Annons

Skrivandet och konsten att göra ingenting

Att vara overksam har många försökt sig på sedan antikens dagar. För inte så få har det lett till tankar som pockat på att formuleras i ord. För såväl Montaigne som Jenny Diski har själva sysslolösheten blivit ämnet.

Uppdaterad
Publicerad
Jenny Diski.
Jenny Diski. Foto: SCANPIX

I den franske författaren och renässansfilosofen Michel de Montaignes första volym av ”Essayer” från 1580 finns en text med titeln ”Om sysslolöshet”. Där beskriver Montaigne hur själva essäskrivandet har uppstått som konsekvens av att han dragit sig tillbaka från det offentliga livet och sitt ämbete inom domstolsväsendet. På familjens slott utanför Bordeaux har han tänkt ägna sig åt kontemplation och vila, och biblioteket, placerat i ett av slottets torn, blir det rum dit han främst söker sin tillflykt. Men även om han har som mål att låta själen vara overksam och sysslolös väcks hos Montaigne så många grubblerier och osammanhängande tankar att han känner sig manad att skriva ned dem för att begrunda dem närmare. Skrivandet – som ett slags utforskande av det egna jaget – blir på så sätt Montaignes metod för att fördriva sysslolösheten. Med tiden blir resultatet av hans självreflekterande verksamhet tre omfångsrika volymer ”Essayer” som än idag står som mönsterexempel för essägenren.

Jenny Diski.

Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons