inom utbildningarna och bland våra framtida beslutsfattare. Det skulle stärka demokratin i samhället där alla grupper ska känna sig representerade och kunna påverka sin framtid.

    Därför behövs det nu ett nationellt grepp kring studievägledningen för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Skolverket anger hur vägledningen bäst går till, men kommunerna har inga egentliga incitament att följa dessa råd. Regeringen bör se till att följa upp så att studie- och yrkesvägledningen når målen i både grundskola och gymnasium.

    Ulf Melin

    generaldirektör Universitets- och högskolerådet

    Ulf Melin, generaldirektör Universitets- och högskolerådet Foto: Eva Dalin
    Annons
    Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 2

    Ulf Melin, generaldirektör Universitets- och högskolerådet

    Foto: Eva Dalin Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X