Annons

Ivar Arpi:Sluta med värdelösa migrationsprognoser

Under strecket
Publicerad

Asylsökande anländer till ett mottagningscenter i Tabanovce i Makedonien, på sin väg mot Österrike eller Tyskland.

Foto: Boris Grdanoski / TT / NTB ScanpixBild 1 av 1

Ingen har någon aning om hur stor migrationen till Sverige blir under 2016. Eller ens inom ett halvår. Om ni trots detta ser några siffror anges så kom ihåg att de som har knåpat ihop dem inte själva tror på dem. Att migrationsprognoser är värdelösa, osäkra och egentligen helt omöjliga att göra tycks de flesta som jobbar med att ta fram dem anse. Så vad är det vi pratar om egentligen?

”Ärligt talat är de där prognoserna vi får rätt värdelösa.” Det var inrikesminister Anders Ygemans dom över Migrationsverkets nya prognos för kommande invandring som skulle släppas ett par dagar senare (SvD 2/2). Värdelös? Generaldirektören för verket Anders Danielsson höll i princip med när han fick frågan om det i Studio Ett (4/2). ”Det är egentligen ingen prognos, utan det bygger på ett antal beräkningsalternativ och ett antal antaganden.”

I Studio Ett fick Anders Danielsson frågan vilket av de tre befintliga scenarierna – 70 000, 100 000 eller 140 000 asylsökande under 2016– som är mest troligt. ”Ingenting kan uteslutas och allting kan inneslutas”, blev hans svar. Det låter mer som om en buddhistisk mystiker fått frågan om meningen med livet, än den ytterst ansvariga tjänstemannen i svensk statsförvaltning. Och i prognosen skriver Migrationsverket att det är omöjligt att med ”någon säkerhet fastställa en prognos för antal asylsökande i Sverige för åren 2016 och 2017.” Men om det alltså är omöjligt – vilket värde har då prognoserna överhuvudtaget?

Annons
Annons

Asylsökande anländer till ett mottagningscenter i Tabanovce i Makedonien, på sin väg mot Österrike eller Tyskland.

Foto: Boris Grdanoski / TT / NTB ScanpixBild 1 av 1

Det är inte bara Migrationsverket som gör värdelösa, för att låna Ygemans utlåtande, och osäkra prognoser. Var tredje år släpper SCB en prognos som heter Sveriges framtida befolkning, varav den senaste kom 2015. Hur bra lyckas de? Inte alls. Varenda prognos SCB gjort sedan 1973 har underskattat den faktiska invandringen till Sverige. En prestation i sig, får man nästan säga.

Asylsökande anländer till ett mottagningscenter i Tabanovce i Makedonien, på sin väg mot Österrike eller Tyskland.
Asylsökande anländer till ett mottagningscenter i Tabanovce i Makedonien, på sin väg mot Österrike eller Tyskland. Foto: Boris Grdanoski / TT / NTB Scanpix

Men vad tror ni, kommer migrationen till ­Sverige att bli högre eller lägre än 140 000 under 2016? Bara genom att ställa frågan har man påverkat hur mottagaren tänker. I en känd studie av nobelpristagarna Daniel Kahneman och Amos Tversky visade de på vad de kallar ”ankareffekten”. Om någon först läser upp en helt slumpmässig siffra och sedan frågar om priset på en ny bil kommer människor korrigera sin gissning i linje med siffran. Säger man 140 000 blir 90 000 lågt, men säger man 70 000 är 90 000 högt, även om alla siffrorna är tagna ur luften. Att ange en siffra är alltså att påverka, i synnerhet om man är den myndighet som har ansvar för migration.

Ju mer komplext ett system är, desto svårare blir det att göra förutsägelser. Att spå väder har alltid varit notoriskt svårt, men tack vare ökad datorkapacitet har meteorologin som vetenskap tagit jättekliv på senare år. Om SMHI säger att det är 70 procents chans att det blir regn, stämmer det i regel numera. Och medan deras prognoser verkligen är prognoser, ligger Migrationsverkets prognoser kvar på nivån med att förutspå framtiden med hjälp av gammelfarfars värkande stortå.

Annons
Annons

Ytligt sett liknar väder och migration varandra med stora, komplexa system. Skillnaden är dock avgörande. Migration har mycket lite gemensamt med naturkrafter. Variablerna som ingår i en migrationsprognos handlar främst om mänskliga beslut, inte om förutsägbara objekt. Och själva siffran som kommuniceras förändrar prognosen, eftersom människor reagerar på ny information. Enligt migrationsminister Morgan Johansson går Sveriges smärtgräns mellan 50 000 – 100 000 asylsökande per år (SR 3/12 -15). Om Migrationsverket basunerar ut en prognos som är tre gånger större än den angivna smärtgränsen krävs ingen prognosmakare för att förutse att det kommer att påverka politiken i Sverige. Och dessa beslut påverkar i sin tur den ursprungliga prognosens träffsäkerhet.

Om de ansvariga alltså själva tror att deras siffror är värdelösa, varför fortsätter de då? Om man inte tror att man kan ge prognoser, så borde man sluta göra dem. Om Migrationsverket vill prata om de variabler de tror att de har koll på, så borde man göra det i stället. När både ansvariga ministrar, generaldirektör och tjänstemän anser att resultatet blir ”rätt värdelösa” bör man dra en slutsats av det. Att ange siffror ger en illusion om en matematisk precision i prognoserna. Risken är att man inte bara förleder allmänheten, utan även sig själva.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons