Annons
X
Annons
X

Slopa svenska som andraspråk

Tanken med en skräddarsydd svenskundervisning för barn från andra länder är i grunden god men har i praktiken fått katastrofala följder. Det skriver riksdagsledamot Sedat Dogru (M).

BRÄNNPUNKT | INTEGRATION

Svenska som andraspråk har inte åstadkommit något annat än att befästa det sociala arvet.
Sedat Dogru

Skolans uppgift är att ge alla elever rätt att kunna välja sin framtid. Den ska ge kunskaper och verktyg för framtida studier och arbetsliv. Skolan ska även hjälpa de med svagare förutsättningar att nå de uppställda målen.

Men för en femtedel av alla grundskoleelever, de med utländsk bakgrund, ser verkligheten annorlunda ut. För denna grupp har man skapat en b-lagsserie. Där behöver kunskaperna i svenska inte vara lika bra, för dem räcker det med halvbra svenska för att få godkänt.

Annons
X

Nyckeln till det svenska samhället är kunskaper i det svenska språket. Barn som kommer till Sverige från andra länder behöver specialanpassad undervisning i svenska. Därför införde man år 1995 ämnet svenska som andraspråk. Då kan dessa elever bedömas utifrån sin nivå, resonerade man. Tanken med en skräddarsydd svenskundervisning är i grunden god men har i praktiken fått katastrofala följder.

För det första: Inplacering av elever sker ofta godtyckligt och utan vidare kunskapstester. Det betyder att elever med utländsk bakgrund och som är födda och uppvuxna i Sverige nästintill automatiskt blir inslussade i svenska som andraspråk. Detta trots att de inte sällan ligger på samma kunskapsnivå som sina skolkamrater med svenskklingande namn. Detta sätter käppar i hjulen för deras lärande och skapar snedvridna förväntningar som även spiller över på andra skolämnen.

För det andra: Trots nästan 20 år som ämne brottas svenska som andraspråk med allvarliga organisatoriska och kompetensmässiga problem och lider fortfarande av låg status bland lärarstudenterna. Ämnet är inte attraktivt nog för att locka lärarstudenter att bygga vidare sin examen med specialistkunskaper. Väl i klassrummet får eleverna inte det stöd och den hjälp som de behöver för att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig undervisningen. Denna bild framkommer i Skolinspektionens granskning från 2010. Vidare råder ofta oklarhet mellan skolledning och lärare om hur undervisningen praktiskt ska gå till. Många gånger hanteras ämnet som en isolerad färdighetsträning utan koppling till övriga skolämnen.

För det tredje: Svenska som andraspråk har inte åstadkommit något annat än att befästa det sociala arvet. Schablonbilden av andraspråkseleverna som sämre presterande har för många blivit en självuppfyllande profetia. Genom lågt ställda krav och luddiga kursplaner upplever många elever att de inte får samma möjligheter som sina skolkamrater, som möter högre krav och ett snabbare tempo i den vanliga svenskundervisningen.

Konsekvenserna ser vi årligen. En fjärdedel av alla elever med utländsk bakgrund har inte tillräckliga betyg för att söka in till gymnasiets nationella program. Illa rustade möter de senare en arbetsmarknad med hård konkurrens och höga trösklar och får i förlängningen svårare att klara av sin egen försörjning.

Vi ska inte ha en skola med ett a- och ett b-lag bland eleverna. Elever med utländsk bakgrund som är födda och uppvuxna i Sverige ska delta i ordinarie svenskundervisning. Om en elev behöver specialundervisning i svenska ska det naturligtvis finnas till hands. Men det ska vara undantag, inte regel.

Alla elever i svenska skolan måste ha samma höga förväntningar på sig att nå kunskapsmålen. Så ger vi alla elever bästa möjliga förutsättningar att lyckas i framtiden. Så bryter vi också segregationen.

SEDAT DOGRU (M)

riksdagsledamot, Stockholms län

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X