Annons

Snabb behandling av sepsis kan rädda sjuka

Intensivvårdsakuten vid Karolinska sjukhuset i Solna.
Intensivvårdsakuten vid Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Anders Wiklund/TT

Coronaviruset utlöser sepsis – det som förr kallades blodförgiftning –  hos de svårast sjuka, enligt europeiska specialister. Sverige har precis tagit fram ett nytt avancerat vårdförlopp för att hantera sepsis inom akutsjukvården.

Under strecket
Publicerad

Kristoffer Strålin, Karolinska Universitetssjukhuset.

Foto: Carin Tellström/Karolinska Universitetssjukhuset

Det är känt att den nya coronasmittan kan orsaka lunginflammation. Nu står det klart att de patienter som utvecklar svårast symtom ofta drabbas av virusframkallad sepsis, ett akut livshotande tillstånd.

Insikten är viktig för att snabbt upptäcka och behandla den minoritet av patienterna som är i störst behov av vård.

SvD har som ett av få medier deltagit i en videokonferens med European sepsis alliance där över 300 europeiska experter på infektionssjukdomar deltog.

En av talarna var Konrad Reinhart som är professor vid universitetssjukhuset i Jena och ordförande för Global sepsis alliance.

Han lyfte fram resultat från en studie av 191 covid-19-patienter som varit inlagda för intensivvård i Wuhan. Samtliga 54 patienter som avled hade drabbats av sepsis. Studien är publicerad i tidskriften The Lancet.

– Covid-19 är sepsis, inte bara infektion. Sepsis och septisk chock är dödsorsaken. Covid-19 är viral sepsis i en omfattning vi aldrig tidigare sett, underströk Djillali Annane, mångårig medicinsk rådgivare åt den franska regeringen och rektor för den medicinska skolan vid Versailles-universitetet.

Annons
Annons

Kristoffer Strålin, Karolinska Universitetssjukhuset.

Foto: Carin Tellström/Karolinska Universitetssjukhuset

– Den bästa vägen att attackera den här sjukdomen är att fokusera på tidig upptäckt och behandling av sepsis, tillade Djillali Annane som har lång erfarenhet av internationellt arbete för att ta fram evidensbaserade behandlingsmetoder för intensivvården.

Erfarenheter visar, enligt Annane, att risken för sepsis är högst mellan dag 8 och 12 efter det att de första symtomen på coronasmitta framträtt.

– Då ökar också immunförsvarets aktivitet mycket kraftigt.

Vi har byggt upp en algoritm för hela processen från tidig upptäckt till vilka insatser som ska sättas in och vid vilken tidpunkt.

Sepsis innebär att kroppens eget immunförsvar överreagerar på en infektion och attackerar den egna kroppen. Det kan leda till organsvikt inom framför allt sex av kroppens organsystem: andning, blodcirkulation, njurarnas, leverns och hjärnans funktion samt en obalans i blodets förmåga att koagulera vilket både kan resultera i blödningar och proppar.

– De allra flesta coronasmittade är lindrigt sjuka med lätta symtom och kan stanna hemma. De som kommer till sjukhus och läggs in är toppen på det isberget. Bland de sjukhusvårdade patienterna är det de mest sjuka som utvecklar sepsis, förklarar Kristoffer Strålin i en intervju med SvD. Han är docent och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och deltog i panelen under videokonferensen.

– Genom vaksamhet på både coronasmitta och sepsis i olika delar av vården kan vården optimeras för dem som är i störst behov.

Kristoffer Strålin, Karolinska Universitetssjukhuset.
Kristoffer Strålin, Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Carin Tellström/Karolinska Universitetssjukhuset
Annons
Annons

Kristoffer Strålin är också ordförande i Nationellt programområde infektionssjukdomar som bland annat verkar för en jämlik och effektiv infektionssjukvård i Sverige. Det senaste året har han lett en framtagning av standardiserat vårdförlopp för sepsis, som är en vanlig dödsorsak i Sverige även utan coronasmitta. Förslaget ligger nu ute på remiss.

Ett samordnat och standardiserat sätt att behandla sepsis har tidigare saknats i Sverige vilket lett till vissa regionala skillnader.

– Vi har byggt upp en algoritm för hela processen från tidig upptäckt till vilka insatser som ska sättas in och vid vilken tidpunkt. Det kan handla om att konsultera infektionsläkare på telefon även om man är vid en mindre enhet där sådana specialister saknas, säger Kristoffer Strålin.

Bärande delar i förslaget är att utbilda personal i att tidigt upptäcka sepsis och att bilda vårdteam med rätt kompetenser.

Även uppföljningen av tillfrisknade är viktig. Kronisk trötthet kan förekomma och återhämtningen kan ta flera månader, något som i dag är relativt okänt när frågan ska bedömas av Försäkringskassan.

– Nu har slutförandet av det arbetet fått skjutas upp till hösten eftersom alla krafter behövs för hantering av pandemin, säger Kristoffer Strålin.

Han anser att svensk sjukvård ändå har en fördel eftersom sepsis diskuterats ingående det senaste året. Förslaget till hur vården bäst kan organiseras gick ut till alla regioner i januari.

Erfarenheter från Wuhan har visat att en nyckel i behandlingen av coronapatienter är att de med sepsis snabbt upptäcks och kan få kvalificerad vård, vilket ofta innebär respiratorbehandling. I det läget har varje timme betydelse.

Insikten att sepsis är en gemensam nämnare för svårt sjuka i covid-19 förklarar också de långa vårdtider i intensivvård som rapporterats.

Vid covid-19 med sepsis saknas i dag aktiv behandling, då inget läkemedel finns tillgängligt för att behandla viruset sars-cov-2.

– I huvudsak blir vården i dessa fall inriktad på att ge stöd åt de organ som sviktar till dess att patienten tillfrisknar av egen kraft. Vid covid-19 är det framför allt andningen som behöver stöd, säger Kristoffer Strålin.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons