Sluta trilskas och spring ikapp tåget

Krönika | Skivbolagen

Under strecket
Publicerad
Annons

Den stora, nästan eviga, frågan är varför skivbolagen in i det sista och än i dag blir panikslagna av förändringar i stället för att se till att tjäna pengar på nya produkter -eller tjänster. Det har hänt, även i år, att jag träffat artister vars utländska skivbolagsrepresentanter utbrister att ”cheferna förstår fortfarande ingenting”.
Redan för sju, åtta år sedan undrade jag vad det var som de inte förstod. Att nerladdning fungerar? Att Napster var en tjänst miljontals människor använde? Att fler och fler fick datorer och bredband? Men tydligen var det för avancerat. För skivbolagen är det oerhört allvarligt om en del bossar fortfarande inte begriper.

När jag träffade en höjdare på ett av de -stora skivbolagen i New York i slutet av 90-talet och försökte få honom att berätta hur de såg på framtiden, väste han bara ”gratis” och ”Napster”. När jag frågade om de skulle starta en egen sajt och sälja låtar, förvreds ansiktet och han höll en exorcistisk mässa om Napster. Själv satt jag och tänkte på en besatt religiös fundamentalist, som aldrig skulle ändra sig.
Skivbolagen har betraktat fildelningsprogrammen (som de länge inte visste vad det var) som ett hot som ska bekämpas, -undanröjas, utrotas. Absolut inte ett nytt sätt att distribuera musik och tjäna nya miljarder på. Inte ens rapporter om att skivförsäljningen kan öka när folk laddar ner låtar och sedan köper skivan, intresserade i början.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons