Annons
Recension

Som en skugga på jakt efter solSkugglik figur jagar sitt sammanhang

Under strecket
Publicerad

Hans landskap är vintrigt och spöklikt. Man kan utgå från titeln, texterna ropar efter sol. Bilderna skvalpar håglöst, blommorna är döda, gungställningen dinglar döda dockor. Dikternas jag, en man kanske i 20-årsåldern driver runt på tomma gator, som ändå har ögonkast av sten. Tystnadens täcke begraver det som vill växa. Utgångarna är förbommade, det finns ingen flyktväg. Allt är förstening.

Klaus Fischer debuterar med en diktsamling som är fylld av utbrytningsförsök eller snarare försök att komma in, hitta en väg att nå den värld som alla andra har. Fischer känner på lås och dörrar, allt är tillslutet, allt tillhör de andra, i den andra världen. Drömmen om att möta en medmänniska stannar vid en fågelskrämmas sympati. I en isande inventering av vänner och mänskliga hållpunkter jagar en skugglik figur sitt sammanhang, sin tillhörighet.

Annons
Annons
Annons