Annons

Jan-Ewert Strömbäck:Skräpet som avslöjar Kubakrisens förlopp

Raketer och missiler i Havanna från Kubakrisens dagar.
Raketer och missiler i Havanna från Kubakrisens dagar. Foto: Mark Williamson / TT

Kubakrisen varade i knappt två veckor, men betraktas ändå som en av de ­farligaste händelserna i kalla krigets historia. Två forskare ger nu en delvis ny bild av krisen efter att med arkeologiska och antropologiska metoder ha studerat lämningar som vittnar om vad som hände – och hade kunnat hända.

Under strecket
Publicerad

Det var 1962. Jag tror att de där krisdagarna satte tydligare spår hos mig än de senare historiska morden på Kennedy, Martin Luther King Jr och ånyo en Kennedy. ­Kubakrisen brukar mycket riktigt beskrivas som kalla krigets farligaste händelse med risk för ett kärnvapenkrig och ett nytt världskrig. Den bedömningen återkommer också i en ny samtidsarkeologisk bok ”The missile crisis from a Cuban perspective. Historical, archaeological and anthropological reflections” (Routledge) av Håkan Karlsson, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, och den kubanske historikern Tomás Diez Acosta.

Jag minns stunderna, inte bara en stund, i klassrummet med min och de andra tolv- och trettonåringarnas rädsla. Ibland trodde jag att lärarna, åtminstone en av dem, var räddast av oss alla. Mest minns jag nog hans avslappnade gester och tonfall när allt var över. Sovjetunionen hade avvecklat anläggningarna för medeldistansrobotar. De kärnvapenmissiler som Sovjetunionen placerat på nio platser på den kubanska landsbygden fraktades tillbaka.

Annons
Annons
Annons