Annons
X
Annons
X

Skydda nätintegriteten i EU-lag

RÄTTIGHETER PÅ INTERNET I EU-sammanhang ligger djävulen alltid i detaljerna. Telekom- paketet är ett exempel där krångliga kompromissförslag snarare än sakfrågan har dominerat debatten. Men de medborgerliga rättigheterna på internet behöver bättre skydd än så. Ge oss ett integritetsdirektiv, föreslår Piratpartiets Christian Engström.

[object Object]
Skydd för vårt privatliv och vår korrespondens, även om det sker elektroniskt, borde slås fast i ett eget EU-direktiv. Och i det arbetet kan Sverige som ordförandelan vara drivande, enligt Christian Engström, Piratpartiet.

EU-striden om telekompaketet handlar om en fundamental och viktig fråga. Ska de medborger- liga rättigheterna gälla även på internet, eller är internet en lyxartikel som företagen kan få reglera själva?

Men på ytan rör sig diskussionen om kryptiska ändringsförslag som kallas 138 och 166, och om vems kompromissförslag till formulering som i så fall ska gälla.

Det här är ett ovärdigt sätt att hantera viktiga framtidsfrågor. Tyvärr är det typiskt för hur det går till nere i Bryssel.

Annons
X

Det gör det politiska spelet obegripligt, och bidrar till ointresset och misstron mot EU-politik. Den misstron är dessvärre be-rättigad. Så här ska det inte gå till i en demokrati.

Sverige som ordförandeland har ett gyllene tillfälle att dels lösa upp knuten runt telekom- paketet, dels skapa ett exempel för hur EU borde fungera för att förtjäna medborgarnas respekt.

Bryt ut frågan om de medborgerliga rättigheterna på internet till ett eget EU-direktiv. Då kan vi föra den debatten på ett värdigt sätt, där det klart och tydligt framgår var olika politiska partier och olika länders regeringar står.

Telekompaketet var från början tänkt att handla om konsumentlagstiftning inom områdena mobiltelefoni och internet. Så långt var allting bra. Problemen började när upphovsrättslobbyisterna satte klorna i paketet, och lyckades smussla in försåtliga formuleringar om ”lagligt innehåll” i texterna.

På ytan verkar det kanske som en ointressant detalj. Men i EU-sammanhang ligger djävulen alltid i detaljerna. Telekompaketet är ett sådant exempel.
Genom att lägga till ordet ”lagligt” framför ”innehåll”, öppnas dörren för helt nya
tolkningar av direktivet.

Om operatörerna bara är skyldiga att hantera lagligt innehåll, då kan tydligen ”olagligt” innehåll hanteras på ett annat sätt. Vem avgör i så fall vad som är lagligt respektive olagligt, en domstol eller privata företag? Domstolar har ju en vana att ta flera år på sig för att komma med ett avgörande, så de är tyvärr inte till någon större hjälp när de privata internetoperatörerna ska fatta beslut i konkreta fall.

Därmed har upphovsrättslobbyn krattat manegen för att i prak- tiken överlåta rättsskipningen på privata företag och deras intresseorganisationer.

Och den processen har redan inletts. Att striden om telekom- paketet är så het beror bland annat på att Frankrike antagit en lag som går under namnet ”Hadopi”. Den säger att den som har blivit anklagad för fildelning tre gånger ska stängas av från internet, utan någon inblandning av domstol.

President Sarkozy slåss med näbbar och klor för den här lagen. Därför vill han förhindra att telekompaketet får tillägg som förbjuder den typen av lagstiftning. Det är därför striden om tillägg 138 och 166 är så intensiv. Det här är ett bakvänt och ovärdigt sätt att diskutera viktiga politiska framtdsfrågor.

Sverige som ordförandeland kan ta initiativet till att hantera frågan på ett bättre sätt. Margot Wallström har under tio år tid letat efter ett sätt göra EU begripligt och relevant för medborgarna. Nu har Sverige och statsministern chansen.

Rensa bort de försåtliga formuleringarna ur telekompaketet, och återför det till att bara handla om konsumentfrågor. Lyft upp frågan om de medborgerliga rättigheterna på internet till ett eget direktiv, och låt oss diskutera det.

Det behöver inte vara något långt direktiv som tar åratal att få fram. De viktiga punkterna kan uttryckas i några meningar.

Att vi har rätt till skydd för vårt privatliv och vår korrespondens, även om den sker elektroniskt. Att var och en har frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning. Att alla som anklagas för brott har rätt till en rättvis rättegång. Att ingen ska få stängas av från internet.

Sverige som ordförandeland kan be kommissionen ta fram ett sådant direktiv. Om kommissionen skulle vägra är det en intressant upplysning i sig. Annars får vi ett tillfälle till en konstruktiv debatt, där alla berörda parter öppet får deklarera sin mening. Vi medborgare förtjänar den respekten från de styrande politikerna.

EU-politik uppfattas som ointressant för att den är obegriplig. Lite svensk öppenhet, och lite gammaldags ordning och reda, skulle kunna göra underverk för den politiska processen i Bryssel.

Vi har ett gyllene läge att göra det svenska ordförandeskapet till någonting riktigt historiskt, där vi tar ett första steg mot ett mer transparent och demokratiskt EU.

Vi i Piratpartiet vill gärna bidra på ett konstruktivt sätt till att det blir så.

CHRISTIAN ENGSTRÖM

Piratpartiets toppkandidat i EU-valet

Annons
Annons
X

Skydd för vårt privatliv och vår korrespondens, även om det sker elektroniskt, borde slås fast i ett eget EU-direktiv. Och i det arbetet kan Sverige som ordförandelan vara drivande, enligt Christian Engström, Piratpartiet.

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X