Recension

Upp i röven på digSkruvar desperation till smarta repliker

Publicerad
Annons

Så fort jag börjar läsa Valerie Solanas pjäs ”Upp i röven på dig” händer något mycket befriande. Ett fönster öppnas och alla kvardröjande ångor från den svenska Scum-manifestdebatten blåser bort. Det är inte ett fönster som släpper in någon sorts frisk vårluft, utan ett fönster mot en ruffig gata i New York. Att en författares verk visar sig vara mångsidigare än debatten om verket – eller bara annorlunda – är ingen ny erfarenhet, men det är lika skönt varje gång.

Pjäsen skrevs i mitten av 60-talet, men har legat bortglömd och sattes upp första gången år 2000. Handlingen är relativt enkel att sammanfatta. Bongi Perez hänger på gatan och är spydig mot alla som passerar: en svart man, en vit man, ett par transor som är avundsjuka på varandras kvinnlighet, en gubbe som bjuder henne på restaurang i hopp om sex.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons