DichterliebeSmärtan tar över i Schumanns döende relation

Adam Frandsen och Tessan-Maria Lehmussaari i ”Dichterliebe” på Folkoperan.
Adam Frandsen och Tessan-Maria Lehmussaari i ”Dichterliebe” på Folkoperan. Foto: Nadja Sjöström

Folkoperan återöppnar med en omtolkning av Schumanns sångcykel. Obesvarad kärlek, förlorad ungdom och död är temat. Sångarna glänser men musikarrangemanget är endimensionellt.

Under strecket
Publicerad
 Tessan-Maria Lehmussaari med barnkören Therese Bergknut, Oskar Su, Nelma Kollberg och Matheo Lindberg Vivien.

Tessan-Maria Lehmussaari med barnkören Therese Bergknut, Oskar Su, Nelma Kollberg och Matheo Lindberg Vivien.

Foto: Nadja Sjöström
Annons

”Hur underbar var inte maj?” Orden inleder Robert Schumanns sångcykel ”Dichterliebe” från 1840, och det uppriktiga svaret är väl att maj många gånger varit underbarare än just i år. Underbart är dock att flera scener öppnar åter för publik, däribland Folkoperan som ger en scenisk konsert med en omtolkning av sagda sångcykel.

Den åttahövdade premiärpubliken utrustas vid ankomst med vit rock och journalbricka: Vi är på en psykiatrisk klinik för att ställa diagnos på paret Clara och Robert Schumann. Mitt på scen står en järnsäng. En smärtsam uppgörelse mellan makar följer, en sorts utdragen defilering kring en döende relation. Vita rosor och liljor utgör en betydande del av rekvisitan.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons