Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Sara L Bränström: Skuldberget ingen vill ta i

Hushållens skuldberg utmålas gång efter annan som en allvarlig riskfaktor i svensk ekonomi. Riksbanken har hållit i varningsflaggan under minst fem år. Även andra röster höjs i debatten, men beslut om åtgärder hänger i luften.

SVD FÖLJER UPP NOLLRÄNTAN MED #ÄRDETKRIS

Skuldberget har byggts upp med många miljarder sedan Riksbankschefen Stefan Ingves för första gången höjde ett varningens finger över den växande skuldsättningen och ökade bopriser. Det var nämligen flera år sedan.

I oktober 2009varnade banken i stabilitetsrapporten: ”Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger över den nivå som är långsiktigt hållbar. Samtidigt kan en mer expansiv kreditgivning medföra risker på sikt.”

Hur många som tog in Ingves budskap 2009 är oklart.

Annons
X

Men sedan dess har svenska hushålls lån ökat med 742 miljarder kronor, varav 619 miljarder är bolån. Samtidigt har en snittlägenhet i Stockholms innerstad stigit från 3,5 till 4,5 miljoner kronor, alltså en uppgång med 1 miljon kronor. I oktober 2009 låg kvadratmeterpriset i innerstaden på 54 000 kronor, idag får man punga ut med hela 74 000 kronor per kvadrat för innerstadslyan.

Stefan Ingves har skärpt sitt tonläge under åren. Budskapet har blivit tydligare. Senast, i samband med nollräntebeskedet tidigare i veckan, gjorde han klart att det krävs en mix av åtgärder. Bankföreningens förslag om ett amorteringskrav är både otillräckligt och kommer alldeles försent.

Banken har också räckt upp handen för att få ett ökat mandat för att kunna stävja hushållens lånehunger. Redan för fem år sedan, då räntan var rekordlåg i spåren av Lehman-kraschen, fördes en diskussion om att det behövdes fler verktyg i lådan, inte bara räntan. Ingves höll varningsflaggan högt på seminariet ”Den ökade skuldsättning - vems huvudvärk?”, som arrangerades vintern 2010.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Trots att Ingves har hoppat jämfota i sin iver att ta över den så kallade makrotillsynen, tittade politikerna åt ett annat håll och gav uppgiften till Finansinspektionen, FI.

    Riksbanken har inte slutat varna för vad växande hushållsskulder kan ställa till med i en lågränte-ekonomi, men på frågor om hur skuldproblematiken bäst ska lösas skakar Stefan Ingves på axlarna, pekar på politikerna och konstaterar att han inget mer kan göra.

    Och från politiskt håll har det ännu inte kommit några beslut.

    FI har under alla dessa år inte varit i närheten av Ingves orosnivå. Myndigheten såg till att införa ett bolånetak i oktober 2010, vilket i princip innebar ett återinförande av topplånen. Sedan har inte mycket hänt.

    Åtskilliga diskussioner har förts om ränteavdragen, bristen på amorteringskultur, och skatteregler, bland annat fastighetsskatten.

    Måhända var den förra regeringen ovilliga att ta i frågan, i synnerhet ett valår. Idag ligger frågan ytterst på finansmarknadsminister Per Bolunds bord och hittills har hans uttalanden varit vaga. Först om skuldsättningen skulle öka kan åtgärder sättas in.

    Så vad händer? Jo, utlåningen steg med 5,7 procent under september, vilket var en snabbare takt än väntat.

    I november håller det finansiella stabilitetsrådet möte, då ska riskerna med att hushållens skuldsättning upp på bordet. Tills dess ska både Riksbanken och Finansinspektionen ta fram ett underlag som visar vilken effekt ett amorteringskrav skulle få. Gissningsvis kommer de båda myndigheterna fram till lite olika saker.

    **Rådet är ett **mötesforum och inte ett beslutsfattande organ. Om det senare leder till något beslut återstår att se. Bollen ligger hos Finansinspektionen och politikerna. Frågan är hur mycket större skuldberget hinner bli innan beslut om motåtgärder kommer.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X