Annons

Slaget vid Hattin

År 1187 drabbade den muslimske sultanen Saladins trupper och en armé av kristna korsfarare samman vid Hattin, i dagens Israel.

Det blodiga slaget innebar början till slutet för korsriddarnas rike i det Heliga landet.

Publicerad

Saladin kom från en sunnimuslimsk kurdisk släkt, ayyubiderna, som erövrade Egypten från de shiitiska fatimiderna. Saladin blev sultan över Egypten och Syrien 1171 och hade skaffat sig avsevärd militär erfarenhet. Han hade ett grundmurat rykte som både avancerad strateg och en djärv och beslutsam krigare.

Som härskare uppskattades han mycket och gjorde ett djupt intryck på sin omgivning, inklusive sina kristna motståndare. Deras beundran för honom gick så långt att de spred legender om att Saladin egent-ligen var av blandad frankisk-turkisk börd. Den mest kände av hans motståndare är den engelske kungen Rickard Lejonhjärta som deltog i det tredje korståget. Men trots att många föreställer sig motsatsen möttes de aldrig, varken i fred eller i krig.

I filmen Arn -Tempelriddaren, efter Jan Guillous roman, skickas Arn Magnusson till det Heliga landet, där kriget rasar mellan kristna och muslimer. Det finns dock inga belägg för att någon svensk riddare deltog i striderna. Infälld en bild av Saladin, sultanen som krossade korsriddarnas styrkor i slaget vid Hattin, vilket innebar början till slutet för det rike som korsfararna etablerat.

Foto: SF Bild 1 av 4
Bild 2 av 4
Bild 3 av 4
Bild 4 av 4
Annons
Annons
Annons