Annons
X
Annons
X

Alice Teodorescu: Slutet för politiska nämndemän

LEDARE | ALICE TEODORESCU

Valbar till nämndeman är varje svensk medborgare som inte är underårig och som med hänsyn till omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget. Av rättegångsbalkens 4 kap. 7 § följer: ”Val av nämndeman i tingsrätt förrättas av kommunfullmäktige. /.../ Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke.”

I praktiken betyder det att demokratiskt invalda politiker i kommuner och landsting nominerar kandidater till uppdrag som nämndemän i Sveriges domstolar, som därefter utses av kommun- och landstingsfullmäktige. Den 20 januari år 2012 var lika många kvinnor som män nämndemän, med en medelålder på 57,8 år. I princip alla nämndemän är eller har varit politiskt aktiva.

Nämndemannainstitutionen har lång historia i Sverige. På Sveriges domstolars hemsida beskrivs uppdraget: ”Nämndemännens medverkan ska bidra till att domstolens avgöranden ligger i linje med allmänna värderingar i samhället. De ska även bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsskipningen och tillgodose medborgarnas intresse av insyn i domstolarnas verksamhet.”

Annons
X

Men resonemanget håller inte. För det första råder redan insyn i all offentlig verksamhet. Tack vare offentlighetsprincipen är rättegångar, domar och beslut offentliga för var och en att ta del av. Därutöver åligger ett stort ansvar på JO och JK ifråga om insyn och granskning.

För det andra får nämndemännen inte för utomstående redogöra för vad som sker bakom lykta dörrar eller vid rättens överläggningar.

För det tredje finns det inget som tyder på att nämndemän nämnvärt avviker från människor i allmänhet, med andra ord är de i likhet med oss andra präglade av sina egna värderingar och egentligen bäst lämpade att enbart representera sig själva. Frågan blir därför på vilket sätt nämndemännen, i realiteten, kan tillgodose ambitionen om att rättens avgöranden ska ligga i linje med de allmänna värderingarna i samhället?

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Problemet ställs på sin spets med jämna mellanrum, nu senast i dagarna när en SD-politiker, tillika nämndeman i Göteborgs tingsrätt, på sin Facebooksida skrivit: ”Jag skall gärna erkänna; Jag vill diskriminera muslimer. Jag tycker att vi borde förbjuda den religionen /.../ Alla är inte lika mycket värda – tyvärr.” På Nyheter 24:s fråga om dessa åsikter får konsekvenser för mannens ställningstaganden i domstolen svarar mannen, som i väntan på utredning avstängts från sitt uppdrag: ”Det tillämpar jag inte där, för där får jag inte göra det.”

    Mannen kanske talar sanning, vad vet jag, men frågan är om det är värt att äventyra enskilda människors rättssäkerhet och det allmänna förtroendet för rättsväsendet för att bevara ett föråldrat system som spelat ut sin roll? I Sverige utövas den politiska makten genom stiftande av lagar. Politiskt inflytande över rättskipningen hör inte hemma i en rättsstat.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X