Annons
Recension

Den sista konferensenSmart diplomatisk satir

HISTORISK ÖPPNING Just så kunde kalla kriget ha slutat. Marc Bressant, tidigare fransk Sverigeambassadör, skildrar på ett njutbart och tänkvärt sätt en påhittad konferens i det delade Europa ödesåret 1989.

Publicerad

200 år efter franska revolutionen vänder sig den stundtals slumrande världshistorien på andra sidan med besked. Det händelserika året 1989 är realhistorisk fond i den franske författaren Marc Bressants (pseudonym för Patrick Imhaus) originella roman ”Den sista konferensen” som nu försvenskats med brio av Jeana Jarlsbo.

Den som för ordet i denna monologroman är Jean-Pierre Tromelin, fransk representant vid en stor konferens i London ägnad informationsutbytet i det delade Europa som alltså börjar avvecklas under konferensens gång. Tromelins gamle läromästare Rancourt säger vid ett tillfälle att Jaltaöverenskommelsen inte var ödesbestämd, men ändå lade fast spelplanen för femtio år. Men nu ryker pjäserna: Berlinmuren faller fem veckor efter firandet av DDR:s 40-årsjubileum. Gorbatjovs stora stund är inne. 350000 sovjetiska soldater får vänta förgäves på att storma in i Berlin.

Annons
Annons
Annons