Annons
X
Annons
X

Skrälläge i franska presidentvalet

Mitterrand vände opinionen 1981. Pappa Le Pen gjorde sensation 2002.

2017 kan det vara vänsterns Jean-Luc Mélenchon som står för den stora skrällen i Frankrikes fortsatt helt öppna presidentval.

Av TT
Frankrikes presidentval 2017
Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon har medvind i sitt kampanjande och stiger snabbt i opinionen. Frågan är om det räcker för att skrälla sig till en plats i den avgörande valomgången?
Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon har medvind i sitt kampanjande och stiger snabbt i opinionen. Frågan är om det räcker för att skrälla sig till en plats i den avgörande valomgången? Foto: Claude Paris/AP

Inför den första valomgången talar visserligen opinionsmätningarna för en väntande slutduell mellan Nationella frontens Marine Le Pen och vänsterliberale förre ekonomiministern Emmanuel Macron.

Men mätningar och valresultatet är vitt skilda saker – något som inte minst visat sig tydligt under det senaste året. Donald Trump låg stadigt under i mätningarna i USA, men blev ändå vald till ny president i november. Och i Nederländerna fick Geert Wilders och hans Frihetsparti inte alls så många röster som mätningarna visat i parlamentsvalet i mars.

Att vara förhandsfavorit är långt ifrån någon given fördel på själva valdagen.

Annons
X

"Ju tydligare det är att en kandidat ses som favorit, desto mer tycks väljarna tendera att i stället rösta på känsla. Paradoxalt nog är det ofta svårare för favoriten än utmanarna att mobilisera sina väljare", skriver politiske journalisten Albert Zennou i tidningen Le Figaro.

Skrällar är heller inget ovanligt i franska val. Den största sensationen inträffade 2002 då alla mätningar under året tydde på en tuff avgörande kamp mellan landets två tunga ledare: högerpresidenten Jacques Chirac och hans socialdemokratiske premiärminister Lionel Jospin.

Nationella frontens partiledare och grundare Jean-Marie Le Pen var distanserad med minst fyra procentenheter i opinionen alldeles inför valet – men svepte ändå förbi på valdagen.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Nationella frontens grundare Jean-Marie Le Pen jublar stort efter skrällen i första presidentvalsomgången 2002. I år hoppas dottern och efterträdaren Marine kunna nå ännu längre i kampen om presidentposten. Foto: François Mori/AP

    – Ett blixtnedslag, kommenterade en chockad Jospin efteråt, när gråtande vänsterväljare förbannade sig själva för att inte ha engagerat sig mer i valet.

    – Flera av våra vänner som struntade i att gå och rösta har ringt oss. De är förtvivlade, sade väljaren Sara Solanas till TT:s reporter i Paris.

    I finalomgången var dock pappa Le Pen långt från att skrälla, när Chirac fick över 80 procent av rösterna.

    I årets val är det främst högerns François Fillon och vänsterns Jean-Luc Mélenchon som kan hoppas på en plötslig överraskning på valdagen.

    Framför allt Mélenchon har vind i ryggen.

    "Den här presidentkampanjen har från början varit full av överraskningar och allt är möjligt. En sak är saker: de senaste dagarna är det bara Mélenchon som har en sådan dynamik med sig. Allt lyser grönt för honom", konstaterar tidningen Le Mondes Mélenchon-bevakare Raphaëlle Besse Desmoulières.

    Vänsterledaren har också gott hopp om att kunna klättra ytterligare med hjälp av avhopp från Socialistpartiets allt svagare kandidat Benoît Hamon.

    – Vänsterblocket ligger i dag långt ifrån vad de nådde 2012 när (nuvarande presidenten François) Hollande och Mélenchon fick 39 procent totalt. Men om man lägger ihop siffrorna nu (26 procent) för Mélenchon och Hamon kan det räcka om det bara krävs runt 20 procent för att nå andra omgången, säger Frédéric Dabi på opinionsinstitutet Ifop till belgiska tidningen Le Soir.

    I de tre senaste presidentvalen har den som fått flest röster i första omgången också fått flest i den andra. Men inte heller det är särskilt givet – med tidigare presidenten François Mitterrand som främsta exempel.

    Glädjen var stor bland anhängarna i Paris när Socialistpartiets François Mitterrand efter två tidigare misslyckade försök till sist valdes till Frankrikes president 1981. Foto: Paul Chiasson/AP

    1974 var han tio procentenheter före högerns finansminister Valéry Giscard d'Estaing i första rundan – men förlorade ändå.

    Sju år senare fick Mitterrand dock sin revansch, trots att opinionen bara ett halvår tidigare placerade honom nästan 20 procentenheter bakom presidenten.

    Inför årets val pekar mätningarna på att Marine Le Pen kommer att förlora finalomgången oavsett vem hon får möta. Men det kan förändras totalt under kommande veckor då Le Pen sannolikt kommer att trycka hårt på att valet står mellan henne och "etablissemanget". Och om Mélenchon blir finalmotståndare väcks också frågan om på vilken sida Fillons högerväljare egentligen vill ställa sig.

    En sak är säker: osäkerheten är stor.

    – Det här valet är helt annorlunda jämfört med 2007 och 2012 då i stort sett allt var klart två månader på förhand, konstaterar Frédéric Dabi.

    Annons

    Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon har medvind i sitt kampanjande och stiger snabbt i opinionen. Frågan är om det räcker för att skrälla sig till en plats i den avgörande valomgången?

    Foto: Claude Paris/AP Bild 1 av 4

    Nationella frontens grundare Jean-Marie Le Pen jublar stort efter skrällen i första presidentvalsomgången 2002. I år hoppas dottern och efterträdaren Marine kunna nå ännu längre i kampen om presidentposten.

    Foto: François Mori/AP Bild 2 av 4

    Att Marine Le Pen blir en av finalisterna i det franska presidentvalet har länge setts som givet. Kanske kan hon också överraska i finalrundan.

    Foto: David Vincent/AP Bild 3 av 4

    Glädjen var stor bland anhängarna i Paris när Socialistpartiets François Mitterrand efter två tidigare misslyckade försök till sist valdes till Frankrikes president 1981.

    Foto: Paul Chiasson/AP Bild 4 av 4
    Annons
    X
    Annons
    X