Annons

VaggvisaSlimani träffar vår allra ömmaste punkt

”Karriären driver många föräldrar framåt. Individualismen har kommit att styra vårt västerländska samhälle. Det finns inte alltid tillräcklig med utrymme för reflektion och analys längre”, sade Leïla Slimani nyligen i en SvD-intervju (12/4).
”Karriären driver många föräldrar framåt. Individualismen har kommit att styra vårt västerländska samhälle. Det finns inte alltid tillräcklig med utrymme för reflektion och analys längre”, sade Leïla Slimani nyligen i en SvD-intervju (12/4). Foto: Ulrich Baumgarten/IBL

Vi vill göra karriär och vara närvarande föräldrar, rädda klimatet och flyga till värmen. Leïla Slimani skriver om en Mary Poppins med förgiftat paraply som får jobb i en parisisk småbarns­familj – och avslöjar deras aningslösa bortskämdhet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

”En liten prins skulle göra en utfärd; man frågade honom: vill prinsen åka med häst eller fara i båt? Och han svarade: jag vill åka med häst och fara i båt.” Hjalmar Söderbergs 113 år gamla formulering från ”Doktor Glas” kan användas som förklaring till dilemmat för dagens västerländska medelklass. Vi är små prinsar allihop; vi tror att vi kan få både-och. Vi vill rädda klimatet och åka till värmen i februari; vi vill förverkliga våra yrkesambitioner och vara närvarande föräldrar; vi vill känna oss rättfärdiga och njuta frukterna av världens ojämlikhet. Hela yrkeskårer ägnar sin vakna tid åt att komma på argument så att vi kan fortsätta lura oss själva – det går visst att äta kakan och ha den kvar.

Leïla Slimanis roman ”Vaggvisa” fick 2016 års Goncourtpris och har sålt 600 000 ex i sitt hemland, en framgång som måste tillskrivas dess förmåga att identifiera vår allra ömmaste punkt och trycka till så hårt och obarmhärtigt som möjligt. Med svart pedagogik tecknas ett sannolikt scenario för Hjalmar Söderbergs lille prins möte med det verkliga livet.

Annons
Annons
Annons