Datormöss och kofötter gillas av ordboken, men inte av dem som menar att associationerna då leder åt fel håll. Exemplet ”smörgäss” visar hur ett ord över tid kan te sig apart – och ändra form.
Heter det kofötter eller kofotar, datormusar eller datormöss? Och varför böjs gås oregelbundet – gäss i plural – medan smörgås inte kan bilda pluralformen smörgäss? Det reder Gunlög Josefsson, professor i svenska i Lund, ut i det färska numret av den språkvetenskapliga tidskriften Språk & stil.
Just smörgäss används aldrig – mer än möjligtvis skämtsamt – smörgåsar är det enda rätta. Många vet inte heller att ordet kommer av de små, gula smörklimparna som simmade som gäss på ytan av grädden eller kärnmjölken när smöret kärnades. En sådan gåsliknande smörklimp kunde sedan bredas ut på en bit bröd. Så småningom fick smörgässen en utvidgad betydelse som omfattade även brödet och pålägget. Och när kopplingen till gåsen gick förlorad började pluralformen smörgåsar användas vid mitten av 1600-talet.