Bengt-Göran Kronstam:Smaka på Systemets hemliga vinkällare!

Bengt-Göran Kronstam

Beställningssortimentet har blivit finsmakarnas frihetsventil. Där får världens alla producenter av vin, öl och sprit lista sina produkter, en eftergift för att bevara Systembolagets monopol. Visar det sig att det finns efterfrågan, så kvalar produkterna in i butikerna. Här hittar du goda nyheter som vunnit på folkets röst.

Under strecket
Publicerad
Annons

Ibland blir man bönhörd. Bara några dagar efter att jag ondgjort mig över att Purity, hundrafalt prisad som världens förnämsta vodka (nr 86519, 480 kr), gömdes i beställningssortimentet får jag reda på att den äntligen smugit sig in bakvägen och sedan månadsskiftet står den på hyllan i en handfull Systembutiker. Det är snålt tilltaget av monopolet, men denna godsak kan enkelt beställas till hela landet med bara några dagars varsel. Gör det!

Purity är en ekocertifierad premiumvodka på mältat korn och vete som destilleras försiktigt i vackra kopparpannor på Ellinge Slott mellan Eslöv och Lund. Framställningen är hantverksmässig och sker i 34 steg till fulländad perfektion. Hela årsproduktionen når bara ynka 30 000 flaskor, en rännil som andra tillverkare absolut skulle se som spill.

Dess skapare, Thomas Kuuttanen, korades vid årsskiftet till International Master Blender of the Year, så nära en helgonförklaring man kan komma bland världens spritdestillatörer. Här i Sverige är Kuuttanen mer känd som ambitiös importör av högklassig maltwhisky. Bådadera förtjänar allt beröm.

Annons
Annons

Det verkar dock inte Systembolagets inköpare har förstått, men väl den så kallade marknaden. Tacka beställningssortimentet för den möjligheten, en kompromiss som Sverige tvingades till av EU för att kunna behålla enväldet över våra dryckesvanor, goda som dåliga.

Huruvida man uppfyller det senare kan diskuteras, med tanke på det som går från gränsbutikerna i Tyskland till törstande strupar långt upp i Mellansverige. Och när det gäller det förra, den positiva dryckeskulturen som sätter smak före fylla, handlar Systemets aktiviteter i dag mer om makt än om ambition. Tilläggas ska att monopolet numera behäftats med ett uttalat vinstmål av ägaren staten, stick i stäv mot det som varit grundläggande i svensk alkoholpolitik i mer än ett sekel.

När det gäller den positiva dryckeskulturen som sätter smak före fylla, handlar Systemets aktiviteter i dag mer om makt än om ambition

Sveriges hemliga vinkällare, har jag kallat beställningssortimentet och bevakar nyheterna där kontinuerligt. Dessa återkommande provningar, som recenseras i SvD Perfect Guide, visar att beställningsvinerna som helhet är både mer intressanta och mer prisvärda än de nyheter av bestående art som monopolets inköpare väljer ut åt oss. Till saken hör också att en avgörande andel av Systembolagets storsäljare kvalat in på folkets röst. Marknaden har aldrig fel, om jag får använda en sliten klyscha.

Så långt är allt bra. Problemet är bara att det är monopolet som själv avgör var gränsen för efterfrågan går. Följden har blivit att Systembolaget successivt skruvat åt kranarna, till förfång för valfrihet och mångfald.

Annons
Annons

Detta håller man förstås inte själva med om, men landets vinimportörer vittnar om hur svårt det numera är att ta sig förbi gränsvakterna. Båda parter har sina egenintressen i detta, men det har även vi konsumenter. Här finns därför anledning för Konkurrensverket, den myndighet som bevakar att monopolet inte bryter mot handelsreglerna, att göra en mer omfattande granskning.

Ett 50-tal viner har hittills i år avancerat på detta sätt. Det ska i ärlighetens namn sägas att allt inte väcker någon större lust. Fjorton av dessa bedömer jag som undermåliga, i en jämförelse av pris och kvalitet och får främst ses som resultatet av omfattande marknadsföring för überkommersiella dussinprodukter.

Detta får en del av landets vinkritiker att opponera sig, men poängen är istället att hälften av de folkvalda vinerna presterar mer än de kostar. Det är inget dåligt betyg och 16 av dem är mer eller mindre fullträffar i en repertoar som går från box till lyx.

Intressant att notera är också att flera av de folkvalda vinerna är sådana som tidigare rensats ut ur butikerna på grund av monopolets snåla gränsdragningar. Även det är ett tecken på att den enväldiga sortimentsmodellen, som gynnar storsäljare och främjar likriktning, inte speglar den reella efterfrågan. Valfrihet innebär inte ett överutbud av viner som smakar likadant, utan en mångfald i smaktyper, druvsorter och ursprung.

Denna poäng har Systemet rationaliserat bort, om du inte räknar den skärv av exklusiva nyheter som passerar revy och är så snålt ransonerade att majoriteten aldrig får en chans att smaka dem. Varför har monopolet en dyrbar inköpsorganisation som vaskar fram eftertraktade guldkorn i volymer som pendlar mellan ett dussin och några hundra flaskor?

– Om de mest intresserade grupperna är nöjda så kommer alla andra också att bli nöjda. Därför kan vi förenkla genom att fokusera på dem och ändå få med oss alla grupper, sa Systembolagets master of wine Ulf Sjödin här i SvD nyligen.

Är det bara jag som upplever denna attityd som en förolämpning mot hela den svenska dryckeskulturen? Sju av tio svenskar dricker vin, en större andel av befolkningen än i något annat land, och vinintresset har sedan mitten av åttiotalet blivit en folkrörelse som i allt högre grad väljer kvalitetsvin med både aptit, urskiljning och kunskap. Det har man glömt på Kungsträdgårdsgatan 14 i Stockholm.

Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons